Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Teamplan Solrosen Ensittarevägens förskola 19/20

Ensittarevägens förskola, Partille · Senast uppdaterad: 15 augusti 2022

Teamplanen skrivs i augusti/september, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häftet) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska utryckas med ett professionellt innehåll och språk.

Alla barn i våra förskolor har rätt att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande

 

 

VAR ÄR VI?

Barnen har lite olika erfarenheter av digitala verktyg. Från att t.ex. visuellt titta på en ipad till att kunna hantera en ipad genom att scanna, klicka och swipa. Barnen som går kvar från förra året har erfarenhet av dokumentkamera medan de som är nyinskolade inte har blivit introducerade i det verktyget ännu. Någon enstaka har använt apparna på ipaden.

Vi ser att musik fångar vår barngrupp just nu både i planerade aktiviteter och spontant. Vi ser även ett behov av att utveckla grov- och finmotorik i barngruppen. Vi kommer att jobba med ett musiktema. I temat får vi in de båda fokusområdena som vi arbetar med nu.

Vi behöver köpa in lite instrument och rekvisita samt fördjupa våra kunskaper i bl.a. olika appar som kan användas i temaarbetet.

 

VART SKA VI?

"Förskolläraren ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande"

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande"

 

HUR GÖR VI?

I musiktemat planerar vi att jobba med digitala verktyg såsom ipad genom att t.ex. scanna QR-koder, där barnen får se och höra ett klipp på några minuter, samt spela instrument digitalt via appen Garageband. Barnen kommer få ta del av musik i olika genrer. Vi har som förhoppning att kunna hitta ett material som kan kopplas till varje musikgenre. Det kan vara ett instrument eller en sjal, solfjäder eller dylikt som kan förknippas med musiken/dansen för att förstärka upplevelsen. Barnen kommer att få uppleva musiken med olika sinnen. Både via hörseln, kroppen och visuellt. Introduktionerna av musikgenren planeras att ske i helgrupp och användandet av digitala verktyg i mindre grupper. QR-koderna och det kopplade materialet kommer att finnas tillgängligt under hela dagen så att barnen kan ta del av det när de vill och vi kan se vad som fångar dem. Vi pedagoger är inspirerande förebilder och lyhörda på vilket material som barnen är i behov av. Vi dokumenterar med ipad både vid samlingen och vid barnens spontana användande på eget initiativ.

 

HUR BLEV DET?

Hösten 2019

Under hösten har vi påbörjat vårat musiktema, med fokus på afrikanska trummor. 

Vi kan se att upprepning och erfarenhet är nödvändigt för att barnen ska våga och bli trygga. När vi började projektet var de flesta barnen intresserade men observerande och försiktiga. Vi hade samma aktivitet som vid introduktionen några veckor senare. Vi såg där att barnen inte var lika försiktiga utan vågade att ta för sig och visade ett större engagemang. Detta tror vi beror på att de känner sig mer trygga i projektarbetet och att vi pedagoger är aktiva och dansar och spelar. Vi tror att det är först när barnen känner sig trygga och bekanta med de digitala verktygen som ett lärande och en utveckling har möjlighet att ske.

Vi har utifrån digital dokumentation (bilder och film) sett att barnen givits många tillfällen, både i vuxenstyrda aktiviteter och i den spontana leken att scanna QR-koder, dansa och utforska instrumenten. Däremot har barnen inte efterfrågat att spela på läroplattan på appen "Garageband" i den spontana leken på samma sätt som de gör för att scanna. Där skulle vi pedagoger kunnat vara mer uppmuntrande i användandet av läroplattan. Det är något vi kan ta med oss i projektarbetet framåt.

Vi har även varit flexibla i vår planering, vilket lett till att vi kan fånga barnens intresse och behov just här och nu.

Nu när vi arbetat med trummor inom vårt musiktema ser vi att barnens motorik inte utmanats i den grad vi tänkt. Detta ska vi arbeta vidare med i de kommande musikgenrerna. Motoriken har dock funnits med medvetet i utbildningen under övriga delarna av dagen, men fokus har legat på instrumentet i de styrda aktiviteterna. Vi kan se utifrån barnens utvecklingskartläggningar att motoriken är en pågående process som sker hela tiden. I höstas hade vi flertalet barn som inte kunde gå, som idag både går och klättrar (med viss hjälp vid klättring). Vi har uppmärksammat att det är flera barn som aktiverar sig med finmotoriskt material så som pluppar och pärlor, som tidigare utforskade materialet oralt.

Vi har dokumenterat som planerat. Förutom bilderna inne på avdelningen i barnens nivå så har vi gjort en dokumentationsvägg till vårdnadshavare ute i hallen för att lyfta vår utbildning. Bilderna på barnens nivå har vi sett att främst de äldre visar intresse för och reflekterar kring.

Våren 2020

Efter utvärdering från ht-19 kunde vi konstatera att barnen inte använt sig av Garageband i så stor utsträckning. Vi skrev då ut en aktivitetsbild med appen Garageband i förhoppning av att barnen skulle börja använda sig av appen mer. Genom att kunna peka på bilden skulle vi ge barnen ytterligare ett sätt än det verbala att påvisa för oss att de ville använda sig av appen. Vi pratade om detta på fåtal samlingar och under ett reflektionstillfälle, men efterfrågan har varit lika låg. Barnen har varit aktiva och intresserade av Garageband när vi haft det i vår undervisning. Vad detta låga intresse i den spontana leken beror på kan ha olika orsaker. Vi som pedagoger skulle kunna tagit upp det vid flertalet tillfällen både i barnens spontana lek och i mer undervisning. Vi har även reflektionsbild på dokumentationsväggen med just appen Garageband och även här kunde vi lyft en dialog mer kring användandet. När vi gick över till discodelen i vårt musiktema blev fokus mer på dans och mindre på att spela instrument. Detta kan ha varit en orsak till att det inte blev samma kontinuitet i vårt/barnens användande av just appen Garageband.

Däremot använder vi iPaden kontinuerligt genom QR-koder i olika språkutvecklande material, för att lyssna på sånger/musik, sagor, filmer, i temaarbetet etc. Flertalet av barnen visar eller benämner själva att de vill "scanna". I höstas kände inte alla barn till hur en QR-kod fungerade. Nu vet de flesta barnen att hela QR-koden måste synas på skärmen för att man ska kunna scanna och att man inte behöver trycka på något. I början var det flera barn som ville klicka i samband när de scannade. Vi har observerat att barnen inte har kunskap av vad det heter som de scannar (QR-kod) i samma utsträckning som tidigare barngrupp. Detta tror vi kan bero på att vi pedagoger inte benämnt "QR-kod" i samma grad som vi gjorde när vi introducerade användandet av QR-koder på avdelningen. Här behöver vi pedagoger anpassa oss för att möta barnen mer där de befinner sig.

Vi har lite smått börjat använda oss av Polyglutt och det är något som vi vill utveckla och komma vidare med i vårt arbete. Både för att stärka språkutvecklingen hos barnen (både det svenska språket och ev annat modersmål) samt att få relevanta böcker/fakta till temaarbeten. Just nu är det pedagogen som introducerar Polyglutt, men vi vill att det ska bli lättillgängligt för barnen. T.ex. via aktivitetsbild, iPad och QR-koder i barnens miljö. Dokumentkameran har använts endast vid några få undervisningstillfällen och en utmaning för oss är att få in det i barnens utforskande och lek.

Projektorn används kontinuerligt för att alla barn ska se tydligt under vissa moment i undervisningen, följa koregrafi/dansrörelser, se reflektionsbilder på storbild och i spontana leken etc. Vi har fokuserat mest på att lära barnen att använda sig av QR-koder då det går att använda/nå så mycket. Apparna på iPaden är det barnen använder sig minst av. Vi upplever även att vi pedagoger får prioritera bort forskande/inlärning om apparna. Önskemål är att ha genomgång av apparna på t.ex. pedagogiska forum. Det kan ge idéer och ringar på vattnet.

Vi såg att många av barnen hade ett behov av att utveckla sin motorik under ht-19. Detta kunde vi stämma av i vår utvecklingskartläggning. Genom vårt temaarbete musik kunde vi ge många tillfällen till att röra på kroppen och utmana kroppskoordinationen hos barnen. Barnen fick olika motoriska kontinuerliga uppdrag på samlingen. Både finmotoriska, som att plocka upp den lilla dagskulan från årsburken och grovmotoriska som att följa discorörelser. För att få barnen fokuserade börjar vi alltid samlingen med att pedagogen pekar på olika kroppsdelar som barnen ska följa och härma. Barnen utmanas då de behöver koncentrera sig för att få ihop att t.ex. peka med höger pekfinger på vänster axel. De har fått röra sig fritt till musik, följa upprepade rörelser på projektorduken, följa koreografi av discorörelser, följa en pedagogs rörelser till instrumental discomusik, fått leda samt följa en kompis rörelser så som att snurra, ligga på ryggen och cykla med benen, plocka äpplen, hoppa som en groda, åka slalom, discorull, klappa magen, hoppa mm mm. Innan maten har vi haft en samling i hallen där barnen scannat QR-koder med olika rörelsesånger från Lollo och Bernie till fingersången om Rut och Knut.

Både i projekten kring reggae och disco har barnen fått skapat. En egen maracas samt en gemensam discokula. I dessa moment har barnen fått motoriska utmaningar som att träna öga-handkoordination. Vi ser att barnen har utvecklat sin grov- och finmotorik. De kan röra sig mer självständigt som att ta sig i och ur sandlådan, gå i backar, klättra upp till skötbordet, följa med i rörelse till rörelsesånger, några har lärt sig att cykla på trehjuling och klä på/av sig själva etc. Vi kan även se att barnen tycker om att röra på sig. Många väljer att cykla när vi är ute och är aktiva när vi har rörelser i undervisningen. Så gott som alla äter med bestick, dricker ur glas, kan hälla ur tillbringare mm. Fler barn intresserar sig nu av finmotoriska aktiviteter som pluppar, pärlor. Detta kan vi se i kartläggningen kring barnens utveckling.

Från höstterminens utvärdering kan vi läsa att det blev mycket spelande på instrument och digitalt, men inte så mycket motorik. Under vårterminen har det blivit omvänt. Mycket motorik och rörelse och mindre aktivt spelande. Önskvärt skulle vara att få en jämnare balans och detta är något vi tar med oss. Orsaken till detta är sannolikt bristande tid för planering under många veckor i samband med Covid-19. Vi kan även läsa i höstterminens utvärdering att det var framförallt de äldre barnen som intresserade sig av reflektionsbilderna som är dokumenterade på avdelningen. Nu kan vi även se att flera av de yngre barnen tittar, pekar och pratar kring bilderna efter sin förmåga. Anledningen till detta kan bero på olika saker som t.ex. mognad eller nya upptäckter hos barnet, pedagogernas eller andra barns tillvägagångssätt att belysa bilderna. Genom att (undervisnings-)material och dokumentation finns kvar på avdelningen genom hela temat från alla delmoment/projekt får barnen tid att processa vad vi har gjort och kunskapen att landa och gro. Vid matbordet kan vi blicka bort på en bild från projektet kring reggae fast det var flera månader sedan vi jobbade med det och få svar på vad barnen lärt sig. T.ex. Pedagogen frågar: Kommer ni ihåg vilka reggaefärgerna var? Flera barn svarar: Gul, röd och grön. Ett barn säger: Det var de färgerna som vi målade vår maracas med. Vi märker att bilder hjälper barnen att se vad de lärt sig. Därför har vi gemensam reflektion med barnen på storskärm samt dokumentationsvägg. Detta hjälper även oss att se vad barnen lärt sig och har intresse för så vi kan fortsätta vår planering och utmana dem vidare.

 

Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor?

 

Alla barn i våra förskolor har rätt att möta personal som arbetar för att motverka könsmönster som begränsar deras utveckling, val och lärande

 

VAR ÄR VI?

Vi strävar mot att ha ett så öppet klimat som möjligt och vara goda förebilder för barnen. Via den kompetensutveckling som vi har på pedagogiska forum just nu samt föreläsningen på studiedagen hoppas vi kunna tänka ännu mer normkritiskt och ifrågasatta den utbildning vi bedriver. Varför gör vi som vi gör? Bemöter vi alla barn med samma värde? Vad har vi för tysta regler?

 

VART SKA VI?

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande"

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde"

 

 

HUR GÖR VI?

Vi är goda förebilder. Bemöter alla barn med samma värde. Alla barn blir sedda och lyssnade på. Förskolans material och lekar kan användas av alla individer oberoende av kön. Vi ger barnen verktyg vid konflikthantering. Hur kan man visa att man inte vill? Sätta ramar för vad som inte är okej genom samtal och stöd med TAKK samt bilder (stopphand).

I vårt tema har vi medvetet valt filmklipp från olika delar av världen för att visa ett mångfald samt motverka stereotypa könsmönster, t.ex. en tjej som spelar elgitarr, en långhårig man som spelar piano. Människorna i klippen är av olika kön, har olika hudfärger, är i olika åldrar etc.

Vi tänker även göra QR-koder med olika nationalsånger (de som är representerade på avdelningen).

 

HUR BLEV DET?

Under temats gång lånade vi böcker på biblioteket kring musik. Böckerna gav oss även möjlighet att behandla andra samtalsämnen än musik, bl.a. konflikthantering, empati och många olika begrepp som vi inte hade planerat men som vi fick möjlighet till tack vare framför allt handlingen i boken "Kråkes orkester". I boken tar Elsa trummorna från Kråke, vilket även var en situation som kunde ske här hos oss, främst i samband med den spontana leken när de spelade på trummorna som stod framme. Detta var ett sätt för oss att avdramatisera och inte skuldbelägga något av våra barn, samt arbeta utifrån ett förebyggande syfte. Vi tror att det är lättare för barnen att prata utifrån ett helikopterperspektiv om "rätt och fel", än när de själva är i en konflikt.

Vid skapandet av materialet till temat så valde vi medvetet filmklipp från olika delar av världen för att visa på mångfald samt motverka stereotypa könsmönster. Då vi än så länge endast jobbat med afrikanska trummor så har vi inte kunnat delge barnen en mångfald och variation av kön, åldrar eller hudfärger i den planerade utbildningen. Detta är något som vi är medvetna om och som kommer att skapa en helhet under hela temaarbetets process. Däremot så har barnen i den spontana leken scannat flera av de andra musikgenrerna och har då fått ta del av mångfald, olika åldrar, kön och hudfärger, samt utmanats i synen på stereotypa könsroller. Dock har vi under den spontana leken inte medvetet pratat med barnen om vad det är vi ser i filmklippet mer än benämnt instrumentet, musikgenrer och färger.

För att arbeta med öppenhet, respekt och förståelse för alla människors lika värde har vi under hösten även skapat några QR-koder på några av de språken som finns representerade på avdelningen, t.ex. ett filmklipp på ryska och Amanda längtar på arabiska, persiska och kurdiska. "Hej" och "välkommen" på de representerade språken sitter uppe i hallen. Tanken var att vi även inom musiktemat skulle skapa QR-koder för de olika nationalsångerna, men detta är inget vi hunnit med än utan kommer att skapa under våren. Vi kan däremot bli bättre på att benämna och diskutera med barnen kring alla människors lika värde, människor med olika kön, åldrar, hudfärger och språk m.m., både i den spontana leken och i de styrda aktiviteterna.

 

Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor?

Våren 2020

Både i undervisningen och i den spontana leken får vi många tillfällen att ha samtal kring respekt och ansvar. Inne på avdelningen och i hallen har vi bildstöd med en röd stopphand (det som inte är okej) och en grön hand (det som är okej). Dessa bildstöd gynnar barnen oavsett ålder. Vi tar stöd av dem i våra samtal för att hjälpa barnen vid t.ex. konflikthantering. Vi kan nu se de äldsta barnen peka på dem och samtidigt säga och/eller teckna "inte okej" till kompisen. Detta kan vara när de själva är i konflikten eller medlare då två andra kompisar är i konflikt. Vi pedagoger använder oss av stopphand och uppmanar barnen att göra det för att förebygga konflikter och visa att man inte vill/att kompisen ska sluta. Vi kan se att vissa barn gör detta sinsemellan varandra i leken både inomhus och utomhus. Vid de tillfällen barnen inte gör det självmant uppmanar vi dem. "Säg stopp och visa stopphanden såhär". Då härmar barnet oftast tecknet och säger stopp. Vi fortsätter samtalet och berättar för den andra parten att när kompisen visar stopphanden och/eller säger stopp betyder det att kompisen inte vill. Vi uppmanar att titta på kompisens ansiktsuttryck och kroppsspråk och benämner olika känslor som t.ex. "ledsen" och "arg". Detta har vi tagit med i vår undervisning i discoprojektet. Vi har låtit alla barn fått leda leken "Följa John" en och en. Vi har betonat att man ska lyssna och titta på den som leder/har ordet. Uppmärksamma din kompis. Vad gör kompisen? Mellan varje rörelse har barnet som leder fått säga "stopp" och visat stopphanden. Då har alla andra kompisar fått i uppgift att sluta/stanna/stå still och vara uppmärksam på barnet som leder. Barnen har fått utmaningar i att både leda, följa och vara uppmärksam och lyhörd. Vi har pratat om att man behöver vara uppmärksam och visa respekt mot alla, både vuxna och barn. Alla barnen ledde sina kompisar, vissa med lite stöttning från pedagog, t.ex. med att bestämma en rörelse. Kompisarna var väldigt lyhörda och följde den som ledde.

Ute blir det också samtal kring respekt. Inte trampa på insekterna utan att vara försiktig med/mot dem. Det är inte okej att slita och knuffa av någon från cykeln för att man vill ha den cykeln. Då får man vänta tills den är ledig eller leka med något annat osv. Är vi i sandlådan så kan man inte ta sönder andras sandkakor utan att fråga om det är okej. Om man frågar barnet hur de tror att kompisen känner sig när sandkakorna förstörs så svarar några barn "ledsen". Vi frågar hur barnet kan göra kompisen glad igen. Vissa kan krama kompisen, andra försöker göra en ny sandkaka och några har inga förslag. Vi pedagoger ger barnet verktyg/förslag på hur man kan göra kompisen gladare igen om de inte kan komma på det själva. Vi pedagoger har en viktig roll att vara närvarande för att vägleda dessa situationer. Några barn visar stor empatisk förmåga medan andra inte visar det lika mycket. 

I vår undervisning och i vårt material försöker vi visa på en mångfald och alls lika värde. T.ex. när barnen scannar QR-koder i musiktemat så länkas de till filmklipp där människorna i klippen representerar olika etniska bakgrunder, kön, ålder, personer som visar motsatsen till traditionella könsmönster etc. Vi har olika språk som svenska, ryska, arabiska, teckenspråk m.fl. representerade via QR-koder och Polyglutt. Vi hade i höstas en tanke på att skaffa QR-koder med alla nationalsångerna som vi hade representerade på avdelningen. Detta blev inte prioriterat och tyvärr inte gjort.

Barnen lyssnar på olika språk och vi pratar om att man kan prata och kommunicera på olika språk. Vi gör ingen skillnad när vi leker "Följa John" utan alla oberoende kön, ålder, etnisk bakgrund, kultur etc. fick samma roll att antingen leda eller att följa. Alla ska mötas av samma respekt. Så försöker vi tänka kring hela utbildningen och i mötena med barnen, vårdnadshavare och andra som figurerar i förskolan. Dialogen finns hos oss pedagoger kontinuerligt, men fortbildning och diskussioner utanför det egna arbetslaget är nödvändigt för att inte bli "hemmablind". 

Vi skapar våra miljöer och planeringar utefter barnens intresse och behov (efter observationer och systematiska kartläggningar) och inte könstillhörighet. Alla barn har möjlighet att leka med det materialet och de lekar som de vill utan att vi lägger någon värdering i det. Enligt kartläggning och observationer kan vi inte se några stereotypiska könsmönster i val av lek och material hos barnen. Val av lek och material representeras av olika kön. Efter de pedagogiska forumen och föreläsningen som vi haft under läsåret har vi både själva och gemensamt reflekterat kring det normkritiska förhållningssättet i utbildningen. T.ex. att vi sagt "legogubbar/gubbarna" utan att egentligen menat att det just skulle vara en man utan att det var ett samlingsnamn för alla "legofigurer/figurer", men hur uppfattas det av andra/mottagaren vet vi kanske inte. Vi har sedan tidigare ändrat om i t.ex. vissa sånger som "Björnen sover" från "han" till "den". Babblarna som finns med i vår undervisning som verktyg benämns så gott som alltid vid namn. Säger ett barn t.ex. "han" om Diddi som är rosa och ett annat barn "hon" så går inte vi in och säger att det är nog en tjej så det är en "hon". 

 

Stödfrågor:

 

VAR ÄR VI?

  • Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.
  • Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intresse och motivation just nu?
  • Vad behöver vi utveckla?

 

VART SKA VI?

  • Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på?
  • Vad vill vi att barnen ska upptäcka?
  • Vad vill vi att barnen ska uppleva?
  • Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål?
  • Vilken roll ska miljön ha?
  • På vilket sätt blir barnen delaktiga?
  • På vilket sätt får barnen inflytande?
  • Hur arbetar vi med vår Likabehandling?

HUR GÖR VI?

  • Hur fortsätter vi utmana barnen i det som tycker är mest intressant?
  • Med vilka frågor, vilket material, vilka "uppgifter"?
  • Arbetssätt och metoder?
  • Hur utformar vi miljön?
  • Min roll som pedagog?
  • Hur utmanar vi barnens kunnande?
  • Metoder för dokumentation?
  • Vilka situationer ska dokumenteras?

 

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning:

Utvärdering - VAD HAR HÄNT? Analys - HUR & VARFÖR hände det?

Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor?

 

 

  • Vad har vi dokumenterat? Hur har barnens lärande blivit synligt?
  • Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?)
  • Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen?
  • Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det?
  • Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?
  • Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde?
  • Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång?

  

 

 


Läroplanskopplingar

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback