👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Upplevelsestaden Halmstad - pedagogisk planering

Skapad 2019-08-20 12:51 i Lineheds förskola Halmstad
Halmstads mall för Gemensam pedagogisk planering i förskolan (GPP)
Förskola
Vi upplever och lär i vår stad.

Innehåll

Upplevelsestaden Halmstad- vi upplever och lär i vår stad.

På vilket sätt skapar barn, pedagoger och vårdnadshavare en relation till (Nya) Lineheds förskola?

Utvecklingsområden

Vi kommer fortsätta att utforska vår hemstad, få nya upplevelser och fördjupa oss i det vi redan upplevt. Vi kommer att ta tillvara på barnens och pedagogernas förmågor, förkunskaper, erfarenheter och kunskaper från föregående läsår. Vi ska arbeta med projektarbetet i både mindre och större grupper, samt hålla det levande under hela dagen. Exempelvis kommer konstpromenaden, förskolebussen, kollektivtrafik, barnrättsveckan, tusen lyktor och olika teaterbesök blir en del av deras upplevelser av staden. Språk och språkstödjande ska vi fortsätta arbeta med genom bland annat TAKK, sång, ramsor, högläsning och detta ska även utvecklas vidare i våra lärmiljöer. Vi kommer att fortsätta arbeta utifrån "10 kompisböckerna" av Linda Palm som dessutom är kopplade till barnkonventionen.

Syfte/Mål

Syftet med projektarbetet är att barnen ska få uppleva en tillhörighet till sin förskola och stad och därigenom bli aktiva, delaktiga och känna sig som fullvärdiga medborgare, samt få en känsla för Halmstad som sin hemstad. Barnen ska få möjlighet att förmedla sina upplevelser i språk och andra uttryckssätt som exempelvis målarfärg, kritor, kol, gips, lera, playdoh, drama, musik och IKT. Barnen ska även få dokumentera och reflektera kring dokumentationen, samt att vi planerar utifrån barnens reflektioner. Vårdnadshavarna ska vara delaktiga i projektarbetet.

Riktlinjer i läroplanen

  • Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
  • Arbetslaget ska ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
  • Arbetslaget ska utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik
  • Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
  • Arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Prioriterade mål utifrån Utveckling och lärande 2:2

  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Prioriterade mål utifrån Barns inflytande 2:3

  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

  • Enligt Pihlgren (2017) bör dialogen i förskolans undervisning hållas regelbundet och vara riktad mot lärande och att skapa inflytande och delaktighet.
  • Johannesen och Sandvik (2009) anser att barns delaktighet och inflytande inte handlar om att få bestämma något, utan att få möjligheten att vara en del av något där det visas respekt och där alla inkluderas oavsett åsikt.
  • "De estetiska "språken" och uttrycksformerna är viktiga för att kunna bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker. I varje översättning från ett språk till ett annat skapas en ny form av medvetenhet kring det fenomen som utforskas: ett träd som ritas, görs i lera eller stråltråd och papier-maché gör att barnen förstår nya aspekter av vad ett träd kan vara. Kunskap uppstår tillsammans med de olika materialen och i översättningarna mellan materialen." (Palmer, 2012, s 27).
  • Enligt Hansson (2018) kommer världen till oss genom det estetiska.
  • Freudenthal (2002) betonar att språket hjälper oss att tänka, kommunicera och lära, men kan även ses som ett verktyg för att förstärka barnens språk. Det är av stor vikt i den samhälleliga aspekten att ha ett varierande och rikt språk för att fungera i ett samhälle som präglas av kulturer, språk, generationer och olika sätt att se på livet.

Planera och genomföra

Arrangera miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

Barn- och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta

Barnen ska få förutsättningar att lyckas genom att vi har förtroende för deras förmåga och får dem att känna tillit till sin egen förmåga.

Barns inflytande

I det projekterande arbetssättet med pedagogisk dokumentation ska barnen få möjlighet till inflytande över undervisningen. Vi ska synliggöra barnens tankar och göra deras röster hörda. Vi ställer frågor till barnen som utmanar deras tankar och teorier som projektets innehåll. Vi låter barnen undersöka, ifrågasätta, reflektera och dra slutsatser kring tankar som uppkommer under projektets gång. Barnen utvärderar projektet genom att reflektera om undervisningens innehåll med hjälp av dokumentationen.

Språkstödjande, dialoger

TAKK, samtalskort, bildstöd, dokumentation, google-maps, böcker, bilder från vårdnadshavare,

Vårdnadshavares involvering  

Vi involverar vårdnadshavarna genom de dagliga mötena, men också via föräldramöte och utvecklingssamtal. Unikum är ett komplement till den dagliga kommunikationen där vårdnadshavarna får en bild av undervisningen. För att involvera dem i projektet ska vi fråga efter deras tankar kring den nya förskolans miljöer, material och innehåll.

Kreativitet och de hundra språken

Barnen får möjlighet att använda sina sinnen och uttrycka sig på många olika sätt, så som att använda sin egen kropp, röst och fantasi. Vi kommer använda oss av olika tekniker och material även digitala verktyg.

Tillgängliga lärmiljöer

Materialen är tillgängliga för barnen så att de kan ta egna initiativ. Vi stöttar barnen i det sociala samspelet. Vi upprepar och utvecklar vår undervisning så att alla barn kan välja att delta.

Att förstå och göra sig förstådd

Tillgänglig dokumentation i miljön blir mötesplatser för barnen där de kommunicerar på olika sätt. TAKK och bildstöd är också komplement till kommunikationen. Vi är närvarande pedagoger som stöttar barnen i deras kommunikation.

Att lära tillsammans och av varandra

Genom projekterande arbetssätt möjliggör vi en gemenskap och samspel, samt bygga relationer mellan barn samt mellan barn och pedagoger. Lärväggen ger möjlighet för barnen att se vad kompisarna har gjort i de olika grupperna och "smitta" varandra till nya upptäckter. 

Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter

Vi utgår från barnens erfarenheter och intressen men ger dem också nya utmaningar och erfarenheter. Vi ska utforska med digitala verktyg och använda dem att iscensätta olika miljöer. 

Variation i arbetsformer

 Varierande miljöer och material att upptäcka och utforska på många olika sätt. Vi använder både färdig och ofärdigt material.

Olika gruppkonstellationer

Vi arbetar både med större och mindre grupper under dagen utifrån undervisningens innehåll.

Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm 

 Vi introducerar på olika sätt, med handdockor, samtal, kroppsspråk, TAKK och  bilder.

 För barnen att ställa frågor och hypoteser

Vi låter barnen ställa hypoteser, undersöka, ifrågasätta, reflektera och dra slutsatser kring tankar som uppkommer både i vardagen och projektet.  

Dialog och produktiva frågor

 Vi ställer frågor till barnen som utmanar deras tankar och teorier om projektens innehåll.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad ska dokumenteras? Lärprocesser

Hur ska dokumentationen göras? foto, film, anteckningar

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt

Vem/vilka genomför dokumentationen? Barn och arbetslag

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Arbetslaget