Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Samhällskunskap, Historia, Religionskunskap, Geografi

·

Årskurs:

4 - 6

SO åk 5 (vissa justeringar kan komma att ske)

Fontinskolan, Kungälv · Senast uppdaterad: 19 januari 2020

I SO ingår ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap och många gånger går dessa ämnen in i varandra på olika sätt. Våra lektioner kommer ofta att innehålla filmer, begrepp och diskussioner (EPA) och redovisningssätt kommer att variera. Ibland gör vi alla lika för att träna på något speciellt och då ofta med hjälp av cirkelmodellen och ibland får man välja utifrån intresse/önskemål (delaktighet). Vi kommer även att regelbundet arbeta med aktuella händelser, nyheter, källkritik och nätvett. Inför de flesta arbetsområden kommer det en egen planering på UNIKUM med tillhörande matris.

Geografi - Norden: kartan, markanvändning, natur- och kulturlandskap och befolkningsfördelning 

Geografi - Insamling och mätningar trafikflöde

Samhällskunskap - Rasismens historia, nyheter/aktuella händelser, källkritik och nätvett, Ekonomi

Samhällskunskap - FN, jämlikhet, solidaritet, demokrati, mänskliga rättigheter och barnkonventionen i samband med FN-dagen

Historia - Upptäcktsresor, Vasatiden och Stormaktstiden, historiska spår och källor

Historia - Förintelsens minnesdag i slutet av januari 

Religion - Kristendom, Judendom och Islam och aktuella religiösa högtider

Religion - Identitet och livsåskådning, etik (göra gott, vara en god kamrat, familj), nationella minioriteter


Läroplanskopplingar

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

De nordiska staternas bildande.

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Den svenska statens framväxt och organisation.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Begreppen religion och livsåskådning.

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.

Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback