Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Fysik

·

Årskurs:

7 - 9

Atom- och kärnfysik, åk9- HT/19

Södertälje Friskola AB, Fristående Grundskolor · Senast uppdaterad: 19 augusti 2019

I detta arbetsområdet kommer vi ha fokus på: - Atom - Grundämne, jon, masstal och isotop - Olika sorters ljus - Radioaktivitet - Joniserande strålning - Fission och kärnkraft

 

Tidsplaneringen är: V. 34 - 47

Du skall 

  • kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
  • veta vad som menas med atomnummer
  • veta vad som menas med masstal
  • veta vad som menas med isotop
  • känna till hur atomernas elektronskal är ordnade
  • förstå hur ljusets olika färger uppstår
  • känna till olika sorters strålning
  • veta vad röntgenstrålning är
  • känna till olika former av radioaktiv strålning
  • veta vad som menas med halveringstid
  • känna till att man kan åldersbestämma föremål med kol-14 metoden
  • känna till hur radioaktiviteten upptäcktes
  • veta vad som menas med fission och fusion
  • känna till hur kärnkraft fungerar

atom, atomkärna, proton, neutron, elektron, grundämne, jon, masstal, isotop, vakuum, radioaktivitet, strålning (synligt ljus, IR, UV, röntgen, alfa, beta, gamma), jonisering, halveringstid, kol-14 metod, kärnkraft, fission, fusion, svagkärnkraft, kedjereaktion.

Vecka

Sidor

Moment

34

 188 - 192

Atomen

35

36

37

193 - 195

Olika sorters ljus

38

39

 196 - 200

Radioaktivitet

40

41

42

201 - 209

Fission

43

45

46

Repetition

Repetition

47

Prov

Måndag 18/11

 

Bedömning 

Elevernas kunskapsutveckling kommer att bedömas löpande under arbetets gång genom:

  • Observationer på lektioner och laborationer.
  • Klassrumsdiskussioner.
  • Laborationsanteckningar.
  • Prov.

Läroplanskopplingar

använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,

genomföra systematiska undersökningar i fysik, och

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.

Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.

De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.

Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Matriser i planeringen
Atom- och kärnfysik
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback