Svenska - Faktatext

Vi kommer under ett antal veckor samarbeta med biologin där ni arbetar med växter. I svenskan kommer vi därför att koncentrera oss på texttypen faktatext.
Ni kommer att i grupp, i par och enskilt få producera olika faktatexter.

Undervisningsmål:

Efter detta arbetsområde ska du:

·         Ha kunskap kring hur man skriver en faktatext.

·         Fått kännedom om informationssökning och källkritik.

·         Ha prövat på att ge kamratrespons.

·         Kunna bearbeta din text utifrån respons från kamrat och pedagog.  

 

Bedömning:

Under detta arbetsområde kommer vi att bedöma följande:

·         Din faktatext om en växt.

·         Din förmåga att bearbeta din text efter respons.

 

 

Innehåll:

Steg 1:

Gå igenom planering och mål. Titta på viktiga ingredienser i en faktatext. Eleverna får utifrån EPA-modellen i uppdrag att skriva ner vad de tror är viktigt i en faktatext i punktform. I par jämför de sedan sina punkter och diskuterar punkterna för att sedan lyfta deras åsikter och göra en gemensam punktlista på tavlan. Efter detta så tittar vi på ”faktahanden” och jämför elevernas punkter med de ”experter” tycker är viktigt i en faktatext och har en diskussion kring detta. Är det något som behöver läggas till? Kolla på faktatexter för att se om dessa punkter uppfylls. Avsluta med en exit-ticket (exempelvis, ”Skriv en sak du tar med dig från lektionen idag?”).

 

Steg 2:

Dela ut tankekarta från tummen upp åk 4 om rödräven, där uppgiften är att skriva en faktatext.

 

 Prata om att tankekarta är ett sätt att plocka ut viktig information som man ska använda sig av.

Utifrån tankekartan eleverna fått ska alla tillsammans skriva en faktatext där vi hjälps åt att formulera texten.

Läraren skriver antingen på tavlan eller på dator så att alla ser och det är viktigt att alla hjälps åt.

Innan man börjar skriva är det viktigt att gemensamt titta på tankekartan och hjälpas åt att förklara och tolka begreppen som finns med i denna.

I kombination med att vi går igenom orden i tankekartan så har vi förberett visuellt stöd till de ord vi tror kommer att vara svåra. Nu när vi ska börja skriva återgår vi till ”faktahanden” för att se vad vi ska börja med.

 

Vi startar med att diskutera lämplig rubrik – använder oss av att diskutera med grannen bredvid och sedan ge förslag i helklass.

 

Vi fortsätter sedan att gå igenom de olika fingrarna i faktatexten och bockar av en efter en när vi genomför dem. Allting görs i dialog och samtal i par, smågrupper och helklass.

 

Vi skriver tillsammans och när vi kommer fram till den delen som handlar om bilder så tänker vi att de får ge förslag och själva leta bilder på sin Ipad i par. Då kommer vi lätt in på källhänvisningar och vilka källor får vi använda och när. Vi väljer sedan en bild eller flera som vi lägger in i texten och gör källhänvisningar tillsammans.

 

Steg 3:

 

De kommer att få en färdig text om Carl von Linné (vi jobbar med ekologi i biologin). Denna text kommer att vara ganska grundläggande och vi tänker att differentieringen blir att om man vill så har man möjlighet att via nätet och de böcker vi lånat utveckla sin faktatext ytterligare.

De kommer att vara indelade i par och har tillgång till alla de digitala möjligheter i form av diktering, scanning och dyligt.

Vi kommer i detta fall att para ihop dem utifrån deras läsförståelse och skrivförmåga.

Texten skriver i google docs och delar med varandra. Vi pedagoger kommer att ge respons via google docs på deras faktatext.

 

De ska läsa texten högt för varandra. Sedan plocka ut den viktiga informationen de behöver antingen i tankekarta eller stödord. När detta är gjort så lägger de undan faktatexten och skriver sin egen. När de har fått respons så bearbetar de sin text igen.

 

Steg 4:

 

På biologin så har eleverna arbetat med att samla växter och artbestämt dessa med hjälp av flora. De får nu i uppgift att välja en av dessa växter som de nu ska skriva en faktatext om.

Denna uppgift gör de enskilt och det är denna som blir summativt bedömd.

 

De har här tillgång till inlånade faktaböcker och internet. Där vi visar dem ne.se och andra användbara sidor.

De har tillgång till möjligheterna med digitala hjälpmedel, men eftersom det är kunskapskravet kring att skriva en faktatext så måste alla skriva.

Alla får också en checklista att ha bredvid sig under tiden de skriver sin text.

 

När de har skrivit sin faktatext så kommer de att få en respons från en kamrat som då har en checklista att utgå ifrån. De får responsen av kamraten och får sedan möjlighet att utveckla och förändra sin text innan den skickas in till oss pedagoger.

 

Vi pedagoger ger en summativ bedömning med respons för utveckling vid fortsatt arbete med faktatexter.

 

Material:

 

Stencil – rödräven från tummen upp årskurs 4

 

Faktatext Carl von Linné

 

Checklista faktatext

 

Faktahanden på tavlan

 

Respons checklista

 

Boklåda från skolbiblioteket

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.