Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Elektrokemi åk 9 Ht-2019

Skapad 2019-08-22 13:16 i Stenhammarskolan 7-9 Flen
Här arbetar vi med atomens uppbyggnad, bindningar och periodiska systemet och lite om metaller och elektrokemi.
Grundskola 9 Kemi
Nu ska du få lära dig att atomen inte är den minsta byggstenen. Vi kommer titta en del på hur periodiska systemet är uppbyggt och varför. Vi kommer lära oss om olika bindningar och hur de bidrar till att ge ämnen dess egenskaper. Vi kommer att lära oss om joner, elektrokemi och hur kemin används i vardagen. Begrepp: atom, atommodell, elektron, neutron, proton, jon, atomnummer, atommassa, atommassenhet, isotop, ädelsgasstruktur, elektronskal, valenselektroner, periodiska systemet- grupp och period, metaller, icke-metaller, alkalimetaller, halogener, ädelgaser. jonbindning, molekylbindning , elektrokemi, elektrolys, galvaniska element, anod, katod, oxidation, reduktion

Innehåll

Syfte

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i kemi för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

Kemin i naturen
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
• Människans användning av energi- och naturresurser samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
Kemin och världsbilden
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Kemins metoder och arbetssätt
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Metod

Arbetssätt:

  • gemensamma genomgångar

  • laborationer med labbrapportskrivning

  • filmer, bocken

Bedömning

Du kommer få möjlighet att visa dina kunskaper genom:

  • ett aktivt deltagande i samtal och diskussioner

  • ett aktivt deltagande i laborationer

  • skrivna labbrapporter

  • ett skriftligt,muntligt prov vecka 40

Vad borde du kunna

  • Känna till atomens uppbyggnad – elementarpartiklar
  • Förklara hur positiva och negativa joner bildas
  • Förklara vad oxidation och reduktion betyder
  • Förklara vad är det som utmärker ämnena i samma grupp och period i periodiska systemet.
  • Förklara spänningsserien - vad är det som händer när en metalljon och en metallatom finns i närheten av varandra ( Fe – jon och Cu –metall, Cu -jon och Fe-metall)
  • Förklara skillnaden mellan en jonbindning och molekylbindning
  • Förklara vad elektrolyter är för ämnen
  • Förklara vad processen korrosion innebär och hur kan man skydda metaller mot den
  • Förklara hur ett galvanisk element fungerar
  • Förklara hur ett batteri är uppbyggt och dess funktion
  • Förklara vad händer under elektrolys av saltsyra och andra elektrolyter. (anod och katod- reaktion)

Uppgifter

  • Laborationsrapport (elektrokemi 3)

Matriser

Ke
Kemi åk 9 Elektrokemi

E
C
A
Undersökningar
-genomförande
Du kan genomföra undersökningar och bidra till att formulera enkla frågor/planeringar, samt använda utrustningen på ett i huvudsak fungerande sätt.
Du kan genomföra undersökningar och formulera enkla frågor/planeringar, som efter någon bearbetning går att arbeta utifrån, samt använda utrustningen på ett ändamålsenligt sätt.
Du kan genomföra undersökningar och formulera enkla frågor/planeringar, som går att arbeta utifrån, samt använda utrustningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Kunskap
- förmedla (labrapport)
Du kan i huvudsak använda dina kunskaper för att skapa enkla labrapporter med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Du kan relativt väl använda dina kunskaper för att skapa utvecklade labrapporter med rela tivt god anpassning till syfte och målgrupp.
Du kan använda dina kunskaper för att skapa välutvecklade labrapporter med god anpassning till syfte och målgrupp.
Undersökningar
-slutsatser (labrapport)
Du drar enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller/teorier. Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag till förbättringar.
Du drar utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller/teorier. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag till förbättringar.
Du drar välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller/teorier. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag till förbättringar och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: