Årskurs:
7 - 9
Åsö grundskola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 3 september 2019
Vi jobbar med människans kroppen och näringsämnen under V.34-43.
Människokroppen
Åk 8
HT 2019
Namn: ………………………………………………………………………….……………
Klass: 8H
Människokroppen
Syfte:
· Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen.
I arbetsområdet ”kroppen” lär Du dig om hur din kropp fungerar.
Ju mer du känner till desto mer kan du påverka hur du mår.
Dessa förmågor ska du träna:
· använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör människokroppen
· genomföra undersökningar
· använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband gällande hälsa och livsstil
Tidsplanering:
8H |
Tisdag (50min) |
Onsdag(90min) |
(50min)Fredag |
|
34 |
Repetition Mål Betyg Planering. |
Terminsplanering Hur fungerar kroppen? |
Uppgift: Cellens delar och funktioner Uppgift: Cellens delar och funktioner Film: ”Allt om våra celler” |
|
35 |
Film: ”Matspjälkningssystemet” Uppgift: Matspjälkning Uppgift: Luftvägar och lungor Film: ”Lungorna och rökning” |
Genomgång: Matspjälkning Film: |
Uppgift: Luftvägar och lungor Film
|
|
36 |
Genomgång: Luftvägar och lungor Lab. lungkapacitet.
|
Uppgift: Hjärta och blodomlopp |
Uppgift: Hjärta och blodomlopp |
|
37 |
Uppgift: Hjärta och blodomlopp
|
Uppgift: Hjärta och blodomlopp Film: ”Blodet och blodomloppet” |
Uppgift: Hjärta och blodomlopp Film: ”Blodet och blodomloppet” |
|
38 |
Uppgift: Hälsa och upptäckter |
Fotsättning hjärtat / sjukdomar
|
Lab. dissekera ett hjärta Film Uppgift: Hälsa och upptäckter |
|
39 |
Uppgift: Immunförsvar Film: ”Förkylningskriget” |
Eget arbete Sjukdomar |
Eget arbete Sjukdomar |
|
40 |
Samtalsdag (13-17) Läxa: Plugga till provet |
Repetition inför provet |
Näringsämnen |
|
41 |
Närings ämnen Kemi/biologi |
Prov Biologi |
Näringsämnen Näringsämnen Lab |
|
42 |
Lab. näringsämnen |
Fortsättning Näringsämnen |
Fortsättning Näringsämnen |
|
43 |
Fortsättning Näringsämnen |
Prov- näringsämnen Systematik undersökning |
Utvärdering |
|
Människokroppen
Litteratur att söka i:
Biologi Spektrum Lgr11 (svart bok):
Arbetssätt:
· Uppgifter i arbetshäfte
· Genomgångar
· Filmer
· Undersökningar
Centralt innehåll:
· Kroppens celler, organ och organsystem samt deras uppbyggnad, funktion och samverkan
· Aktuella samhällsfrågor
· Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel (ex. tobak)
· Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas
· Virus, bakterier, infektioner och smittspridning samt antibiotika och resistenta bakterier
· Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och människans levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer
· Dokumentation av undersökningar
Vad bedöms?
· Genomförande av uppgifter
· Användning av begrepp, modeller och teorier
· Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner
· Upptäckter som rör människokroppen och dess betydelse för människans levnadsvillkor.
· Läxförhör och skriftligt prov
Människokroppen
Kunskapskrav:
E |
C |
A |
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner.
Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner.
Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. |
Människokroppen
Begrepp, sjukdomar, funktionshinder:
Viktiga begrepp |
Sjukdomar och funktionshinder |
Proteiner/aminosyror, kolhydrater/druvsocker, fett/fettsyror och glycerol, sönderdelning, enzym, tarmludd
|
karies, diabetes, diarré, magkatarr och magsår, ätstörningar |
Lungblåsor, gasutbyte, diafragma, stämband, flimmerhår, struplock,
|
lunginflammation, allergi och astma,
|
Förbränning/cellandning, druvsocker, koldioxid, proteinfabrik (ribosom), energiverk (mitokondrie), cellmembran, stamcell, energiflöde,
|
cancer, |
Artär, ven, kapillär, lilla och stora kretsloppet, klaffar, kranskärl
|
EKG, högt/lågt blodtryck, åderförkalkning, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke,
|
Röda och vita blodkroppar, blodplättar, lymfkörtlar, antikroppar, blodgrupp (”AB0”)
|
anemi, leukemi, förkylning |
Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men korta svar:
Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp:
Människokroppen
Uppgift – Matspjälkning: Bi Spektrum s.238-241
1. Varför måste vi äta? ……………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Vilka är de viktigaste näringsämnena i maten? ………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Hur lång är matspjälkningskanalen som bryter ner maten vi äter? ……………………………………………
4. Vad heter delarna på bilden?
)
j)
)
5. Maten måste sönderdelas. Varför? ……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
6. Sönderdelas maten mekaniskt eller kemiskt av tänderna? Motivera ditt svar.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Förklara hur ”enzymer” hjälper till vid matspjälkningen? ……………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. a) Vad kallas proteinets minsta byggsten? ……………………………………………………………………………………
b) Vad används proteiner till i kroppen? …………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. När vi är magsjuka och spyr kan det smaka surt. Varför blir maten sur?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. a) Var hamnar maten efter den varit i magsäcken? …………………………………………………………………………
b) Vad händer med saltsyran? ………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11. Tarmluddet gör att tarmväggens yta blir väldigt stor.
Varför är det viktigt att ytan är stor? ………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
12. Tjocktarmen innehåller miljarder bakterier. Vilken nytta gör bakterierna här?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
13. Hur lång tid tar det för maten att ta sig från mun till anus? ………………………………………………………
14. Vilka av följande påstående än sanna? ………………………………………………………………………………………………
A. Druvsocker är kolhydratens minsta byggsten.
B. Syran i magsäcken är så frätande att de flesta bakterier som hamnar här dör.
C. Saliv innehåller enzymer som bryter ner stärkelse till mindre delar.
D. Galla bryter ner fett.
E. Matspjälkningskanalen passerar genom levern.
F. Om inte maten vi äter bryts ner till sin minsta byggsten, kan den inte tas upp i blodet.
15. Koppla samman organen till vänster med rätt funktion till höger:
1. Tunntarm ……… A. Bildar enzymer och insulin.
2. Bukspottkörtel ……… B. Suger upp vatten och salt från maten.
3. Tolvfingertarm ……… C. Pressar ner maten mekaniskt till magsäcken.
4. Tjocktarm ……… D. Bryter ner proteiner och dödar bakterier.
5. Magsäck ……… E. Suger upp den mesta näringsämnen från maten.
6. Matstrupe ……… F. Blandar maten med bukspott och galla.
16. Skriv och berätta vad som händer en köttbulle på vägen från mun till anus.
Köttbullen innehåller både proteiner, kolhydrater, fetter och vatten.
Berätta var det finns enzymer, vad enzymerna gör och vad som bildas av
de olika näringsämnena! Ta hjälp av tabellen på sidan 241 i biologi spektrum.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Människokroppen
Uppgift – Luftvägar och lungor: Bi Spektrum s.242-244
1. Markera luftvägar och lungor (a-f).
a) luftstrupen
b) bihålor
c) lungor (2 st)
d) struphuvud med stämbanden
e) näshåla
f) luftrören
g) svalget
2. Varför måste vi andas? ………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. a) Vad heter de allra minsta cellerna som sitter längst ut på luftrören?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Hur många lungblåsor innehåller en lunga? …………………………………………………………………………………
c) Beskriv hur lungblåsorna kan ta upp syrgas. Använd modellen till vänster.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. a) Hur många liter luft andas en person i vila normalt på ett andetag?………………………………………
b) Hur många liter luft andas en person i vila på en minut? …………………………………………………………
c) Varför andas en person i kroppsansträngning oftare och mer än i vila?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Vad kallas den stora muskel som vi andas med? ………………………………………………………………………………
6. Var och hur uppstår vårt tal? ……………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Tobaksrökning Bi spektrum s.352-353
7. Varför är röken från tobak farlig? ……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. Nämn minst 3 sjukdomar tobaksrökning kan orsaka. ……………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. Luftstrupen och luftrören innehåller en slemhinna med små flimmerhår.
Vilken nytta gör flimmerhåren?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. Varför drabbas rökare oftare av problem med luftrören än ickerökare?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11. Personer som rökt i många år kan få lungsjukdomen KOL, som innebär att lungblåsornas väggar går sönder. Beskriv hur det påverkar hur mycket syre blodet kan ta upp.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Människokroppen
Undersökning – Luftvägar och lungor:
1. Undersök: Hur länge kan du hålla andan?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Ta ett djupt andetag. Håll andan så länge du kan…
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
2. a) Undersök: Hur många andetag tar du på en minut vid låg ansträngning?
b) Undersök: Hur många andetag tar du på en minut efter ansträngning?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Sitt ner, blunda och andas naturligt och lugnt. Låt din gruppkamrat
räkna in och stoppa tiden åt dig. Räkna hur många andetag du tar under 60 sekunder.
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Undersök: Vad händer med revbenens omfång vid inandning?
Material: Måttband
Genomförande: Mät omkretsen på din bröstkorg när du tar ett djupt andetag.
Mät sedan omkretsen på din bröstkorg när du andas ut ordentligt. Lägg måttbandet
strax under brösten.
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Undersök: Hur stor lungvolym har du?
Material: Spirometer
Genomförande: Dra in ett djupt andetag och blås allt du kan i spirometern.
Anteckna ditt resultat.
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Undersök: Hur ser din näshåla ut egentligen?
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter