Norden och Baltikum årkurs 5 vt. 2021

Nu är det dags att jobba vidare i geografi. Vi kommer att arbeta med; - olika typer av kartor över Norden och Baltikum (topografiska och tematiska) , - vilka som bor på norra halvklotet, - hur och när Norden och Baltikum befolkades, - Sápmi, ett land i andra länder, - närstudier av de nordiska och baltiska länderna. I svenska jobbar vi parallellt med de nordiska språken.

Innehåll

Syfte:

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta med betydelsen och utvecklingen av begreppet geografi, samt hur man ritar kartor och vad de används till. Dessutom kommer vi att arbeta med tematiska och topografiska kartor, breddgrader och längdgrader, samt analoga och digitala kartor. Vi kommer att lära oss om vilka länder som hör till Norden, vilka likheter och skillnader som finns mellan de nordiska länderna samt hur de nordiska länderna samarbetar. Dessutom kommer vi att lära oss om t.ex. klimatet i Norden och vad det är som påverkar och styr detta, samt lite om naturresurser och användningen av dessa på norra halvklotet. Vi lär oss om Nordens utveckling från istid till nutid, samt hur människans påverkan på naturlandskapen har sett ut förr och nu.

• Undervisningen i SO kommer att baseras på texter och bilder från boken Upptäck Geografi, samt uppgifter i tillhörande arbetsboken.

• Vi kommer att jobba parallellt med de nordiska språken i ämnet svenska.

• Muntliga och skriftliga genomgångar.

• Självständigt arbete och pararbete.

• Vi kommer också att titta på filmer utifrån temat Norden, t.ex. Geografens testamente: Norden.

Vad ska du lära dig?

• Ämnesspecifika ord och begrepp inom geografi.

• Att använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

• Samspel mellan människa, samhälle och natur i Norden.

Hur bedöms du?

• Genom att aktivt delta på lektionerna både skriftligt och muntligt.

• Du visar i övningarna och uppgifterna du får att du kan använda dina geografiska kunskaper, samt ämnesspecifika ord och begrepp.

• Du visar i texter du skriver att du kan använda dina geografiska kunskaper, samt ämnesspecifika ord och begrepp.

• Du kommer ha ett kunskapstest i SO och ett i svenska när vi har avslutat arbetsområdet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.