Sveriges historia: 1700- och 1800-talet

Under det här arbetsområdet(v.16-20) kommer vi att arbeta med Sveriges historia under 1700- och 1800-talet. Under den här tidsperioden hände många stora förändringar i Sverige, vilket har påverkat vårt land till att bli vad det är idag. Tillsammans kommer vi gå igenom och diskutera Frihetstiden och de politiska förändringarna detta medförde, Sveriges del i den globala handeln med sydöstra Asien, den stora befolkningsökningen och emigrationen under 1800-talet samt det svenska jordbrukets förändringar och omvandling.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Syftet med arbetsområdet är att utveckla din förmåga att:

• använda dig av dina historiska kunskaper för att diskutera och reflektera kring hur olika historiska tidsperioder, händelser, personer och utvecklingslinjer hänger ihop och påverkar varandra. 
• fundera kring olika historiska källor utifrån ett källkritiskt perspektiv.
• förstå och använda dig av aktuella begrepp som hör till arbetsområdet.

Bedömning - vad och hur

Vad ska bedömas?

Din förmåga att:

• visa kunskaper kring Sveriges historia under 1700- och 1800-talet och då kunna ge exempel på viktiga händelser och personer under tidsperioden.
• fundera och resonera kring olika förändringar inom samhället och människors levnadsvillkor samt vilken påverkan dessa förändringar hade på samhället.
• undersöka några förändringar som hände under tidsperioden, varför de hände och vad de ledde till samt hur detta kan ha påverkat våra liv idag.
• använda olika historiska källor för att reflektera kring människors levnadsvillkor, jämföra dessa med ditt eget liv samt fundera kring hur användbara olika källor är i olika sammanhang. 
• använda historiska begrepp som är kopplade till arbetsområdet. 

Hur ska det bedömas?

• skriftligt prov
• arbete med uppgifter, enskilt och i grupp
• delaktighet och deltagande på lektioner, under genomgångar, diskussioner samt i arbetet på lektionerna

Undervisning och arbetsformer

• Gemensamma genomgångar och diskussioner
• Filmer
• Enskilda och gemensamma uppgifter
• Egen inläsning

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.