Skolbanken Logo
Skolbanken

Förbättringsplan Gylleenheten1, 19/20 - Värdegrund/Lek

Gylle förskola, Borlänge · Senast uppdaterad: 12 juni 2019

Förbättringsplan Värdegrund/Lek 2018-2020

 

Verksamhetsrapporten beskriver förskolans måluppfyllelse/resultat utifrån prioriterade utvecklingsområden. Resultatet tas fram utifrån vårdnadshavarenkäten, BRUK-självskattningen och annan dokumentation som gjorts på förskolan. Verksamhetsrapporten innehåller även en analys av resultatet utifrån de prioriterade förbättringsområdena. Verksamhetsrapporten tas fram i juni.

 

Förbättringsplanen bygger på resultatet och analysen i verksamhetsrapporten och andra uppföljningar och utvärderingar som förskolan tagit fram och analyserat. Förbättringsplanen är ett levande dokument som stödjer förskolans arbete med planering, uppföljning, utvärdering, och bedömning av måluppfyllelse. Förbättringsplanen säkerställer också att utvecklingsarbetet är förankrat hos all personal. Förskolans läroplan är utgångspunkten för all verksamhet och allt utvecklingsarbete. Förbättringsområdena fastställs i september och planen revideras kontinuerligt.

 

Prioriterade förbättringsområden – VAD SKA GÖRAS? VART SKA VI?

 

För att verksamheten ska utvecklas är det nödvändigt att förskolans resultat omsätts i åtgärder och nya förbättringsområden/mål. De prioriterade förbättringsområdena/målen identifieras delvis i verksamhetsrapporten utifrån förskolans resultat och analys av resultatet och delvis utifrån en kartläggning av verksamheten som görs i början av terminen. Tydliga mål som är kända för alla är en förutsättning för verksamhetens utveckling. Förbättringsområdena ska leda arbetet framåt och vara realistiska, tydligt formulerade och utvärderingsbara. De ska beskriva vilken effekt utvecklingsinsatsen förväntas ha på verksamheten eller barns utveckling och lärande

 

Stödfrågor: 

 

Vad ska utvecklas utifrån förskolans uppdrag? Vad är den förväntade effekten av arbetet inom förbättringsområdet?

 

Förskolans förbättringsområden:

 

Värdegrund/lek:

  

*Stärka barnens självkänsla, utveckla det sociala samspelet, förståelse för alla människors lika värde.

*Ge förutsättningar för lek- samt hjälpa barnen att utveckla deras lekmönster (titt-ut lek, parallellek, fantasi & låtsaslekar, rörelselekar & rollekar) och lekkoder (turtagning, ögonkontakt, härma, fantasi, empati, självkontroll, självkänsla).

*Öka pedagogernas kunskaper om plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplanen) – implementera i verksamheten.

 

Därför har dessa områden valts:

 

*Utifrån förskolans läroplan (Lpfö.98.rev 2016) ska barnens utveckling utgå från förskolans metodik där lek och lärande ingår samt ge barnen en god grund att stå på gällande socialt sampel och värdegrund.

 

* Personalen behöver öka kunskapen kring lekens betydelse och koppla ihop det med både planerad och icke planerad verksamhet i undervisningssyfte.

* Personalen behöver öka kunskapen gällande innebörden av planen mot diskrimineringar och kränkningar samt omsätta planen i arbetet med barnen där barnens självkänsla, självkännedom, empati och sociala koder ingår. Det känns relevant att utveckla lekkoderna där både turtagning, empati, fantasi, sociala koder tränas.

 

 * Pedagoger har sett att vissa barn har avsaknad av lekkoder.

 

 * Några avdelningar har arbetat med ”lekgrupper” och sett resultat i barnens samspel med omgivningen.

 * Delar av personalen har även gått på Margaretha Öhmans föreläsning om lek i förskolan.

 *Utvärderingen i januari-18 visade att arbetet med likabehandlingsplanen har blivit åsidosatt.

 * ICDP: Under verksamhetsår -17/18 har pedagogerna fått utbildning i samspel med barn – förhållningssätt ”Tänk på gyllene ögonblick".

 

 

Nuläge – VAR ÄR VI?

 

För att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet över tid är det nödvändigt att arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av ett nuläge. Nuläget tas fram genom en kartläggning av barngruppen och verksamheten inom de prioriterade förbättringsområdena. Nulägesbilden, beskrivning av verksamhetens förutsättningar och innehåll.

 

Stödfrågor:

 

Hur ser förskolans verksamhet ut utifrån de prioriterade förbättringsområdena? Vad tycker barnen är roligt och intressant? Vad inom förbättringsområdet vill de lära sig mer om? Vilka aktiviteter visar de intresse för? Hur ser förskolans organisation och förutsättningar?

 

 

* Barnen visar intresse för lek; vardagliga händelser, fantasi…

* Hur har arbetslagen arbetat med likabehandlingsplanen…

* Hur ser barngruppen ut? Behov?

 

Varje avdelning gör en kartläggning att utgå ifrån aug/sep-19

 

UNIKUM

 

BRUK

 

Dessa områden har valts ut i BRUK-verktyget utifrån förskolans prioriterade förbättringsområden (gjordes 2018 och Värdegrund/Lek kommer att vara ett förbättringsområde minst 2 år)

 

Område 2: Normer, Värden och inflytande

 

2.1 Förmedla och förankra respekt för demokrati och mänskliga rättigheter

  

2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling.

 

Område 3: Kunskap, utveckling och lärande

 

3.5 Kreativitet, nyfikenhet och problemlösning.

 

 

Metod/arbetssätt – HUR GÖR VI?

 

För att säkerställa att arbetet går framåt behöver en planering göras. Det handlar också om att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att kunna genomföra utvecklingsinsatserna.

 

 

Stödfrågor: Vad behöver göras för att nå målet och vilka arbetssätt är relevanta utifrån nuläget? Vilket förhållningssätt behövs? Hur ska verksamheten organiseras och genomföras så att utveckling säkerställs? Vem gör vad? När? Hur?

 

*Ta del av likabehandlingsplanen och fördjupa sig i innehållet. Vi behöver implementera planen i vårt arbetssätt med barnen.                                                    

Hur? (varje avdelning planera och genomföra)

* Kartlägga barngruppen och behovet.

 * Planera in lärtillfällen och kollegialt lärande (ex, nätverk, APT, ped.konferens).

 * Litteratur (både för barn och pedagoger)

 * Utvalda böcker utifrån syfte

 * Ev. införa ”läsagarantigrupper” (se förskoletidning #1 s.59-61)

 * Lekgrupper

 * Närvarande och medforskande pedagoger

 * Observera barnens lek och lekmönster (Vad leker de? Hur leker de?)

 * Utveckla och ge förutsättningar för barnens lek/lärmiljö

 * Använda ICDP materialet

 * Ta hjälp av material från Rädda barnen/barnkonventionen

 *Varje arbetslag följer upp arbetet på veckoplanering, ped.konferens. 

 

 

Dokumentation – HUR, NÄR och AV VEM

 

Dokumentation behövs för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen över tid och för att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet (få fram ett resultat).

 

Stödfrågor: Hur ska utvecklingen dokumenteras? Vad behöver dokumenteras för att det ska vara möjligt att se om vi nått målet? Hur kan vi se att/om barns kunnande förändrats? Hur går vi vidare? Vem ansvarar för dokumentationen? På vilket sätt ska vi tillvarata barns intressen och frågor?

 

* Varje arbetslag följer upp förbättringsplanens målområden och dokumenterar i verksamhetsboken, barnens ”Min bok”, dokumentationer på väggar för att synliggöra för barnen, Unikum.

 * Utvecklingssamtal, föräldramöten och daglig kontakt.

 * Reflektion tillsammans med barnen varje dag ex, samling, i vardagen.

 * Ex, veckoreflektion och uppföljning tillsammans med barnen (projektor, dokumentation på vägg...)

 * Planera, följa upp och utvärdera arbetet i arbetslaget på veckoplaneringen/veckoreflektionen.

 * Större utvärdering jan-19 och juni-19.

  

 

Uppföljning – HUR BLEV DET?

 

Uppföljningen syftar till att stämma av om de genomförda utvecklingsinsatserna leder till förväntat resultat och om det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen har påverkat måluppfyllelsen. Uppföljning ska ske kontinuerligt och förskolan behöver skapa rutiner och en tidplan för uppföljningen. Ytterst handlar det om att identifiera hur barns inlärning och utveckling sker och hur förskolans bidrar till det.

  

Stödfrågor: På vilket sätt har arbetssättet/metoderna/verksamhetens innehåll påverkat barns lärande, trivsel och utveckling? Vad har vi sett/hört/gjort? Tar vi tillvara barns frågor, reflektioner och nyfikenhet? Har barns kunnande förändrats i förhållande till förskolans innehåll och aktiviteter? Är vi på rätt väg? Behöver vi förändra något för att nå målet? Har vi rätt och ändamålsenliga metoder för dokumentation? Har vi tillräckligt med underlag.

 

 

UNIKUM:

*Veckoreflektioner

*Delårsutvärdering samt gruppsamtal med förskolechef/arbetslag nov-dec

*Helårsutvädering som görs i utvärderingsmallar gällande förbättringsområden: Ligger i Lärloggen

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback