medeltiden

Stora kungariken, starka drottningar, fagra prinsessor och modiga riddare i rustningar har du säkert läst om i sagor eller sett på film. Men de ingår faktiskt i medeltidens historia. Vi ska ta reda på mer om det och också om Stockholms blodbad, digerdöden och kung byxlös.

Innehåll

Syftet med arbetsområdet är att du ska fortsätta bygga upp en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser och gestalter. Du ska utöka ditt ordförråd genom att använda historiska begrepp. Du ska kunna dra paralleller, se förändringar, likheter och skillnader mellan medeltiden och nutid. 

 

Vi kommer arbeta med följande områden:

• Kyrkans och klostrens roll under medeltiden.
• Heliga Birgitta, Nordens första helgon.
• Städer under medeltiden.
• Hur Sverige styrdes under medeltiden.
• De fyra samhällsgrupperna, adel, präster, borgare och bönder.
• Digerdöden.
• Medeltida läkekonst.
• Den nordiska unionen, Kalmarunionen.
• Historiska personer från medeltiden.
• Hansan.

Arbetssätt

Du kommer att få utveckla dina kunskaper genom att:

• läsa och diskutera olika texter om medeltiden.
• titta på filmer för fördjupad förståelse.
• läsa skönlitteratur med anknytning medeltiden.
• delta i grupp- och klassdiskussioner.
• skriva reflektioner och sammanfattningar.
• delta i en riddar-femkamp.

Bedömning

Vad?

När arbetsområdet är slut ska du kunna:

 

• tala om när medeltiden var.
• berätta om kyrkans roll under medeltiden.
• känna till att Sverige var ett enat rike som styrdes av en kung.
• berätta om hur människor levde på medeltiden.
• förklara vad ståndssamhället innebar. 
• kunna berätta vad digerdöden var.
• känna till något om några historiska personer som Heliga Birgitta, Birger Jarl, Magnus Ladulås, Margareta Valdemarsdotter m.fl.
• känna till vad Hansan var och vilken betydelse den hade. 
• kunna använda ord och begrepp som hör till arbetsområdet.

Hur?

Jag kommer bedöma din förmån att:

• muntligt diskutera ämnet.
• skriftligt besvara frågor på prov, skriva reflektioner och beskrivande texter.
• engagera dig vid gemensamma genomgångar.

Bedömningen sker vid:

• formativt arbete på lektionerna, diskussioner och samtal i grupp.
• läxförhör, prov och skriftliga inlämningar.

Övrig bedömning se matris.

 

Filmer:

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.