Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Teamplan Fjärilen Björndammens förskola 19/20

Björndammens förskola, Partille · Senast uppdaterad: 15 augusti 2022

Teamplanen skrivs i augusti/september, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häftet) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska utryckas med ett professionellt innehåll och språk.

Alla barn i våra förskolor har rätt att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande

 

VAR ÄR VI?

Barnen är intresserade av musik, sång och rytmik.

Vi har de yngsta barnen som vi tänker erbjuda Ipaden som ett digitalt verktyg. 

Programmering är något nytt för våra barn så vi kommer att erbjuda Bee-bot för att göra barnen nyfikna på programmering. 

 

 

VART SKA VI?

Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, ideer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

 

HUR GÖR VI?

Vi har delat in barnen i tre grupper.

Vi har bestämt att varje måndag ska en av grupperna få arbeta med Bee-boten så att alla ska få möjlighet att få arbeta med dom. Barnen ska få lära sig i små sammanhang. Vi ska arbeta med Bee-boten för att göra baren nyfikna på programmering

Eleverna ska få lära sig hur dom kan scanna av Qr-kod. Ipaden ska vara mer tillgänglig för barnen så att de ska ha möjlighet att kunna skanna av Qrkoderna som vi ska sätt upp på väggen. Vi vill att barnen ska få förståelse för att Ipaden även är ett digitalt verktyg och något som man inte bara spelar spel med.

Vi ska ta kort och filma tillsammans med barnen när vi har rytmik och göra Qr-koder av det.

Här blir barnen delaktiga och får inflytande i vad de vill ta kort på och vilken Qr-kod de vill scanna.

 

HUR BLEV DET?

Utvärdering Vt 2020

Qr-koderna har vi inte kommit så långt med. Barnen har ändå haft möjlighet att prova på att skanna av Qr-koder som vi har satt upp på fönstret. Barnen blev lite förvånade när lärplatan började spela blinka lilla stjärna där.

Bee-bot: barnen har börjat bli mer intreserade av knappana som man trycker på och några av barnen förstår att när bee-boten ska går bra så tycker man på framåt knappen och när den ska gå bak så trycker man på bakåt knappen.

Vi har börjat introdusera barnen i Polyglutt och barnen tittar och väljer böcker. Vi kommer att arbeta mer med polyglutt nästa termin då vi ska få in våra olika språk som vi har i vår grupp.

När vi har Zumba använder vi oss av det digitala hjälpmedel som TV, youtube. Barnen pekar på TV när de vi att vi ska dansa och sjunga.

Mikro-ägget har några av våra barn fått titta på och de tyckte det var spännande. Ägget är något som vi kommer att fortsätta med nästa termin.

Vi har inte fått till dokumentationen som vi hade tänkt oss men vi har observerat varandra (Pedagoger) när vi har använt oss av Bee-bot.

 

Utvärdering Ht 2019 

Vi har tyvärr inte kommit igång med Qr-koderna men där emot har vi börjat lite smått med att programera med Bee-bot. Barnen var nyfikna och intresserade. 

Vi har tagit hjälp av det digitala verktyget TV och Ipad när vi har haft rytmik och Zumba med barnen. I början var det mest vi pedagoger som dansade och barnen tittade på med efter några gånger hoppade och dansade barnen också.  Vi har märkt att varje gång vi har fått nya kompisar (barn) så har de stått förvånade och tittat på när vi pedagoger och barn har dansat och sjungit men efter ett par gånger så har det smittat av sig på de nya barnen. Alla barn tycker det är roligt att dansa och sjunga efter sina förutsättningar.

Dokumentation: Vi har tagit kort när barnen har fått bekantat sig med Bee-boten och lagt ut det på unikum där föräldrarna har fått ta del av vad vi har gjort. Vi har även dokumenterat när vi har haft rytmik, Zumba och sångsamlingar.

 

Alla barn i våra förskolor har rätt att möta personal som arbetar för att motverka könsmönster som begränsar deras utveckling, val och lärande

 

VAR ÄR VI?

Vi har de yngsta barnen och här ser vi ingen skillnad på kön. Här leker alla barnen med det material som erbjuds.

Vi går igenom böckerna och ser vad dom innehåller utefter normkritiskt tänkande och könsmönster.

 

VART SKA VI?

Vi ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.

  • Förskollärare ska ansvara för att aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet.
  •  
  • Arbetslaget ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,

 

HUR GÖR VI?

När vi läser böcker ser vi om vi kan byta ut han/hon mot hen eller använda exempelvis Björnen eller Anna istället för han/hon.

Kartläggningar för att se vad barnen leker med och på så sätt ge dem förutsättningar att testa något lekmaterial som de inte brukar leka med. Kartläggnnigarna gör vi sista veckan varje månaden. Diskuteras på nästkommande SKA.

 

HUR BLEV DET?

Utvärdering Vt 2020 

Vår lärmiljö har blivit mer könsneutral. Vi har olika lärstationer som vi har utformat så att alla barnen ska kunna lära sig något. Stationen med tex. magneterna har vi sett att alla barnen är intresserade av. Barnen har blivit mer nyfikna på hur magneterna fungerar. Vi har tagit in mossa och kottar som vi har till vår lärstation om djuren i skogen. Här har vi sett att barnen undersöker mossan och kottarna med händer och mun. Vi pedagoger är aktiva och är med barnen i de olika lärstationerna. Vi ställer frågor till barnen.

 

I början märkte vi att barnen var väldigt ofokuserade och rev ner och flyttade runt på sakerna som var på de olika stationerna men efter att vi pedagoger har varit aktiva och själv nyfikna på stationerna så har det smittat av sig på barnen. Nu efter några månaders arbete har vi märkt och sett att barnen är mer intresserade och nyfikna på stationerna och kan stå länge vid en och samma station.  

Barnen har börjat räkna kulorna på kulramen och de kör runt kulorna mer på ramen än vad de gjorde tidigare. Barnen bygger mer med duplot nu än vad de gjorde förut, förut slängde barnen bara iväg duplot. Barnen har börjat pussla med pusslet som ligger på en av stationerna. Djuren i skogen har fått stanna på sin plats och barnen leker med dom och med mossan och kottarna som ligger med på lärmiljön. Innan gick barnen iväg med djuren.

Vi har sorterat ut så att vi har bara böcker som är normkritiska tex att namnen på personerna i böckerna har inte något vanligt flick eller pojk namn. Pojkar kan ha flickkläder på sig i böckerna och flickorna leker med bilar.

När vi sjunger så tar vi bort tex: hoppar han från tallegren till hoppa den från tallegren. Byter ut han/hon till den eller hen. Det är inga av barnen som har reagerat på att vi har bytt ut.

 

Dokumentation: Vi skulle använda oss av att kartlägga vad barnen lekte med i våra lärstationer och utvädera det en gång i månaden men det får vi ta med oss till nästa termin eftersom corona kom och vi vistades mest ute och många av våra barn var hemma.

 

 

Utvärdering Ht 2019 

Det har inte blivit som vi hade tänkt oss. Vi har haft inskolningar hela terminen augusti-december och en av oss har varit långtidssjukskriven med många olika vikarier.

Vi har ändå utgått ifrån barnens intressen med att ha rytmik och musik. Det vi har fått fokusera på är att få en könsneutral lärmiljö och det har lett till att barnen har börjat samarbetat i de olika stationerna och det har bidragit till en lugn och harmonisk lärmiljö.

Runt samlingsmattan har vi satt barnens fjärilar. När vi plingar i klockan springer barnen och sätter sig på respektive fjäril, barnen tycker att det är roligt att sitta på "sin fjäril". Vi börjar alltid våran undervisning med att sjunga namnsången så att alla barnen ska känna sig sedda. Det har vi märkt att det är uppskattat då varje barn lyser upp när dennes namn blir upp sjunget. 

Vårat mål är att arbeta med kroppen nästa termin.

 

 

 

Stödfrågor:

 

VAR ÄR VI?

  • Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.
  • Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intresse och motivation just nu?
  • Vad behöver vi utveckla?

 

VART SKA VI?

  • Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på?
  • Vad vill vi att barnen ska upptäcka?
  • Vad vill vi att barnen ska uppleva?
  • Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål?
  • Vilken roll ska miljön ha?
  • På vilket sätt blir barnen delaktiga?
  • På vilket sätt får barnen inflytande?
  • Hur arbetar vi med vår Likabehandling?

HUR GÖR VI?

  • Hur fortsätter vi utmana barnen i det som tycker är mest intressant?
  • Med vilka frågor, vilket material, vilka "uppgifter"?
  • Arbetssätt och metoder?
  • Hur utformar vi miljön?
  • Min roll som pedagog?
  • Hur utmanar vi barnens kunnande?
  • Metoder för dokumentation?
  • Vilka situationer ska dokumenteras?

 

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning:

Utvärdering - VAD HAR HÄNT? Analys - HUR & VARFÖR hände det?

Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor.

 

 

  • Vad har vi dokumenterat? Hur har barnens lärande blivit synligt?
  • Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?)
  • Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen?
  • Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det?
  • Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?
  • Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde?
  • Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång?

  

 

 


Läroplanskopplingar

aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och

får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback