Vikingatiden

Det finns många spännande historier om vikingarna och deras hemska plundringståg. Det finns också många fantasifulla sägner om deras asagudar. Men var alla vikingar ute på plundringståg? Om de inte var det, vad gjorde de då? Och hur kan vi egentligen veta något om vikingatiden? Det här och mycket annat ska vi ta reda på under följande veckor.

Innehåll

Syftet med arbetsområdet är att du ska börja bygga upp en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser och gestalter. Du ska lära dig vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten med ökad handel och migration och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Du ska utöka ditt ordförråd genom att använda historiska begrepp.

 

Arbetssätt

Du kommer att få utveckla dina kunskaper genom att:

• läsa och diskutera olika texter om vikingatiden.
• titta på filmer för fördjupad förståelse.
• läsa skönlitteratur med anknytning vikingatiden.
• jämföra vikingarnas tro med kristendomen.

Konkreta mål

När arbetsområdet är slut ska du:

 

• kunna berätta om hur livet på en vikingagård såg ut; hur bodde man och varför, vad arbetade man med, vilka verktyg och vapen använde man, hur såg kläderna ut, vilka husdjur man hade och hur livet kunde se ut för ett barn.
• kunna berätta om vikingarnas handels- och plundringsresor.
• kunna berätta om vikingarnas skriftspråk.
• kunna redogöra för vikingarnas religion och några av de gudar som vikingarna tillbad samt om kristendomens betydelse för vikingatidens slut.
• kunna redogöra för hur och varför kristendomen kom till Norden.
• kunna använda ord och begrepp som hör till arbetsområdet.

Bedömning

Under arbetets gång tittar jag på hur du deltar i samtal och resonemang i klassrummet. Jag tittar på hur du visar dina kunskaper och förmågor genom kvalitén på dina uppgifter och aktiviteten på lektionerna. Vi kommer också att ha ett avslutande kunskapstest, genom en poängpromenad om vikingatiden.

 

Övrig bedömning se matris.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.