Förskoleområde 6 SKA-hjul gula äldre

Förskoleområde 6 SKA-hjul

 Förskoleområde 6 systematiska kvalitetsarbete

Pedagogiska bokslutet skrivs i slutet av vårterminen och analysen av det arbetet ligger till grund för kommande lärsårs SKA.

Steg 1-3 görs under augusti/september för att sedan följas upp löpande under året.

Steg 4, pedagogiska bokslutet, görs i slutet av terminen

 

1. Kartlägg vart ni befinner er nu

Läs igenom ert pedagogiska bokslut för att kunna arbeta vidare:

- Vilka processer (projekt/tema) behöver vi sätta igång utifrån våra styrdokument samt barngruppens behov?

- Vilka tankar ligger till grund för årets gruppindelning?

- Vilka tankar ligger till grund för årets personalorganisation?

- Vilka förändringsprocesser anser ni behöver göras i lärmiljöerna utifrån pedagogiska bokslutet/årets organisation?

 

Gruppindelning

Vi kan se ett behov av att arbeta i mindre sammanhang och vi kommer att dela upp två avdelningar som blir till tre genom fasta uppdelningar mån-fre, vi börjar med att ha våra tre avdelningar ca 9-15.

Personalorganisation

För att kunna arbeta med mindre grupper kommer personal ingå i tvåmanna arbetslag. Vi har två löpare i huset som täcker upp lediga dagar etc.

Projekt tema.

Naturvetenskap

Barnen har visat ett intresse för olika naturvetenskapliga fenomen och processer. De funderar på hur det går till när saker växer, varför löven byter färg och var alla vattenpölar tar vägen.

 

Taurus labyrint

Barnen leker ofta Taurus på eget initiativ i olika sammanhang och på olika platser. I dessa lekar uppstår ofta konflikt kring hur reglerna egentligen är och vad man får och kan göra. På avdelningen har vi även ett spel som heter Labyrint som de ofta och gärna spelar. De pratar mycket om de olika karaktärerna från barnprogrammet och vem som kan och gör vad. Med utgångspunkt i det vill vi skapa en miljö där vi kan fånga och utmana det intresse barnen har för framförallt Taurus labyrint.

 

Språk

Barnen har börjat visa ett intresse för bokstäver. De letar efter sina egna och andras bokstäver och jämför ord. Barnen visar även ett stort intresse för sagor och berättelser och vill gärna ta del av nya berättelser. Barnen visar intresse för vad saker heter på olika språk. 

 

Matematik

Vi kan se att barnen har ett tydligt intresse för att räkna i olika sammanhang. När vi har introducerat olika sätt att räkna och lyft matematiska problemställningar har barnen varit snabba med att hänga på och utveckla resonemanget. 

 

Ateljé

Det har uttalats en vilja och nyfikenhet kring att måla med "kladdfärger", vattenfärger och att bygga ihop egna skapelser.  Att med hjälp av olika material konstruera allt från flygplan till robotar. Som en naturlig process i detta väcktes en tanke upp om att starta en ateljé. En plats där barnens nyfikenhet och vilja att skapa skulle få florera fritt.

 

 

 

Lärmiljö

Eftersom det nu blir fler barngrupper måste vi skapa bättre förutsättningar för att kunna ta tillvara på de ytor vi har. Lärmiljöerna utformas efter barngruppens och den enskilda individens behov och intresse. Barnen ska utmanas och utvecklas efter hens förutsättningar vilket lärmiljöerna ska kunna tillgodose. Barnen är med i utformandet av lärmiljöerna i möjligaste mån, så att deras intressen och önskemål blir uttalade och bemötta. 

 

Kärnverksamhet

 

 

2. Beskriv; hur ska ni arbeta för att uppnå en god kvalitet och se resultat i arbetet genom era;

- Metoder och arbetssätt (tex ert förhållningssätt och barnsyn, atmosfärer på avdelningen)

- Diskutera hur ni ser att er verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (vilka teorier ser vi att vi använder oss av)

 

Vi har vår vision att utgå från i vårt arbete. På våra avdelningsplaneringar pratar vi om hur vi ska lägga upp vårat arbete för att alla barn ska få känna "jag kan, jag vill, jag får". Vi för en levande diskussion kring vad visionen innebär för oss och hur vi praktiskt kan visualisera det i vår undervisning. Vi använder oss av den litteratur och diskussion som vi tar del av i olika forum, så som förskollärarmöten, barnskötarmöten, PUF och olika team. Detta gör vi för att fortsätta utmana och utveckla vår pedagogiska undervisning och för att allt vi gör ska bilda en helhet, där vi kan ta med nya kunskaper in i vår utbildning.

 

Kärnverksamhet

Normer och värden

På Änggårdens äldreavdelningar strävar vi efter att skapa en trygg, tillåtande och utvecklande miljö där samspel och relationer står i fokus. Vi tror att genom att arbeta med trygghet och samspel lägger vi grunderna för att vår förskola skall vara en sociokulturellmötesplats.  Vi vill väcka en medvetenhet hos barnen om hur vi bemöter varandra. Dels genom kontinuerliga diskussioner tillsammans med barnen om värderingar och attityder utifrån allas lika värde. Vi samtalar mycket med barnen om hur man kan hjälpa andra och att man ibland måste sätta någon annans behov före sina egna, eller kompromissa för att möta någon annans önskan. Vi tror på att det är i våra olikheter som vi utvecklas. För att urskilja olikheter eller se likheter krävs det att vi verkligen ser varandra och vågar uttrycka oss. Att barnen får utveckla sin identitet och känna sig trygg i den. Vi vill att barnen ska skapa sig en tro på sin egna förmåga.  För att kunna få en förståelse för allas lika värde är det oerhört viktigt vi visar att vi alla är som individer. Att vi kan lyfta våra olikheter och använda oss av våra olikheter. Att vi kan se våra olikheter som tillgångar och möjligheter.

 Vi pedagoger strävar efter att lyfta fram och tillvara på barnens lek och rutiner där det naturligt kan uppstå situationer där barnen får chans att öva och utveckla sin inlevelseförmåga, förståelse och empati. Vi pedagoger vill utmana barnen i att sätta sig in i andras tankar och känslor. I vardagen  pratar och belyser vi känslor, och om hur vi själva och andra kan känna i olika situationer. Vi övar på att lyfta varandra, genom att säga positiva saker. Vi övar även på att lyfta oss själva genom att säga positiva saker om oss själva. När vi samtalar om känslor så lyfter vi hur man är en kompis. Både vad man själv vill få ut av en kompis men även hur man själv vill vara en kompis. Att kunna visa genom ord och handling att vi lyssnar på (respekterar) varandras åsikter och att vi förstår och sätter oss in i hur någon annan känner (empati). 

I tillåtande, trygg och utvecklande miljö behövs alla, alla är viktiga, vi skapar tillsammans.

Nyckelord: Öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar, hänsyn, demokrati, samspel, lika värde

Utveckling och lärande

Vi på Änggårdens äldreavdelningar tror på det kompetenta barnet som genom uppmuntran och utmaningar kan ges en möjlighet till att utveckla en tillit till sin egna förmåga och en positiv syn på sitt lärandet. vi vill skapa ett lustfyllt lärande där vi tar tillvara på barnens nyfikenhet, intressen och upplevelser och låter det stå i fokus och vara grunden för deras lärandet. Vi tror att processen oftast är viktigare än målet så vill vi i vardagen uppmuntra barnen att undersöka och prova olika saker. Genom att skapa ett lustfyllt lärande där vi tar tillvara på barnens intressen och erfarenheter vill vi lyfta fram och tydliggör processen. Vill vi ge möjlighet till ett meningsskapande och sammanhang för att förtydliga och medvetengöra barnen om deras egna lärande. Genom att skapa en medvetenhet om sitt egna lärande vill vi ge dem möjlighet till att kunna känna en tillit till sin egen förmåga. Att vara medveten och kunna känna tillit till sin egen förmåga skapar en vilja och lust och det tror vi är en stor förutsättning för allt lärande. Få bli bekräftad i det man kan stärker självförtroendet  och tilliten till sin egen förmåga. Få se och höra hur kompisar tänker skänker inspiration och möjligheter.

På våra avdelningar arbetar vi aktivt med våra lärmiljöer genom att våra lärmiljöer är förändliga. De är förändliga och under ständig utveckling eftersom de följer barnens intresse, lärande och behov. De skapas utefter barnens intresse, förmågor och nyfikenhet. För oss är miljön en avgörande faktor i barnens utveckling där av en viktig del i verksamheten. Vi ser miljön som den tredje pedagogen. Vi har kontinuerliga diskussioner och samtal om våra lärmiljöer och dess utformning. Det är där våra erfarenheter och våra behov får utrymme. Det är i våra lärmiljöer som det lusfylldalärandet växer fram, det är där nyfikenheten skapas och utforskandet föds, det är där kreativiteten flödar. Det är där processen börjar och viljan till att lära sig växer.

Nyckelord: Öppen, innehållsrik och inbjudande miljö, kreativitet och lustfyllt lärande, utforskande, nyfikenhet, intresse, erfarenheter, behov och åsikter 

Barns inflytande

Genom att ta tillvara på barnens intressen och erfarenheter och det lustfyllda lärandet vill vi ge barnen inflytande över verksamheten och en chans till att vara med och påverka sin vardag. Där är det viktigt att vi pedagoger från första stund är lyhörda. Att dialogen, frågandet och lyssnandet tar en framträdande roll. Inflytande handlar om att barnet har möjlighet att göra sådant som det själv vill göra och om att få komma till tals och bli delaktig i ett sammanhang tillsammans med varandra.

Barnen uppmuntras att tänka vidare eller att ta hjälp av sina kamrater för att testa olika lösningar. Vi arbetar mycket för att göra barnen medvetna om att det är de själva som sitter inne med kunskap kring hur man kan hanterar olika saker. Vi pedagoger försöker ha utgångspunkt i att se det kompetenta barnet, där det kompetenta barnet är ett barn som har en vilja och lust att söka sin egen kunskap, att tillsammans med andra utforska och upptäcka på sina villkor. Ett barn som har rätt att prova själv och har rätt till sina egna tankar och sin egen hypotes. Ett barn som kan visa andra barn och vuxna hur det tänker och gör, ett barn som kan öppna upp dörrar till att se världen på andra sätt.

Nyckelord: Uttrycka tankar och åsikter, ansvar, demokratiska principer, reellt inflytande, rättigheter och skyldigheter

Förskola och hem

möjliggöra för föräldrarnas samverkan

Vi strävar efter att erbjuda föräldrar information

 information tillgänglig för föräldrarna så har de möjlighet till insyn i verksamheten och därmed påverka och de har möjlighet till att fortsätta barnens lärprocess hemma.

tydlighet

daglig kontakt lyhörda och skapa en trygghet och ett förtroende

utvecklingssamtalen, inblick och en möjlighet att skapa gemensam syn på utvecklingen.

Nyckelord: nära förtroendefullt samarbete, möjligheter att påverka, delaktighet

 

 

 

3. Formulera tydliga mål och förväntade effekter för de processer kartläggningen visat utvecklingsbehov av

- Mål och förväntade effekter bör vara formulerade på ett sätt som gör att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Det kan till exempel handla om att ställa frågan "vad vill vi ska hända?" och sedan följa upp om det hände, troliga orsaker till att det hände eller inte.

- Säkerställ att det finns en kärnverksamhetsplanering för varje avdelning och att projektplaneringar/levande verksamhetsplan görs i unikum (en bra dokumentation gör det lätt att utvärdera i slutet av läsåret)

 

Naturvetenskap

Vi vill på ett intressant sätt utforska olika naturvetenskapliga fenomen för att utveckla en förståelse för dem och samband mellan olika naturvetenskapliga fenomen. Genom en förståelse för naturvetenskapliga fenomen kan de göra kunskapen till sin egen och själva prata om den och utforska vidare i nästa steg och om annat. Vi vill även genom detta öka förståelsen för hur vi påverkar och påverkas av naturen. En sådan förståelse bidrar troligtvis till en respekt för sin närmiljö, då allt vi gör påverkar den. Vi utgår från barnens intressen och funderingar i vårt utforskande.

 

Taurus labyrint

Syftet med rummet är att barnen ska få möjlighet att utveckla gemensamma regler för leken för att kunna leka den på villor som alla är med på. Genom att göra det övar sig barnen i att sätta ord på, uttrycka samt argumentera för sina tankar och idéer, samtidigt som de över sig i att sätta sig in i och förstå andras perspektiv och tankar. Förhoppningen är att genom att de får öva på dessa delar tillsammans med pedagog kring en specifik lek så kommer de efter hand kunna utveckla denna lek på egen hand utan stöd från en pedagog, samt även ta tankesättet vidare in i andra lekar.

 

Språk

Vi vill lägga grunden för ett intresse för böcker, läsning och berättande. Vi vill även väcka ett intresse för det skrivna ordet och talade språket, att barnen upptäcker språkets kommunikativa funktion och vikten av det. Genom arbetet tänker vi även att barnen ska få en möjlighet att utveckla sin förmåga att berätta och uttrycka sig på olika sätt. Ge barnen en nyfikenhet över och förståelse för att det finns fler språk än det svenska talet. 

 

Matematik

Vi ser att utveckling sker när barnen kan se samband och skapa sig en förståelse för vilka användningsområden de har användning av matematiken. Det är då de kan utmana sig själva och känna en tillit till sin egna förmåga. Vi uppmuntrar deras nyfikenhet och meningsskapande genom att ta tillvara på och bemöta deras frågor, för att utveckla deras förmåga att föra och följa resonemang, definiera och dra slutsatser som är en del i matematiken. Vi motiverar barnen att utmana sig själva och våga gissa, svara och hjälpa andra när det kommer till det mer konkreta inom matematiken så som bl.a. siffror och när vi räknar för att öka förståelsen för dess kommunikativa betydelse. Vi hjälps åt att definiera olika begrepp genom att beskriva, namnge och jämföra.

 

Ateljé

Vi vill skapa en miljö där tillgänglighet och mångfald synliggörs, en miljö där barnen kan få lära, uppleva och utforska i samspel med andra och sig själv och som därigenom stärker barnets identitet och tilliten till sin egen förmåga. Ge barnen en möjlighet att testa olika skapande former och material. Att få utveckla och utmanas i sin fantasi kring skapande och däri ges möjlighet att testa olika tekniker och material. Vi vill utmana barnen att agera självständigt i sitt skapande, att själva känna in och ta för sig. Vi hoppas kunna göra barnen intresserade av olika kulörsblandningar och målartekniker. 

 

4. Pedagogiska bokslutet

Grupp: Gula gruppen. Äldreavdelningen.

Läsår: 2018-2019.

 

Gr enkät och självskattningen

Analysera kort GR enkätens och självskattningens resultat - hur arbetar vi vidare?

 

 

Beskrivning av årets arbete med utgångspunkt från läroplanen

Vilka processer har vi dragit igång? Motivera varför dessa valdes med utgångspunkt i barngruppens behov samt läroplanens mål.

Se kartläggning

 

Resultat:

Vad menar vi att vi kan se för resultat i barngruppen som följd av de processer vi drivit? Fokusera på vad som gjort skillnad i ert arbete (inte så mycket på vad ni gjort).

Visar vår barngrupp några kännetecken på att de utvecklat sig när det gäller läroplanens mål? Om ja, i så fall vilka?

Hur vet vi det? Beskriv

 

Naturvetenskap

Vi kan se att barnen har fått en stor förståelse för växters väg från frö till färdig växt som ger nya frön. De har utvecklat en förståelse för växters och djurs behov och jämför dessa behov för att hitta ledtrådar till vad något behöver för att leva och växa. Barnen visar en vilja på att plantera och få saker att växa genom att fundera på vad som kan planteras. De letar efter fröer i mat, frukt och naturen och uppmärksammar särskilt när fröer fått en rot och påpekar att då har den redan börjat växa och kan planteras. De tar även egna initiativ till att vattna de växter vi har i vår grupp. De utforskar fenomenet odling genom att fundera över vad som kan odlas. Kan man plantera detta frö? Kan man plantera en köttbulle? Vad är det egentligen som krävs för att något ska kunna planteras. Kunskapen de har utvecklat kring växters kretslopp har de kunnat ta med sig till en förståelse för djurs kretslopp. Barnen har fått följa processen från yngel till groda och har i det arbetet kunnat ta med sig kunskaperna de fått om vad levande ting behöver. De vet att syret som grodorna behöver finns i vattnet och är därför noga med att vi fyller på nytt vatten, de pratar ofta om vad grodorna ska äta och ser till att vi kommer ihåg att mata dem. Tack vare att vi har kunnat ha grodorna nära har barnen kunnat utveckla en relation till dem och en större förståelse samt empati. Detta kan vi se genom den omvårdnad och försiktighet barnen visat ynglen i akvariet, samt hur de samtalar kring ynglen. Vi kan se att barnen utvecklat en nyfikenhet inför utvecklingens processer, vad som händer och i vilken ordning processer sker.

 

Taurus

Med hjälp av vuxenstöd i taurusrummet kunde barnen utveckla gemensamma regler att förhålla sig till i sin lek. De började komma på nya idéer tillsammans och påminna varandra om de regler som de bestämt tillsammans. Vi kunde se att barnen i den gula gruppen kunde ta ett ansvar för den miljö vi byggt upp tillsammans genom att de såg till att labyrinten lämnades som den var när leken började. På grund av bristande insyn från personal och andra barn blev rummet något annat och arbetet avstannade.

 

Språk

Vi kan se att barnen har fått ett intresse av både bokstäver, berättande och böcker. Vi ser att flertalet barn börjat göra kopplingar mellan bokstäver och olika namn, ”detta är min bokstav”. Även ett intresse för att ljuda fram stavningen av ord. Vi kan se hur de tillsammans hjälper till att ljuda fram ord och testar att stava ordet. Vid samlingen är detta väldigt tydligt då barnen även får möjlighet till att stava och koppla bokstäver med ord. Genom tydliga bilder med ord under, bokstavspussel, bokstavsmagneter osv ser vi att de testar och prova sig fram. I och med våra övningar i återberättande kan vi se att barnen lättare kan sätta ord på vad som hänt. Genom att uppmuntra och ta mer tid till samtal och återberättande kan vi se att barnen har ett mer nyanserat sätt att berätta på. Vi kan se att barnen efter exempelvis en saga har lätt att återberätta handlingen, även efter flera dagar. Barnens intresse för böcker och sagor ser vi har ökat. Detta genom att barnen mer självmant tar en bok och sätter sig, likaså efterfrågar de oftare en saga. Barnen sätter sig även självvalt ihop med kamrater och pratar kring den bok de valt. Vi har tillsammans med barnen börjat undersöka och arbeta med pollyglutt där vi läser böcker på olika språk. Vi kan däri se att barnen visar intresse för de olika språken vi presenterat, språk som även lyfts fram i andra situationer. 

 

Matematik

Vi kan se att barnen har ett stort intresse för olika matematiska begrepp och problematiseringar. De har utvecklat en förståelse för enklare matematiska beräkningar, talföljd, geometriska former och begrepp. Barnen visar en vilja och nyfikenhet kring matematiska problematiseringar och lösningar. Ofta lyfter barnen fram olika strategier för att nå sin matematiska problemlösning. Genom diskussioner sinsemellan, taluppskrivning och med hjälp av räknematerial söker de sina svar. Barnen visar intresse för matematiska spel där de får utmanas både visuellt och via instruktioner. 

 

Ateljé

Vi kan se att barnen tar för sig mer självständigt av materialet inne i ateljén. De går ofta in med en tanke på vad de vill skapa och tar sedan de självständiga stegen för att utföra skapandet. De tar för sig av färger och använder "färgblandnings schemat" när de blandar färger. Vi har haft flera diskussioner om färgblandningar och flera barn har greppat hur man får fram olika sorters färger.  Vi kan se att de tar för sig av de material som finns och använder i sitt skapande. Skapandet i ateljén har involverat flera byggnationsprojekt där barnen har fått använda sitt intresse för tekniska materials uppbyggnad i sina skapelser. I undersökandet kring teknik, djur, byggnaders mm uppbyggnad använde vi oss av Google. Vi kan se hur de tar med en undersökande tanke eller fråga för att sen använda ateljéns material för att återskapa och konstruera. Vi har även observerat hur vissa barn tar med sig sagor och böckers berättelser in i ateljén för att måla utifrån dessa. Detta ger en ny nyans och mening till det de hört, att få använda sin inre fantasi ut i sitt skapande.  

 

Analys av årets arbete

Hur/varför valde ni metoder, arbetssätt, innehåll, organisation som gjort skillnad för barnens utveckling och lärande.

Vad av detta verkar ha varit framgångsrikt? varför tror ni att det har varit framgångsrikt?

 

Naturvetenskap

I projektet med naturvetenskap har vi hela tiden följt barnens intressen och frågor. Den stora framgången i detta projekt tror vi har varit den stora mängden experiment och fysiska utforskanden, vilka har gjort att barnen kunnat prova och känna och se med sin kropp. Detta upplever vi har fångat barnen på ett sätt som inbjuder till djupare diskussioner och följdfrågor. Vi upplever att barnen har tagit egna initiativ och hittat egna frågor kring det vi arbetat med. Vi har följt deras funderingar i så stor utsträckning vi kan och samtidigt försökt hålla kvar i den röda tråden. 

 

Taurus

Det som fungerade bra i början av arbetet var att barnen fick bestämma över rummet. De fick bestämma vad de ville ha för rum och sedan hur det skulle utformas. När rummet var färdigt var det barnen som bestämde vilka regler vi skulle ha i taurusrummet. Detta gjorde att barnen kände att det var de som ägde rummet, vilket bidrog till en ansva

Tyvärr fanns ingen samsyn och förståelse från alla vuxna som vistades i våra miljöer vilket gjorde att de regler som vi kommit fram till gemensamt i vår lilla grupp inte följdes. De andra barnen kände inte till rummets användningsområden och regler och utan guidning av en vuxen blev det istället att de saker som användes till vår labyrint flyttades och byggdes andra saker med. Att barnen gång på gång möttes av ett rum som inte var i ordning gjorde att de tappade intresset för att vara där inne och leka.

 

Språk

Vi har försökt att nå och utveckla barnens språk genom att lägga mer tid vid samtal, interaktion och diskussioner. Att på ett positiv och inspirerande sätt lyfta fram böcker och sagor. Utifrån berättelsen/sagan arbeta vidare med frågor, diskussioner och undersökande. För att göra exempelvis en bok mer levande och väcka fler funderingar så läser vi ofta om boken flera gånger. Vi följer barnens funderingar och tar tillvara på deras nyfikenhet. Vi har aktivt arbetat med bildstöd och tecken som stöd vilket har möjliggjort en tydligare förståelse för ord och även dess stavning. 

 

Matematik

Vi har inom matematiken arbetat mycket praktiskt med visuella övningar, att på flera olika vis presentera olika matematiska områden. Vi ser att våra barn svarar och tar in på olika sätt och därav kräver olika tillvägagångssätt för att kunna ta in lärdomen. Vi har aktivt arbetat med matematiken under dagens olika möten för att däri synliggöra och konkretisera det matematiska tänket. Detta för att göra matematiken till en naturlig del av vår vardag. Genom det sätt vi arbetat med matematiken och att vi använt oss av så många olika ingångsvägar så känner vi att vi har kunnat nå barnens olika kunskapsnivåer. Grunden i vårt arbete har varit i relation till barnen, bland annat med deras bilder, vilket har gjort det lätt för barnen att visualisera då de har haft konkreta hjälpmedel.

 

Ateljé

I Ateljén har vi med små grupper av barn arbetat in hur vi arbetar i vår ateljé. Vilka möjligheter och även skyldigheter vi här har. Detta kan vi se resultat av då allt fler barn går in i ateljén för att självständigt börja skapa. Att börja projektet med ateljén genom att från början involvera och tillsammans styra utformningen med barnen har varit väldigt effektivt. Vi tror att barnen genom noga genomgångar och stöttning nu kan känna en trygghet i att själva starta upp sin stund i ateljén. Vi eftersträvar en känsla av självtillit och självförtroende här, som ett led i vår vision. Barnen har med hjälp av ett färgschema testat att blanda till sig olika färger. Vi har tillsammans undersökt och provat på olika målartekniker. Chansen att få prova på och själva även styra från egen fantasi hoppas vi ger en större känsla av självkännedom och kreativt utlopp. 

 

 

Slutsats

Sammanfatta kort vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Vidare så utveckla hur arbetet skall fortsätta framöver; vad tar vi med oss till nästa termin? Vilka eller vilket utvecklingsområde skall vi foksuera på? etc.

 

Vi kan se att det vinnande konceptet i alla projekt har varit att utgå från barnens. Vi har utgått från deras frågor och intressen i både den planerade och den spontana undervisningen. Vi har varit noga med att dokumentera den spontana undervisningen för att kunna följa upp, utveckla och verkligen ta vara på det som väcker frågor och nyfikenhet hos barnen.

 

Naturvetenskap

Det vinnande konceptet här känner vi är att de själva fick odla upp sin egna ek och följa dens utveckling. ”Vad behöver min ek, hur tar jag hand om den.” Detta öppnade upp för ett mer praktiskt intresse som vi kunde använda oss av och bygga vidare på senare i projektet. Den praktiska och visuella upplevelsen har varit essentiell. Nästa termin önskar vi fortsätta på den medupptäckande linjen, att tillsammans hitta våra undervisningsmöten inom naturkunskapen. Låta barnen aktivt vara en del av våra utformning och däri kunna stötta, utmana och vidareutveckla. 

 

Taurus

 

 

Språk

Vi kan se att arbetet med att synliggöra bokstäver, sagor och berättelser har utvecklat ett större intresse för både återberättande och stavning. Vi kan se att barnen har förstått språkets funktion, varför vi pratar, skriver och berättar. Till nästa termin tar vi med oss vår lärdom om hur vi kan nyansera läsandet, hur vi arbetar mer ingående med böcker och följer upp. Vi önskar arbeta mer med att belysa flerspråkighet i vardagliga situationer. Att göra dom mer intresserade och uppmuntra till att lära sig olika språk. 

 

Matematik

Det vi tror var avgörande för barnens intresse för och engagemang i matematiken är att vi inledde det på ett sätt där matematikens användningsområden blir tydligt och nära för dem. Det har hela tiden varit tydligt vad de kan använda matematiken till.

 

Ateljé

Det som varit ateljéns framgång känner vi är ett grundligt arbete vid uppstarten. Att ateljén skapades med, för och av barnen. Här inne får deras fantasi och kreativitet florera. Vi känner att barnen växer enormt när de själva får ansvaret och förtroendet för miljön och dess möjligheter. Vi kan även se ett ökande intresse för att undersöka och återskapa material eller ting som barnen sett utifrån. Detta ger barnen en helt ny insikt och bearbetning. Framöver hoppas vi kunna arbeta med både barnens fria kreativitet och skapande men även mer projektinriktat. Vi önskar kunna använda ateljén som ett verktyg där barnen får fördjupa och återskapa utifrån det vi arbetar kring, ett hjälpmedel/variation i att känna in den röda tråden. Under hösten önskar vi fortsätta arbetet med att visuellt visa på variationer i skapande former och tekniker.