Solbacka förskola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 26 augusti 2019
Under terminens första månad har vi fokus på att observera barnens intressen för att hitta ämnet för avdelningens Projektarbete under årets tema "Hållbar utveckling". Vi startar upp med fokus på social hållbarhet, normer och värden. Hur vet man vad någon känner?
Generativ fråga: Hur vet man vad någon känner?
Syfte: Att ge barnen förutsättningar att utveckla intresse och förmågor att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv, att ge barnen kunskap om hur de olika val människor gör kan bidra till en hållbar social utveckling.
Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra
Barnens intressen, initiativ och behov:
Några av barnen tar initiativ att fråga varandra om hjälp, att erbjuda sig, att trösta en kompis osv. Barngruppen har stora variationer när det gäller förmågan att leva sig in i andra människors situation och viljan, eller kanske medvetenheten om möjligheten att de kan hjälpa andra.
Förmågan till empati varierar också, liksom förmågan att definiera, förstå och uttrycka sina egna känslor.
Förståelse: Empati, att vi behöver lyssna in varandra och fundera kring den egna och varandras situation och känslor. Jag känner... Min kompis känner.... Jag kan hjälpa andra!
Förmågor: Att se/ definiera sina egna och sina medmänniskors behov och känslor, sätta ord på detta, samt uttrycka. Prioriterade begrepp: Glad/ledsen. Arg/rädd.
Begrepp: Ledsen, glad, arg, nyfiken, rädd, hjälpsam...
Arbetslagets förhållningssätt: Aktivt deltagande i leken, reflektionsuppmuntrande samtalstillfällen med öppna frågor, sokratiska samtal. Att bekräfta och sätta ord på barnens känslor. Att stanna upp och uppmuntra självständighet/samarbete utifrån barnens proximala utvecklingszon. Stanna upp tillsammans med barnen och lyssna av varandra. ”Hur kan vi göra Pelle glad? Hur kan jag göra dig glad?”
Vetenskaplig grund: Vygotskij/Pihlgren. Teorier om att lärande sker i samspel med andra och med miljön.
Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi går tillbaka till Stegvis-materialet och ser vad vi kan ”återbruka”.
Kriterier: Vi använder förståelsekartor för begreppen arg/rädd och glad/ledsen.
Utvärderingssätt: Avstämning på Avdelningsreflektion 16/9, val av ev. avslutningsaktivitet dagarna efter. Om vi ser att detta kan bli en del av vårt tema så arbetar vi vidare med boken.
Aktiviteter:
Vi startar med utgångspunkt i en bok - Arnes stora läskiga tänder. Vi tittar på framsidan - vad tror ni denna bok handlar om? Vid första tillfället läser vi boken och samtalar vilka känslor vi kunde hitta i boken. Sedan får barnen illustrera känslor på vår projektvägg med hjälp av lärplattorna.
Vidare aktiviteter, förslag: Boksamtal, dialogisk högläsning, sokratiska samtal, måla, dramatisera, göra film...
Vi jobbar vidare med kompisträdet. Vi har samtalsfrågor vid måltiderna.
Vi plockar upp aktiviteter från Stegvis-materialet
Vi har samling där vi pratar om hur man gör när man blir ledsen, vill vara ensam osv. Hur gör man om man vill vara ensam? Vi lyfter möjligheten med lugna rummet.
Vi ger snälluppdrag.
Formativ uppföljning:
Vi använder post-its för att samla barnens tankar på White-boarden, inför vidare arbete i projektet.
Dokumentation görs i film, foto och anteckningsform, tas med till nästa reflektion och ligger till grund för fortsatt planering.
Arbetslagsreflektionen skrivs i reflektionsrutan under denna planering.
Förståelsekartor används för att få fatt i hur barnen använder valda begrepp och finns med i valet av fortsatta aktiviteter.
Lärmiljö: Vi delar i genomtänkta grupper för att skapa lugn och arbetsro. För varje tillfälle förbereder vi med material till planerade aktiviteter. Att arbeta med känslor kan tex, synliggöras med speglar, iPads och fotografering. Vidare kan vi arbeta med skapande och dramatisering på olika sätt.
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga uppgifter