Teamplan Ängen Björndammens förskola 19/20

Teamplanen skrivs i augusti/september, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häftet) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska utryckas med ett professionellt innehåll och språk.

Alla barn i våra förskolor har rätt att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande

 VAR ÄR VI?

 Vi pedagoger ser att barnen har ett intresse för våra lärplattor (Ipad). 
 I lärplattorna  har barnen tillgång till appar med ämnen som ska stimulera till skriv -och läsinlärning, matematiskt tänkande etc. Vi ser stora möjligheter att kunna ta tillvara på barnens egna intressen och samtidigt sträva mot läroplanens mål genom användningen av lärplattorna. 

Vi har också en miljö där vi på ett naturligt sätt använder oss av digitala hjälpmedel genom att vi pedagoger checkar in -och ut barnens vistelsetid genom en app på våra lärplattor, barn imiterar det de ser och hör och detta är en stor del av deras sätt att lära sig på. 
De barn som vi tidigare haft är vana vid att vi pedagoger och barnen själva har scannat QR-sagor/sånger emellanåt.

 

VART SKA VI?

 Vårt mål är att alla barn på förskolan har rätt att få använda digitala verktyg på ett meningsfullt sätt som stimulerar deras utveckling och lärande

Vårt mål är att ge barnen en positiv upplevelse av och ett intresse för att använda digitala verktyg som hjälpmedel i sitt eget lärande.

Vårt mål är att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera,  förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av digitala hjälpmedel. 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa, Lpfö (18 )

HUR GÖR VI?

• Vi vill att barnen ska få ta del av sitt eget lärande på Unikum genom tex. vår tv under exempelvis då vi har undervisning (samling). Där kan vi prata om vad vi ser på bilderna tillsammans med barnen. Det är ett bra sätt att få in det digitala verktyget i vardagen. 
•  
• Vi kommer att låta barnen tillsammans med oss pedagoger söka efter bilder och information kring det som de är intresserade av under de  stunder då vi har barngruppen delad i arbetsgrupper eller samlingar.
•  
• Vi vill låta barnen leka med bokstäver på datorn genom att de får testa olika  typsnitt, ändra storlek etc genom redigeringsfältet.
•  
• Vi ska sätta upp en tavellist på väggen i barnens nivå där vi ska ha lärplattan låst på skanningsläge. Tanken är att barnen själva ska kunna ta lärplattan och skanna av koden till det de önskar att lyssna på. Vi ska tillverka fler kort med QR-koder med bl.a. barnsånger på och som vi sätter upp på väggen. Sångerna ska vara på våra barns modersmål för att stärka alla barns identitet.
•  
• Vi fick under studiedagen lite idéer hur vi kan arbeta med digitala verktyg. Ett exempel var  hur man kan arbeta med QR-koder,.Vi har gjort en hel del material som vi ska introducera för barnen. Vi förbereder miljön på avdelningen med några stationer där det skall vara tillgängligt för barnen att själva skanna QR-koder med sånger och sagor.

• I slutet av förra terminen hann de stora barnen att få lägga in sagokort som de ska få välja mellan och göra berättelser från under vårterminen. Tanken är att de ska få prova tekniken att flytta bilderna och vara med att få texta till.
•  
• Vår ambition att låta barnen arbeta med digitala hjälpmedel ser vi att vi har arbetat med under detta skolår, men på ett annorlunda sätt än vad vi tänkt från början. 

HUR BLEV DET?

• Under ett par tillfällen fick barnen titta på gamla bilder i Unikum. Barnen såg väldigt glada ut när de fick se de olika aktiviteterna som vi gjort tillsammans, men det var för svårt för barnen att samtala då flera av barnen inte hade språket. 
•  
• Vi använder lärplattan i lek och lärsituationer. Vi har tillsammans använt plattorna för att söka efter svar på barnens frågeställningar som uppstår under lek/dag.
•  
• Vi har inte använt oss av datorn tillsammans med barnen på det sätt som var tänkt. Däremot får barnen skriva sökorden och använda kommandon på lärplattan tillsammans med oss vuxna. Barnen har lärt sig hur de ska gå ur och in i olika appar och får till och med lära oss pedagoger hur man gör.
•  
• Vi har undervisat i programmering ett par gånger. Barnen var väldigt intresserade av att programmera robotarna. Några av barnen visade stort intresse och lärde sig väldigt snabbt. Detta är något vi vill fortsätta att utforska mer regelbundet tillsammans med barnen under höstterminen.
•  
• Tavellisten sitter på väggen, men vi har inte kunnat använda oss av den så som vi tänkte. Vi har Qr-koder med sånger på barnens olika modersmål som sitter i en pärm som de får scanna av själva med lärplattan tillsammans med en pedagog. Barnen visar sin uppskattning av sångerna genom att skratta och dansa.
•  
• Det har inte blivit någon fortsättning med sagokorten då barnen inte visade fortsatt intresse.
•  
• Vi har flera språksvaga barn som behöver träna mycket på språket. Vi såg att barnen inte hade förståelsen för vad som är rim. Vi skrev ut bilder på föremål som rimmar för att träna på det. Vi har använt dem bla. när vi suttit vid bordet efter maten och rimmat tillsammans.Vi har sett att barnen har utvecklats genom att de äldre barnen nu uppmärksammar ord som låter lika när vi läser böcker. " Det låter lika" säger några av barnen. Vi Har använt oss av appen bornholmslekar för språket och skärmdelat den på tv:n så att vi har kunnat göra aktiviteterna tillsammans. På det sättet har barnen lärt av varandra och fått träna på att vara tillsammans i grupp och vänta på sin tur. Vi har använt oss av ljudlekar som finns i appen. Vi har spelat upp ett ljud och barnen kopplar ljudet till bilderna. Ett barn i taget har fått visa på tv-skärmen och sedan tryckt bort bilden på lärplattan. Varje gång benämner vi vad objektet heter och barnen har upprepat. Att se glädjen när barn som har haft svårigheter att förstå att koppla ljud till bild, när de knäcker koden är fantastisk. Vi ger dem ett ljud som vi vet att de har koll på för att inge självförtroende att lyckas. Allt eftersom utmanar vi dem lite i taget.
•  

När vi nu tittar tillbaka på terminen ht 2019 så kan vi konstatera att vi inte kommit igång med att låta barnen få skanna QR-koder som vi tänkt. Förra terminen gick istället tiden mycket åt att arbeta oss fram till att ändra på miljön och vårat arbetssätt till den barngrupp vi har nu.

Men vi hann under en liten period med att ha sagostunder innan mellanmålet där barnen fick skanna vilka berättelser de ville höra. Under några samlingar fick de också skanna sångkort då vi hade undervisning. Vi har också använt QR koder till musik på barnens olika modersmål som de har fått scanna. Barnen log och några började dansa när de fick höra sånger på sitt eget språk.)

Alla barn i våra förskolor har rätt att möta personal som arbetar för att motverka könsmönster som begränsar deras utveckling, val och lärande

 

VAR ÄR VI?

Efter sommaren har vi fått en grupp yngre nya barn från avdelningen mitt emot vår.
Barnen har sett oss personal mycket innan och fick också en mjuk övergång då vi skolade in dem innan de började hos oss.
Dessa barn har visat att de känner tillit till oss vuxna väldigt snabbt.
I dagsläget behöver de stöd att hitta sin roll i barngruppen ihop med de som redan tidigare gått hos oss.
Kärnbarnen kan våra rutiner och skapar på så vis en bra grund till att skapa struktur i vår undervisning.
Det vi personal behöver göra är att hjälpa alla i gruppen att hitta sina roller oavsett om de är kärnbarn eller om de är nya i gruppen.Vi personal tänker behålla det goda arbetssättet som vi byggt upp i arbetslaget genom åren vi arbetat tillsammans.
Våra strävansmål är att vara goda förebilder och att vara deras självklara ledare.
Genom detta har vi byggt upp tillit och trygghet mellan oss personal och de barn som vi haft. Det vi personal har sett är att barn ser ut att tycka om varandras lekar.
Barnen provar olika roller, både de mer mjuka rollerna så som de mer tuffare oavsett kön.

  

VART SKA VI?

Grundtanken är att alla barn i vår förskola har rätt att möta personal som arbetar för att motverka könsmönster som begränsar deras utveckling, val och lärande.

Så som vi tänker är att om barnen känner trygghet så har vi stora möjligheter att påverka hur de tänker om olika saker de möter i sin vardag och också då om sin egen identitet, de övrigas i gruppen och att respektera varandra för att man kan tycka olika.
Det vi ser i vår barngruppen i form av det sociala samspelet och typ av lekar vill vi behålla.

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

HUR GÖR VI?

•  Vi vill bekräfta och stärka barnen i deras nya roller och hjälpa dem att hitta barn att leka med. Detta gör vi genom att ibland låta barnen vara i olika gruppkonstellationer som vi vuxna väljer så att barnen får möjlighet att utveckla nya vänskapsrelationer om de vill.
•  
•  Vi observerar vad som händer i gruppen och guidar barnen genom olika utmaningar utefter sina egna förutsättningar.
•  
• Vi pedagoger vill arbeta med vårt förhållningssätt genom att:
• sätta ord på handlingar, kroppsspråk och det som sägs i och omkring barngruppen vilket då gör att barnen har lättare att förhålla sig till det barnen gör själva och det som vi gör tillsammans och guida dem på så sätt.
•  
• Vi vill erbjuda barnen närhet och visa barnen att vi respekterar deras integritet genom att fråga först om vi till exempel får lov att krama dem.

 

• Vi pedagoger strävar mot att ha en stimulerande lek och lärmiljö genom att ha lättillgängligt material alltifrån  doktor till bygg och konstruktionslekar där lärstationerna ligger nära varandra (smittoeffekt).
•  
• Lägga fram målarbilder med bilder på mjuka hjältar som alla barn kommer att ha tillgång till.
•  
• Leka gemensamma lekar där vi blandar rollerna så som "Bonden tar en fru" där bonden också kan ta en man. Vi vill byta ut orden han och hon i sånger till exempel. hen. 
•  
• Vi personal tänker att vi vill framhålla barnen som individer och inte lika mycket som hon och han. Vår tanke är att vi oftare kommer att tilltala barnen med vännen/vännen min, barnen och kompis. 
•  
• Vi kommer att tänka på att försöka hitta andra alternativ till duktig och fin. Att uppmärksamma barnet för den hen är/gör och inte utifrån prestationer och utseende.
•  
• Att vi pedagoger är med i barnens spontana lekar och provar olika roller.

HUR BLEV DET?

• Hösten blev inte som vi tänkt. Istället för att bygga upp en stimulerande miljö fick vi istället ta bort mer och mer av allt material vi hade på avdelningen.
•  
• Även om miljön har varit kaosartad så har vi behållit vårt förhållningssätt mot barnen att vara respektfulla genom ord och handling. Vi har behållit att tänka på hur vi tilltalar barnen genom att komplettera med att tilltala dem med kompis, vännen/vännen min o.s.v.
•  
• Vi har tagit vara på varandras observationer hur väl barnens lekar och kontakt med varandra fungerat i syfte att barnens självbild skulle bli så positiv som möjligt. Utifrån vad vi sett har vi delat upp och organiserat material och vilka barn som leker ihop. Vi pedagoger har också stöttat barnen i deras lekar genom att själva vara med när vi sett att de behövt det. Vi har också hjälpt dem att förtydliga/översätta då de inte förstått varandras signaler som kan ha varit kompisens kroppsspråk eller vad hen har försökt att säga med ord. 
•  
• Vi inom personalgruppen har varit respektfulla vad det gäller barnens integritet kring om barnen vill bli kramade eller inte. Personalen har varit noggranna att läsa av barnen genom deras kroppsspråk och/eller fråga dem innan om vi får ge dem en kram. Det känns som att vi gjort rätt då barnen mer än gärna är med alla oss vuxna i olika sammanhang.
•  
• Vi är fortfarande i den fasen att vi arbetar på att automatisera att uppmärksamma barnen för det hen är/gör och inte utifrån utseende och prestationer. Vi har kommit långt i detta arbete men kan bli änn bättre, ibland glömmer vi av oss.
•  
• Våra målarbilder med mjuka hjältar har varit väldigt populära bland alla våra barn. Vi har reflekterat om bilderna tillsammans med barnen när de har målat. Tex. att Batman bakar bullar,att han tar hand om bebisen. Det känns inte som att det är något konstigt för barnen att han gör det.
•  
• De gemensamma lekarna så som "Bonden tar en fru/man" har vi inte gjort. Vi har diskuterat och vi vill inte ha med den leken i teamplanen då vi känner att vi kategoriserar barnen.

 

Stödfrågor:

VAR ÄR VI?

• Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.
• Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intresse och motivation just nu?
• Vad behöver vi utveckla?

VART SKA VI?

• Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på?
• Vad vill vi att barnen ska upptäcka?
• Vad vill vi att barnen ska uppleva?
• Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål?
• Vilken roll ska miljön ha?
• På vilket sätt blir barnen delaktiga?
• På vilket sätt får barnen inflytande?
• Hur arbetar vi med vår Likabehandling?

HUR GÖR VI?

• Hur fortsätter vi utmana barnen i det som tycker är mest intressant?
• Med vilka frågor, vilket material, vilka "uppgifter"?
• Arbetssätt och metoder?
• Hur utformar vi miljön?
• Min roll som pedagog?
• Hur utmanar vi barnens kunnande?
• Metoder för dokumentation?
• Vilka situationer ska dokumenteras?

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning:

Utvärdering - VAD HAR HÄNT? Analys - HUR & VARFÖR hände det?

Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor.

• Vad har vi dokumenterat? Hur har barnens lärande blivit synligt?
• Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?)
• Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen?
• Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det?
• Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?
• Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde?
• Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång?

  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,