Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

(ny) Förskoleområde 6 SKA-hjul gula gruppen

Skapad 2019-05-09 15:08 i Änggårdens förskola Ale
Förskola
Förskoleområde 6 SKA-hjul

Innehåll

 Förskoleområde 6 systematiska kvalitetsarbete

 

Pedagogiska bokslutet skrivs i slutet av vårterminen och analysen av det arbetet ligger till grund för kommande lärsårs SKA.

Steg 1-3 görs under augusti/september för att sedan följas upp löpande under året.

Steg 4, pedagogiska bokslutet, görs i slutet av terminen

 

1. Kartlägg vart ni befinner er nu

 

Gruppindelning

Vi kan se ett behov av att arbeta i mindre sammanhang och vi kommer att dela upp två avdelningar som blir tre genom fasta uppdelningar mån-fre, vi börjar med att ha våra tre avdelningar mellan ca 9-14.

Personalorganisation

För att kunna arbeta med mindre grupper kommer personal ingå i tvåmanna arbetslag. Vi har två löpare i huset som täcker upp lediga dagar etc.

 

Projekt/tema

 

Ljud

Vi har sett att barnen utforskar ljud på egenhand genom att tex slå på torkskåpen, slå på burkar, forma olika ljud med munnen etc. Detta vill vi fånga upp och uppmärksamma barnen på ytterligare. Därför väljer vi att ha projekt ljud (från planering projekt ljud)

Sagor

Barnen har visat ett stort intresse för sagor och sagorberättande i olika former, detta visade sig efter att vi arbetade en del med sagan om bockarna bruse och bokläsning som en aktivitet därför har vi nu valt att arbeta vidare med fyra olika sagor som då också ska kunna berättas på olika sätt av vuxna men också av barnen själva. Vi vill hitta sätt att arbeta med normer och värden i barngruppen och tycker att sagorna kan vara till stor hjälp då det blir ett naturligt sätt att öppna upp för olika diskussioner,

 

Lärmiljö

Eftersom det nu blir fler barngrupper måste vi skapa bättre förutsättningar för att kunna ta tillvara på de ytor vi har. Lärmiljöerna utformas efter barngruppens och den enskilda individens behov och intresse. Barnen ska utmanas och utvecklas efter hens förutsättningar vilket lärmiljöerna ska kunna tillgodose. Barnen är med i utformandet av lärmiljöerna i möjligaste mån, så att deras intressen och önskemål blir uttalade och bemötta. 

 

Kärnverksamhet

 

Vår kärnverksamhet är förskoleområde 6`s vision "jag kan! jag vill! jag får!". Det är visionen som vi utgår ifrån i vår verksamhet, visionens förhållningssätt är det som vi arbetar utifrån.

 

2. Beskriv; hur ska ni arbeta för att uppnå en god kvalitet och se resultat i arbetet genom era;

 

Vi arbetar aktivt med visionen och bryter ned den på ett sätt som gör att diskussionerna och önskar förhållningssätt enklare kan förankras i verksamheten.

Detta genom att låta diskussionerna och uppgifterna prägla det arbete som vi bedriver i verksamheten. Vi fortsätter att utmanas och utvecklas genom att läsa gemensamma böcker/artiklar/tidningar etc. som vi sedan har gemensamma diskussioner kring. När vi lyfter visionen kommer vi även in i diskussioner som belyser atmosfär, barnsyn etc.

Vi vill ha en röd tråd mellan det kollegiala lärandet (PuF, förskollärarmöte, barnskötarmöte) och arbetet vi bedriver i verksamheten, detta får vi genom att kontinuerligt följa upp och utvärdera planeringar och förändringar.

 

Kärnverksamhet:

Jag kan!

Vi uppmuntrar, stöttar, vägleder och utmanar barnen till att klara sig själva i olika situationer. Vi skapar möjligheter till detta genom att till exempel låta saker ta sin tid vid påklädning, det är okej att spilla när man försöker hälla mjölk i glaset själv, vi avvaktar och iakttar barnen vid mindre konflikter för att se om de kan lösa det på egen hand, vår roll i situationen blir istället att komma med verktyg för att lära sig hur man går vidare.Barnen uppmuntras till att hjälpa, stötta och trösta varandra tex kanske en kompis kan hjälpa en att ta ner pusslet, trösta en kompis som blivit ledsen genom att till exempel hämta napp/snutte. Barnen växer genom att få lyckas och den känslan vill vi förstärka och det gör vi genom att ge high five eller tummen upp

Jag vill!

Vi uppmuntrar barnen till att prova, även okonventionella lösningar. Vi är öppna för deras idéer, tankar och funderingar, vi lyfter upp och synliggör för att uppmuntra till ett utforskande beteende hos barnen som väcker deras nyfikenhet över hur saker fungerar, varför det ser ut som det gör etc. Vi vill även sätta deras tankar och funderingar i ett sammanhang för att synliggöra den egna kunskapen och det egna lärandet. Verksamheten utformas efter barnens behov och intressen, det är genom intressena som vi tror att barnen lär sig bäst. Deras egna intressen gör att motivationen och inspirationen hölls igång och lärandet blir på så sätt lustfyllt.

Jag får!

Vi tar till vara på barnens tankar och åsikter och skapar diskussioner utifrån dom. Vi låter alla komma till tals, även de som inte än kommunicerar verbalt med ord ges tid och utrymme till att göra sig förstådd. Vi ser till varje individs förutsättningar och skapar möjligheter utifrån individen oberoende av social bakgrund, ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning etc. Rättvisa behöver inte betyda lika för alla utan varje individ ska ses utifrån hens förutsättningar. Även om varje barn ska få känna "jag får göra min röst hörd" så behöver inte det betyda "att vi ska göra som jag säger", alla har rätt att göra sin röst hörd men beslut kan sedan tas utifrån andra perspektiv till exempel tidsaspekt; vi kanske inte hinner göra detta innan lunch, demokratiskaspekt; vad vill resten göra, ska vi rösta?

 

3. Formulera tydliga mål och förväntade effekter för de processer kartläggningen visat utvecklingsbehov av

Verksamhetsförändring:

Tydligare arbetsfördelning:

  • att arbeta utifrån läroplanens förskollärarens ska, arbetslaget ska.
  • Skapa förutsättningar genom att samköra planering, förskollärarmöten och reflektionsgrupper
  • Få en jämlik verksamhet, som arbetar utifrån förskoleområde 6 vision ”Jag vill, jag kan, jag får”:
  • Gemensamma teammöten, Apt och Pedagogiska utvecklingsforum.
  • Få ett perspektiv på diskussioner genom de gemensamma mötena till reflektionsgrupper på respektive hus till att sedan diskutera på sin avdelning och för att reflektera själv.


Få en kontinuerlighet i verksamheten för att följa barnens behov, intresse och utmaningar:

  • Genom att vi har barnen i fasta små grupper med samma pedagoger ser vi möjligheter att få kontinuerlighet och kunna utvidga dialoger och samspel.
  • För att kunna ha kontinuerlighet måste vi vara i de små grupperna under avsatt tid, oavsett gruppens storlek för dagen.
  • Att pedagogerna är flexibla utifrån barnens bästa i fokus och hjälper till att hitta strategier vid frånvaro av kollega. Barnen stannar i sina respektive grupper.


Öka och följa upp undervisningen under hela dagen:

  • Förtydligar i diskussioner och planeringar hur vår verksamhet genomsyras av undervisning.
  • Utvecklar vår medvetenhet om att undervisning finns som både planerat och spontant. Genom att vara närvarande pedagoger har vi lättare att se de spontana undervisningstillfällen som finns.
  • Förankra undervisnings begreppet genom kollegialt lärande.


Öka kvalitén

  • Pedagogiska arbetet följs upp på medarbetarsamtal för att sedan arbetas vidare i arbetslagen.
  • Förskolechefens verksamhetsbesök har ett tydligt kommunicerat syfte.
  • Gemensamma Systematiska kvalitetsarbetes modell, avdelningens självskattning utifrån gr-enkäten, planering inför prioriterade målen, kärnverksamhetsplanering, beslut runt våra olika blogg/lärloggsinlägg vi gör.


Se det enskilda barnet och hjälpa dem att lyckas:

  • I mindre barngrupper har vi bättre förutsättningar att göra vardagen begriplig och möta varje individ på deras nivå. 
  • Göra vardagen begriplig och förståelig för varje individ

 

Ljud planering

Vi vill att barnen ska få en förståelse för ljud, att det låter, vad det är som låter, att man kan skapa ljud själv och att det kan låta olika utifrån olika förutsättningar. Vi vill uppmärksamma barnen på ljuden som finns runtomkring oss hela dagen, göra barnen medvetna om miljön de befinner sig i.

 

Sago planering

Genom att synliggöra och reflektera över rådande normer och värden blir det också enklare att på ett naturligt sätt prata om det i barngruppen på ett sätt som gör det begripligt för barnen. Sagorna blir den gemensamma grunden som ger möjligheter att låta barnen ta ställning till olika etiska dilemman, diskutera hur andra barn har det, rättigheter och skyldigheter etc. Detta gör vi bland annat när  vi ändrar i sagorna genom att tex ge karaktärerna andra föräldrar, annat kön, annan etnisk bakgrund etc på så sätt vidgar vi normen för barnen.

Sagoberättandet i olika former blir en möjlighet för barnen att på ett lekfullt sätt utforska språket, utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga. När vi både lyssnar och skapar sagor själva får barnen ett breddat ordförråd vilket ger barnen bättre förutsättningar att kommunicera och förmedla sina tankar och åsikter.

 

Kärnverksamhet:

Jag kan!

Vi vill att barnen ska känna:

- Jag kan tro på mig själv, tro på andra och tro på gruppen.

- Jag kan känna trygghet till mig själv och min förmåga samt känna trygghet i samspelet med andra

- Jag kan utveckla självkänsla och självförtroende 

 

Jag vill!

Vi vill att barnen ska känna:

- Jag vill vara nyfiken

- Jag vill utforska

- Jag vill prova nya saker

- Jag vill lära mig

 

Jag får!

Vi vill att barnen ska känna:

- Jag får vara den jag är

- Jag får lyckas

- Jag får göra min röst hörd

- Jag får vara betydelsefull

 

Förskola och hem

Vi försöker på varierade sätt informera om hur vi arbetar och tänker kring barn och lärande på avdelningen, bland annat via Unikum och i samtal med vårdnadshavare och barn samt genom dokumentation och information på avdelningen. Vi försöker ha en öppen relation till er för att ni skall känna er bekväma med att lägga fram frågor och önskemål i våra vardagliga möten. Vi erbjuder föräldramöte, utvecklingssamtal och uppmanar er att boka möten även utanför dessa om ni önskar. Man är också välkommen att delta i verksamheten om man vill, detta bör då ske efter överenskommelse så att barnen och verksamheten kan anpassas lite efter vuxenbesök. Kommunen har en återkommande enkät där era upplevelser av förskolan kan uttryckas.


 

4. Pedagogiska bokslutet

Grupp:

Läsår:

 

Gr enkät och självskattningen

Analysera kort GR enkätens och självskattningens resultat - hur arbetar vi vidare?

Då alla barn på yngre inte får GR enkäten valde vi att göra en egen så att även dessa vårdnadshavares tankar och åsikter kunde synliggöras, frågorna var detsamma enda skillnaden var att enkäten lämnades ut i pappersformat för att sedan sammanställas av en pedagog på yngre. 

Det som framkom var att vårdnadshavare överlag är nöjda och trygga med att lämna barnen hos oss, det som vi ser att vi kan bli bättre på är att synliggöra det vi gör mer, att konkretisera och använda oss av begrepp som tex genus, matematik, kulturell mångfald etc. På så sätt skapar vi en större och djupare förståelse för utbildningen och undervisningen som sker även för de yngsta barnen på förskolan. 

 

Beskrivning av årets arbete med utgångspunkt från läroplanen

Vilka processer har vi dragit igång? Motivera varför dessa valdes med utgångspunkt i barngruppens behov samt läroplanens mål.

 Se kartläggning

 

Resultat:

Vad menar vi att vi kan se för resultat i barngruppen som följd av de processer vi drivit? Fokusera på vad som gjort skillnad i ert arbete (inte så mycket på vad ni gjort).

Visar vår barngrupp några kännetecken på att de utvecklat sig när det gäller läroplanens mål? Om ja, i så fall vilka?

Hur vet vi det? Beskriv

Ljud

Det vi kan se är att barnen har börjat utforska fenomenet ljud på egenhand skillnaden från innan är att utforskandet är mer medvetet, mer fokus på själv ljudskapandet och hur man får något att låta. Vi ser även att barnen är mer uppmärksamma på ljud runtomkring oss, de kan stanna upp mitt i en aktivitet och lyssna efter ljud som fångat uppmärksamheten och försöka namnge det som låter, innan har barnen mer konstaterat att något låter och sedan lämnat det där. Barnen återupprepar det vi gjorde föregående gång på egen hand och vi har haft en tanke på en gemensam progression, tex ena dagen börjar vi med att utforska ljudet från ett instrument, andra dagen spelar och sjunger vi samtidigt etc. Barnen har tagit till sig olika delar av undervisningen och delar med sig av sina nyfunna kunskaper tex vad de olika instrumenten heter, att vi hör med öronen och innebörden av ljudvågor.

Sagor 

Vi ser att barnen har fått en annan förståelse för sagor och sagoberättande. Berättandet har fått annat fokus från barnens sida, de föredrar när vi berättar sagor mer än att lyssna via tex lärplattan. Vi ser att barnen är mer intresserade av språk i sig, vi pratar ofta om vad saker heter på olika språk och räknar till fem på olika språk. Lekarna har också blivit mer fantasifulla och barnen har utvidgat sitt språk i kommunikationen med varandra. Barnen samspelar mycket mer än tidigare, konflikterna är färre och man löser konflikter genom att prata med varandra. Vi ser att barnen har börjat återberätta mer tex så berättar de vad de gjort under ledigheten, ute på gården etc. Barnen leker med språket och byter ut ord i sånger, hittar på egna sånger och berättelser och de tar egna initiativ till att berätta sagor för varandra.

 

Analys av årets arbete

Hur/varför valde ni metoder, arbetssätt, innehåll, organisation som gjort skillnad för barnens utveckling och lärande.

Vad av detta verkar ha varit framgångsrikt? varför tror ni att det har varit framgångsrikt?

 

Ljud

Det som har varit en framgångsfaktor under projektet är att vi har hållit på under en längre tid, när vi pedagoger har känt att vi är klara med aktuella aktiviteter eller dylikt har vi lyft upp frågan till en diskussion för att se om barnen verkligen är klara eller om det handlar mer om att vi vuxna är redo att gå vidare. Genom dessa diskussioner har vi kunnat säkerställa att arbetet verkligen fortskrider utifrån barnen och deras behov, intresse etc.  Den gemensamma dokumentationen som skett tillsammans med barnen har hjälpt till att knyta ihop påsen och gjort att barnen har kunnat gå tillbaka på egenhand och sätta sina ord på det som upplevts vilket vi anser vara en hjälp på vägen till att de själva ska kunna äga sitt lärande. Vi tror att det positiva resultatet i barngruppen beror på den tillåtande miljö som vi har, vi uppmuntrar och ställer frågor som gör att barnen utvecklar och utforskar sin egen vilja att veta. Med för många tillsägelser kan barnen bli hämmade vilket kan leda till att barnen inte vågar testa med rädsla för att göra fel.   

Slutsats

Sammanfatta kort vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Vidare så utveckla hur arbetet skall fortsätta framöver; vad tar vi med oss till nästa termin? Vilka eller vilket utvecklingsområde skall vi foksuera på? etc.

Ljud

Vi ska försöka hålla kvar uppdelningen av gula gruppen fortsättningsvis då vi ser att det gynnar barnen, med uppdelningen skapar vi stabilitet och en trygghet som gör att barnen känner sig tillräckligt hemma till att utforska, upptäcka, utmanas och utvecklas både som enskild individ och grupp. Vi kommer även att fortsätta dokumentera tillsammans med barnen och göra dokumentation ännu mer tillgänglig för barnen att kunna ta fram på egen hand. Något som vi tar med oss som utvecklingsområden är att hitta alternativa ingångar till aktiviteter, hur man presenterar en aktivitet etc. Om vi själva ändrar perspektivet på hur vi ser på en aktivitet kanske vi också kan fånga intresset hos fler, att vi problematisera på ett sätt som gör att vi sätter igång barnens tankeprocesser och att vi arbetar utifrån deras tankar och funderingar på ett att sätt, att verkligen kunna fånga upp och följa tankeprocessen och dessutom göra den synlig för barnen.

 Vi kommer även att fokusera på att utveckla våra lärmiljöer för att skapa ytterligare möjligheter för lärande och lärmiljöer med olika funktioner. Detta då vi upptäckte att vårt val av lärmiljö påverkar det resultat vi får i samband med en aktivitet, tex kan vi inte vara i stora rummet idag om vi ska ha en aktivitet som kräver lite mer koncentration då vi upplever att rummet ger barnen alldeles för mycket intryck att behöva sortera bland. Det är svårt att ha en stillasittande aktivitet i ett rum som annars bjuder in och uppmuntrar till rörelselekar.

Sagor 

Analys och slutsats

Det har blivit lite av en dominoeffekt där sagorna har varit grunden men vi har kunnat göra många "avstickare" där vi kunnat arbeta med normer, flerspråkighet, matematik etc. Detta då vi också genomgående har utgått från det barnen visat intresse för samt hållit igång arbetet, då det gått trögt och vi har velat avsluta projektet har vi ställt oss frågan "varför?" är det för att vi vuxna har tröttnat eller är det verkligen utarbetat? Genom att hålla i och hålla ut har barnen verkligen kunnat få möjlighet att förankra kunskaperna och berättelserna för att sedan kunna göra det till sina egna.

Vi anser att våra framgångsfaktorer har varit att vi är närvarande, tillåtande, reflekterande, anpassande och samspelta pedagoger. Vi ser till barnens och verksamhetens bästa och utmanar oss själva på ett sätt som ger positiva effekter i barngruppen och utbildningen. Genom att vara närvarande pedagoger kan vi lyfta och synliggöra barnens nyvunna kunskap i olika situationer som ger lärandet ett ytterligare djup som också skapar variation för barnen så att en djupare förståelse kan etableras. Vi reflekterar på PuF, avd möte, mötesplats förskola etc. vi utmanar våra arbets- och förhållningssätt för att verkligen förstå vad vi gör och för vem. Det vi tar med oss till nästa projekt/tema att vi ska utveckla våra undervisningsstrategier, vi behöver få till den planerade undervisningen mer samt synliggöra för barnen mer att deras intressen och ideer styr innehållet och val av projekt/teman

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: