Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Historia Religion åk 5 2019-2020

Skapad 2019-06-26 17:26 i Storvretaskolan Uppsala
Detta arbetsområde handlar om reformationen, vad den är och hur den kom att påverka människorna i Europa. Arbetsområdet kommer även att beröra de viktigast skillnaderna mellan de tre stora kristna denominationerna.
Grundskola 5 – 0 Historia Religionskunskap
Vi ska under detta arbetsområdet ska vi arbeta med den så kallade reformationen som ägde rum under början av 1500-talet. När Martin Luther startade den rörelse som kom att bli protestantismen. Hur detta ledde till att den kristna katolska kyrkan delades i två delar och vad detta i korthet ledde till för katoliker och protestanter.

Vi ska också titta lite på skillnaderna och likheterna mellan de tre olika kristna grupperna som fanns under denna tid, vad de trodde på och vilken del av Europa man trodde på vad. De tre delarna var den katolska kyrkan, den protestantiska kyrkan och till sist den ortodoxa kyrkan som fanns redan innan reformationen. En ny tid inleds. Gustav Vasa, Vasakungarnas tid.

Innehåll

Religion

Vi ska under detta arbetsområdet arbeta med den så kallade reformationen som ägde rum under början av 1500-talet. Vi ska arbeta med frågor som handlar om vad som ledde fram till att protestantismen bildades och vad reformationen betydde för oss i Sverige och Europa som helhet men även vem Martin Luther var och hans tankar som kom att dela Europas katoliker i två olika delar.

Vi ska även jämföra de olika kristna grupperna med varandra och se vilka skillnader och likheter som finns mellan grupperna i hur det tror och tillber Gud. Vi kommer inte bara att jämföra katoliker och protestanter som reformationen handlade om utan även en tredje grupp. Denna grupp är de ortodoxa kristna som har funnits sedan långt innan 1500-talet och finns framför allt i de östra delarna av Europa.

Historia

En ny tid inleds, en ny världsbild uppkommer. Kända upptäcksmän, upptäcktsresande. Från Kalmarunionen till Gustav Vasa. Vem var Gustav Eriksson? Han som senare blev Sveriges kung år 1523.  Gustav Vasa och den nya tiden i Sverige. Vasakungarnas tid - hur det vara att leva som en vanlig människa på Gustav Vasas och hans söners tid.

 

 

Undervisningen

Vi kommer att använda läromedel, Historieboken och religionsboken.

Vi kommer träna på läsförståelse(arbetsblad) diskutera/resonera i grupp och helklass utifrån olika frågeställningar.

Vi tränar på ord och begrepp inom arbetsområdena.

Titta på olika små filmer kring områdena Historia och religion samt Powerpoints kring detta område. www.ne.se  www.ur.se 

Ev. utflykt till Domkyrkan på en visning av just Reformationen och Martin Luther.

 

Bedömning: 

Bedömning kommer ske löpande under arbetets gång och genom aktivt deltagande på lektionerna.

Grupparbete (Tidslinje över de händelser vi arbetat med) och redovisning (skriftligt och muntligt) i helklass.

Små skriftliga uppgifter kring det lästa i religion/historia.

Läsförståelseuppgifter från läroböckerna som du har besvarat skriftligt i din skrivbok.

 

Tid för detta arbetsområde: 8-10veckor.

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
    Hi  4-6
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
    Hi  4-6
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
    Hi  4-6
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
    Hi  4-6
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
    Hi  4-6
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
    Hi  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6

Matriser

Hi Re
Kunskapskrav historia åk 4-6

F (insats krävs)
E
C
A
Tidsperioder
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
Samhällsförändringar, levnadsvillkor & handlingar
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Undersöka utvecklingslinjer
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Utvecklingslinjers påverkan av samtiden
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Använda källmaterial
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Spår av historien
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Historiska begrepp
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Hi Re
Kunskapskrav religion åk 4-6

F (insats krävs)
E
C
A
Världsreligionerna
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg­ler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Samband mellan uttryck & tankegångar
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Fornskandinavisk & samisk religion
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Kristendom och dess betydelse
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Moraliska frågor
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Etiska begrepp
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl funge­rande sätt.
Information & källor
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­onens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: