Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Jag och min skola 2

Skapad 2019-05-10 14:23 i Modersmålsskolan Helsingborg
Grundskola 4 – 6 Modersmål
Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala omkring detta tema under en delen av höst terminen. Du kommer att lära dig nya ord och uttryck för att själv eller i grupp kunna skriva en beskrivande text och en jämförande text. Hur kan man beskriva skolan? Hur är det att vara en elev i Ungern? Finns det fler likheter eller skillnader med skolgången i Sverige? Hur kan vi presentera likheter och skillnader? Under en del av terminen kommer vi att prata, lyssna, läsa och skriva kring detta tema. Du kommer att få möjlighet att skapa ett spel eller en presentation med hjälp av digitala verktyg.

Innehåll

1. Följande förmågor ska du utveckla 

  • att skriva
  • att läsa
  • att samtala
  • att presentera
  • att analysera och jämföra.

genom att arbeta med skönlitteratur, beskrivande och jämförande texter.

 

II.              Aktiviteter för bedömning (efter ”Nya språket lyfter” och matris kunskapskraven i modersmål åk 6)

Vi kommer att

  • läsa, sammanfatta, kommentera och resonera kring olika texter om skola
  • samtala och diskutera i grupp för att tillsammans bestämma vad (vilka aspekter) vi ska jämföra
  • skriva beskrivande text om din skola
  • göra en presentation om din skola med hjälp av digitala verktyg 
  • intervjua en elev om sin skolgång i Ungern
  • jämföra skolgång i Ungern och i Sverige
  • ge återkoppling till varandra

Du är aktiv på lektionerna - fokuserar på arbetet, skriver ner dina tankar och reflektioner, deltar i diskussioner och medverkar i samtalen.

 

III.              Material och arbetssätt/ arbetsformer

Material

Bilder, film och texter om skolan

Olika uppgifter digitalt och på pappret

Användning av IPad  och olika appar/webbsidor

 

 

Arbetssätt/-form

individuellt, med partner eller i grupp (EPA)

digitalt för bedömning och dokumentation

Checklistor till jämförande text och återkoppling

 

 

Uppgifter

  • Uppgifter om skolgång

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Ml
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Ml
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
    Ml
  • reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.
    Ml
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
    Ml  4-6
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
    Ml  4-6
  • Muntliga presentationer för olika mottagare.
    Ml  4-6
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.
    Ml  4-6
  • Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
    Ml  4-6
  • Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Ml  4-6
  • Synonymer och motsatsord.
    Ml  4-6
  • Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk och traditioner.
    Ml  4-6
  • Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skolgång i Sverige.
    Ml  4-6

Matriser

Ml
Nya språket lyfter, Lgr11 - uppföljning av läs- och skrivutveckling, modersmål

LÄSA OCH SKRIVA

A1
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något
A2
Jag förstår vad texten handlar om och känner igen en del ord
Jag kan komma på saker att skriva om, skriver mitt namn och skriver av bokstäver och ord
A3
Jag kopplar ihop det lästa med egna upplevelser och börjat ljuda när jag läser själv
Jag prövar att skriva själv, kan flera bokstäver och vet hur de låter
A4
Jag kan läsa ord och meningar och förstår vad jag själv läser och andra läser för mig
Jag prövar att skriva till bilder
A5
Jag resonerar om det som andra läst och läser själv korta texter
Jag skriver för att berätta eller minnas och ljudar orden när jag skriver
AVSTÄMNING A
TJÄNSTEGARANTI - efter ditt första skolår. Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Avspeglar kunskapskraven i åk1 sv/sva
Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser
B1
Jag kan sammanfatta det jag läst om och börjar få lite flyt när jag själv läser
Jag kan skriva korta texter och börjar få lite flyt i skrivandet
B2
Jag prövar att koppla ihop det jag läser med mina egna erfarenheter
Jag pratar med andra om hur man kan skriva på lite olika sätt
B3
Jag förstår och kan hitta bra poänger i det jag läser
Jag prövar att planera hur jag ska skriva och ser hur de gjort i andra texter
B4
Jag använder olika sätt för att förstå en text och läser oftast texterna med flyt
Jag skriver så att andra kan läsa och följa med i mina texter
AVSTÄMNING B
Eleven tar hjälp av flera olika sätt för att fördjupa förståelsen av det lästa, märker om det blir problem med förståelsen samt läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning
Jag förstår det jag läser, märker när jag läser fel och börjar få flyt i mitt läsande
C1
Jag läser för att uppleva och lära
Jag får idéer från andra om hur jag kan ändra i mina texter så att de blir bättre
C2
Jag läser ofta och regelbundet
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så att andra förstår
C3
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter
Jag skriver så att det blir spännande, intressant och lärorikt att läsa mina texter
C4
Jag läser olika slags texter med flyt och på lite olika sätt beroende på varför jag läser
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texterna för att göra dem bättre
AVSTÄMNING C
Eleven använder flera olika sätt att bemöta det lästa för att fördjupa förståelsen samt läser med flyt både kortare och längre texter Avspeglar kunskapskraven för åk3 sv/sva
Jag läser med flyt och förstår och tolkar innehåll och budskap i det lästa
D1
Eleven tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse
Eleven följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande
D2
Eleven använder varierade sätt att läsa beroende på syftet med läsningen
Eleven använde ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta sina texter med stöd av andras råd
D3
Eleven läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse
Eleven visar förståelse för att texter kan skrivas för olika syften och mottagare
AVSTÄMNING D
Eleven läser obehindrat med förståelse
E1
Eleven börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika sitt samtal om texter
Eleven följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som neingsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande
E2
Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen
Eleven använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar sina texter med stöd av andras råd
E3
Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text
Eleven försöker anpassa sin text för olika syften och mottagare
AVSTÄMNING E
Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelse-strategier beroende på såväl som typ av text
F1
Eleven använder kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt
Eleven behärskar användningen av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande
F2
Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad och layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter
Eleven behärskar användningen av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar sina texter med stöd av andras råd
F3
Eleven läser längre och mer komplexa texter och anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning
Eleven använder olika tekniker för att anpassa sin text till syfte och mottagre
AVSTÄMNING F
Eleven läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelse-strategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form

TALA OCH SAMTALA

Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra
Jag kan återberätta en händelse eller saga så andra förstår vad jag menar
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar
Jag kan förklara så andra förstå vad jag menar
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter
Jag kan förbereda och prata om ett speciellt ämne för mina klasskamrater eller andra som lyssnar
Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar

Ml
MODERSMÅL kunskapskrav åk 6, Kunskapsstaden Helsingborg

Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 6
  • Ml   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Ml   använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
  • Ml   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Ml   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • Ml   läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
  • Ml   reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.
E
C
A
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier.
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med relativt gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier.
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier.
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier.
Ge¬nom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord-och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt.
Eleven kan med ett ändamålsenligt ord-och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt.
Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord- och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt.
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.
I samtalen kan eleven ställa frågor och fram-föra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet.
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt god tydlighet.
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med god tydlighet.
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: