Rättigheter och rättsskipning

Vilka orsaker kan det finnas till att människor begår brott? Vad är rätt och fel och vilka lagar och regler styr detta i samhället? Vad händer om någon inte följer lagarna? Ett avsnitt om lag och rätt, brott och straff samt om mänskliga rättigheter.

Centralt innehåll

        ·  Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

        ·  De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

        ·  De nationella minoriterernas rättigheter.

Kunskapskrav

·         Undersöker rättsliga strukturer och använder begrepp på ett fungerande sätt.

·         Undersöker elevnära samhällsfrågor och tar ståndpunkt, resonerar och argumenterar.

·         Redogör för innebörden av mänskliga rättigheter.

Mål och syfte

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna besvara följande frågor: 

·         varför finns det lagar?

·      Varför straffas brottslingar?

·       Varför begår människor brott?

·        Hur påverkas förövaren, brottsoffret och samhället av kriminalitet?

·        Vilka rättigheter har alla människor i världen?

·        Vilka rättigheter har de nationella minoriterna i Sverige?

Här kommer vi att titta på hur lagarna är uppbyggda i Sverige och vilka som skriver lagarna. Vi kommer att titta på vad det är som gör att vissa blir kriminella och bryter mot lagarna och vad det betyder att få en påföljd (straff). Vi ska även se hur en rättegång går till och vad som händer när man går igenom detta. Vi kommer att titta på filmer och läsa om brott och straff. Ni kommer att få undersöka och läsa om dessa moment.
 
 Centrala begrepp
Straffmyndig
Lagar (Grundlagar)

Lagstiftning
Påföljd
Kriminell
Kriminalitet
Ungdomsbrott
Fängelse
Ungdomsvård
Rättegång

Skyldigheter 

Arbetssätt 
Grupp- och klassdiskussioner
Prov

Detta kommer vi bedöma:

• Ditt deltagande i gemensamma diskussioner.

•        Återkommande muntliga begrepps och kunskapskontroller. 

I matrisen nedan framgår vilka olika förmågor och kunskaper som bedöms:

 

 

Vad bedöms? Bedömningsaspekter	E: Grundläggande kunskaper	C: Goda kunskaper	A: Mycket goda kunskaper
Kunskapens bredd	Få fakta, exempel, beskrivningar, begrepp som handlar om olika lagar, regler, mänskliga rättigheter, barnkonventionen och de nationella minoriteternas rättigheter. Brott, straff, domstol.	Flera fakta, exempel, beskrivningar, begrepp som handlar om olika lagar, regler, mänskliga rättigheter, barnkonventionen och de nationella minoriteternas rättigheter. Brott, straff, domstol.	Många fakta, exempel, beskrivningar, begrepp som handlar om olika lagar, regler, mänskliga rättigheter, barnkonventionen och de nationella minoriteternas rättigheter. Brott, straff, domstol.
Kunskapens djup	Få och korta exempel på samband, orsaker och konsekvenser och perspektiv. T.ex. resonemang om skillnader mellan regler och lagar samt skillnader i rättssäkerhet mellan demokratier och diktaturer, samband mellan brott och straffvärde, orsaker till ungas kriminalitet, konsekvenser av kriminalitetför både individer och samhället.	Flera och längre exempel på samband, orsaker och konsekvenser och perspektiv. T.ex. resonemang om skillnader mellan regler och lagar samt skillnader i rättssäkerhet mellan demokratier och diktaturer, samband mellan brott och straffvärde, orsaker till ungas kriminalitet, konsekvenser av kriminalitetför både individer och samhället.	Många och långa exempel på samband, orsaker och konsekvenser och perspektiv. T.ex. resonemang om skillnader mellan regler och lagar samt skillnader i rättssäkerhet mellan demokratier och diktaturer, samband mellan brott och straffvärde, orsaker till ungas kriminalitet, konsekvenser av kriminalitetför både individer och samhället.