Ämnen:
Religionskunskap, Svenska
·
Årskurs:
7
Jakobsgårdskolan - old, Borlänge · Senast uppdaterad: 29 april 2019
Under veckorna 18 - 23 ska vi arbeta med religionskunskap. I en värld där människor reser och förflyttar sig mellan olika världsdelar är det viktigt att kunna förstå hur andra människor tänker och lever. Genom att lära sig om andra religioner får du mer av den förståelsen. Därutöver får du möjlighet att fundera på vad du själv tror och inte tror på.
Hur ska vi arbeta med detta?
Inledningsvis kommer du att få arbeta med vad religion är och därefter kommer vi börja med syskonreligionerna judendom, kristendom och islam för att sedan gå in på hinduism och buddhism. Under arbetsområdet kommer vi dels ha genomgångar tillsammans och dels jobba självständigt. Vi kommer även att se på några kortare faktafilmer.
Vi kommer att ta upp:
Planering:
V. 18 = Vad är religion
V. 19 = Judendomen
V. 20 = Kristendomen
V.21 = Islam
V..22 = Hinduism
V. 23 = Buddhism
Bedömning
Under det här arbetsområdet kommer du att kunna visa dina förmågor både muntligt och skriftligt. Framför allt kommer du att arbeta med din begreppsförmåga och analysförmåga. Tänk på att försöka delta muntligt när vi diskuterar så att du visar dina förmågor. Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov där du framförallt förväntas kunna urskilja de olika religionerna från varandra.
Arbetsmomenten är till för att du ska få chans att visa
Syfte (4)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll (8)
Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Kriterier (13)
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter