Människokroppen

Människokroppen HT - 19

Genom undervisningen kommer du att få möjlighet att utveckla din förmåga att:

·        använda kunskaper i biologi för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa

·        genomföra systematiska undersökningar i biologi

·        använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen

Centralt innehåll:

·        Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

·        Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

 

Begrepp:

·        Celler, organ, organsystem

·        Skelett, muskler, leder

·        Hjärta, blod, blodomlopp, förmak, kammare, klaffar, röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplätt, plasma, artär, ven, kapillärer

·        Lungor, luftrör, luftstrupe

·        Matsmältningsapparaten, svalg, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, lever,  njurar, urinblåsa.

·        Hjärnan, nervsystemet, stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nervtrådar, nervceller, reflexer

 

Så här kommer vi att arbeta

Läraren kommer att ha gemensamma genomgångar och diskussioner med hela klassen.

Du kommer att få genomföra och dokumentera olika undersökningar.

 

Bedömning
Det som bedöms är:

-Eleverna kommer att bedömas fortlöpande under arbetets gång då de aktivt deltar i

undervisningen.

-Genom att samtala och diskutera olika frågor som hör till arbetsområdet har eleverna

-Också möjlighet av visa upp sina förvärvade kunskaper.

-Där till kommer vi också ha ett skriftligt prov i slutet av arbetsområdet.

-Bedömningen sker sammanfattningsvis efter nedanstående matris:

 

 

Celler	Veta att kroppen är uppbyggd av celler.	Veta att kroppen är uppbyggd av celler och att celler som har liknande uppgifter samarbetar och bildar ett organ.	Ge exempel på olika typer av celler och förklara hur de arbetar tillsammans i olika organ och system/apparater.
Huden	Veta att huden består av tre lager. Veta att huden har färgpigment.	Veta att hudens tre lager kallas överhud, läderhud och underhud. Veta att huden har färgpigment.	Veta att hudens tre lager kallas överhud, läderhud och underhud. Kunna förklara hudens olika funktioner (underhudsfett, talgkörtlar, svettkörtlar). Kunna förklara pigmentens funktion.
Skelettet	Kort kunna berätta om skelettets tre huvudfunktioner.	Kunna berätta om skelettets tre huvudfunktioner och ge exempel. Kunna peka ut och namnge de största/viktigaste benen i kroppen.	Kunna berätta om skelettets tre huvudfunktioner och ge exempel. Kunna peka ut och namnge flera viktiga ben i kroppen.
Lederna	Veta att vi har olika typer av leder i kroppen.	På kroppen kunna peka ut en vridled, en kulled och en gångjärnsled.	På kroppen kunna peka ut en vridled, en kulled och en gångjärnsled. Kunna beskriva skillnaden mellan hur man kan röra de olika typerna av leder.
Musklerna	Veta att vi har olika typer av muskler i kroppen – sådana som vi kan styra och sådana som vi inte kan styra med viljan.	Kunna förklara skillnaden mellan skelettmuskler (=tvärstrimmig muskulatur) och glatta muskler samt kunna ge exempel på de olika muskeltyperna. Förklara varför musklerna arbetar tillsammans.	Kunna förklara skillnaden mellan skelettmuskler (=tvärstrimmig muskulatur) och glatta muskler samt kunna ge exempel på de olika muskeltyperna. Kunna förklara hur musklerna arbetar två och två.

 

Hjärtat	Veta att hjärtat är en muskel som vi inte kan styra med viljan. Kunna hjärtats olika delar (vänster och höger förmak, vänster och höger kammare, klaffar)	Veta att hjärtat är en muskel som vi inte kan styra med viljan. Kunna hjärtats olika delar (vänster och höger förmak, vänster och höger kammare, klaffar). Förklara blodets väg genom hjärtat.	Veta att hjärtat är en muskel som vi inte kan styra med viljan. Kunna hjärtats olika delar (vänster och höger förmak, vänster och höger kammare, klaffar). Förklara blodets väg genom hjärtat samt ”lilla och stora kretsloppet”.
Blodet och blodomloppet	Kunna blodets beståndsdelar. (Röda och vita blodkroppar, blodplättar, blodplasma) Blodådrornas namn. (vener, artärer, kapillärer) Veta att blodets cirkulation håller oss varma.	Kunna blodets beståndsdelar och deras funktion. (Röda och vita blodkroppar, blodplättar, blodplasma) Blodådrornas namn och funktion (vener, artärer, kapillärer) Veta att blodets cirkulation håller oss varma.
Andningen	Kunna namnge och peka ut andningsvägarnas viktigaste delar (näshåla, luftstrupe, luftrör, lungor). Veta att vi andas för att kroppen behöver syre.	Kunna namnge och peka ut andningsvägarnas delar. Veta att vi andas in syre och att vi andas ut koldioxid samt att gasutbytet till blodet sker i lungorna.	Kunna namnge och peka ut andningsvägarnas delar. Kunna förklara hur gasutbytet sker i lungblåsorna och hur andningen hänger ihop med blodet och blodomloppet.
Matspjälkningen	Kunna namnge och peka ut matspjälkningens viktigaste delar (matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, lever, njurar). Veta att vi äter för att kroppen behöver näring.	Kunna namnge och peka ut matspjälknings-apparatens delar. Veta vad som händer med maten i magsäcken och i tunn- och tjocktarmen. Kunna berätta om levern och njurarnas funktion.	Kunna namnge och peka ut matspjälknings-apparatens delar. Kunna förklara funktionen hos matspjälknings-apparatens olika delar samt hur detta hänger ihop med blodet och blodomloppet.
Hjärnan och nervsystemet	Kunna namnge och peka ut centrala nervsystemets huvuddelar (stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nerverna).	Kunna namnge och peka ut centrala nervsystemets huvuddelar (stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nerverna). Kunna berätta om de olika delarnas funktion.	Kunna namnge och peka ut centrala nervsystemets huvuddelar (stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nerverna). Kunna berätta om de olika delarnas funktion. Kunna förklara hur en reflexrörelse fungerar.