Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik mattespanarna 5B Vt 19

Skapad 2019-05-21 14:31 i Rävlanda skola Härryda
Mattespanarna 5B, kapitel 1-5
Grundskola 5 Matematik
Vi kommer under vårterminen arbeta med boken Mattespanarna 5B. Vi kommer arbeta med områden som "Bråk, procent och algebra", "Räkning", "Geometri", "Vikt och volym", samt "Diagram och medelvärde".

Innehåll

Syfte

Aktivitet/arbetssätt

Vi kommer att:

  • Ha genomgångar där vi kommer gå igenom metoder, strategier samt viktiga begrepp.
  • Föra matematiska diskussioner och resonemang.
  • Träna problemlösning enskilt, i par och i grupp
  • Göra praktiska övningar med hjälp av spel och lekar.
  • Använda oss av dator och Ipad.
  • Arbeta med matteboken Mattespanarna. 

 

 

Det här ska du visa att du kan.

Bråk, procent, algebra - storleksordna bråk, samband mellan bråk/procent, beräkningar bråk/procent, algebra - yttryck med bokstäver.

Räkning - Decimaltal i de fyra räknesätten, överslag med decimaltal,  division

Geometri - Triangelsn area, vinklar, vinkelsumma, olika trianglar

Vikt och volym - Gamla måttenheter, växla mellan olika vikt och volymenheter

Diagram och medelvärde - Linjediagram, cirkeldiagram och medelvärde

 

Kopplingar till läroplanen

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
    Gr lgr11
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
    Gr lgr11
  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Rationella tal och deras egenskaper.
    Ma  4-6
  • Rationella tal och deras egenskaper.
    Ma  4-6
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
    Ma  4-6
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  4-6
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
    Ma  4-6
  • Metoder för enkel ekvationslösning.
    Ma  4-6
  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  4-6
  • Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
    Ma  4-6
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
    Ma  4-6
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
    Ma  4-6
  • Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6

Matriser

Ma
Bråk, procent och algebra

Ny rubrik

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra
På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven förstår bråkbegreppet och hur olika bråk förhåller sig till varandra.
exempel storleksordnar enklare bråk och sätter dem i förhållande t.ex. 1/2 eller 1.
Eleven förstår proportionella samband mellan bråk och proportionella samband mellan procentsatser.
Använder samband mellan enklare bråk. Ex. 1/4 är hälften av 1/2 eller att 25% är hälften av 50%. Samband mellan olika bråk, ex. 1/2, 1/4, 1/8 eller 50%. 25%, 12,5%.
Eleven tecknar algebraiska uttryck.pekt
Tecknar enkla uttryck för obekanta tal. Ex. Per är sju år äldre än Maria. Pers ålder kan skrivas som x+7 år. Använder algebra för att teckna utvecklade samband. Ex. Jonas har fyra gånger fler kulor än Magnus. Jonas har 4 gånger x kulor.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven gör beräkningar med bråk och procent.
Ex. Hur mycket är 50% av 16 kr? Hur mycket är 2/3 av 15? Beräkningar med olika procentsatser. Ex. Hur mycket är 60% av 200 kr?

Eleven kan lösa och formulera problem:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven använder algebraiska uttryck för att lösa ett problem.
Eleven sätter in ett värde i ett uttryck och tolkar svaret. Ex. En sparbössa innehåller 2 gånger x kr och en annan y kr. Hur mycket innehåller de tillsammans om x=10 och y=15?
Eleven väljer strategier för problemlösning i vardagliga situationer.
Ex Storleksordnar bråken 3/4 och 4/5

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven gör matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Ex. 1/3 är dubbelt så stor som 1/6. Dubbelt så mycket som 1/10 kan skrivas på två sätt: 2/10 och 1/5.
Eleven motiverar och förklarar sina lösningar.
Eleven förklarar och motiverar hur hen löst uppgiften samt för resonemanget delvis vidare.

Ma
Räkning

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven förstår och använder begreppet decimaltal och förstår hur decimaltal relaterar till varandra.
Ex. Hur mycket längre är 4,1 m än 3,9 m?
Eleven förstår hur begreppet division kan användas i olika sammanhang.
Ex. 28 ägg ska delas i kartonger med 4 i varje. Hur många ägg hamnar i varje hög?

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven utför additioner och subtraktioner med tal i decimaltal.
Ex. 1,2 + 2,1 Ex. 1,2 + 0,05
Eleven löser multiplikationsuppgifter med minnessiffror och med decimaltal.
Ex. Huvudräkning 2 gånger 2,1. Uppställning 236 gånger 4.
Eleven löser divisionsuppgifter med minnessiffror.
Beräkningar med kort division. Ex. 342/2 Ex.2385/5

Eleven kan lösa och formulera problem:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt och val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Beskriver en egen lösning och ser likheter och skillnader mellan andras lösningar och motiverar sitt val.

Ma
Geometri

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven använder begrepp om vinklar och vinklars utseende.
känner till begreppen rät, trubbig och spetsig vinkel och kan använda dem för att beskriva vinklar. Eleven känner till begreppet vinkelsumma och kan använda det.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven beräknar arean av en triangel.
Beräknar arean av en triangel, även där man måste mäta höjden.
Eleven kan mäta och uppskatta vinklar.
Beräkningar och uppskattar vinklar i andra sammanhang, t.ex. när vinklarna är större än 180 grader.

Eleven kan lösa och formulera problem:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper

Ma
Vikt och volym

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven kan sambanden mellan enheterna kg-ton och ml-l.
Kan göra enklare växlingar t.ex 3 ton = 3000 kg, 3 dl = 30 cl = 300 ml

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven växlar mått uttryckta i olika vikt- volymenheter för att kunna utföra additioner och subtraktioner.
t.ex 3 ton = 3000 kg, 3 dl = 30 cl = 300 ml Ex. 30 cl koncentrerad saft blandas med 15 dl vatten. Hur mycket färdig saft får man?

Eleven kan lösa och formulera problem:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven väljer strategier för problemlösning i vardagliga situationer.
Ex. Lösgodiset i affären kostar 5 kr/ hg. Hur mycket får Amina betala när hon köper 2 kg godis till klassfesten?

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper

Ma
Diagram och medelvärde

Eleven kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven förstår hur linjediagram och cirkeldiagram är uppbyggda.
Tolkar förändringar och jämför värden i cirkeldiagram och linjediagram.
Eleven förstår begreppet medelvärde.
Förklarar vad medelvärde är, och ger exempel på hur det kan användas.

Eleven kan välja och använda metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Eleven kan göra egna linjediagam.
Gör enklare linjediagram utifrån en given tabell. Gör linjediagram utifrån insamlad data, men där villkoren är givna.
Eleven kan hantera sambanden tid-sträcka-hastighet.
Ex. Om man åker 80 km på två timmar, hur långt hinner man på en timme?
Eleven kan göra beräkningar av och med medelvärde.
Gör enklare beräkningar av medelvärde.

Eleven kan lösa och formulera problem:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang:

På väg mot godkända kunskaper
Godkända kunskaper
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: