Hattstugan teamplan 2019-2020

Teamplanen ligger som grund för den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslaget svarar på frågorna "var är vi", "vart ska vi" och "hur gör vi" under augusti och september månad.

Arbetslaget reflekterar kring teamplanen regelbundet genom att skriva reflektioner under sin teamplan i avsnittet "Reflektion och analys". Detta görs i personalgruppen, under fliken "planering"

På SKA.-möten en gång/månad följer vi upp teamplanen.

Vision: Alla barn ska när de lämnar vår förskola minnas tiden som trygg, rolig och lärorik.

Fokusområden Soldatängens och Kullegårdens förskolor 2019-2020

• Hållbar utveckling i undervisning ute och inne

• Unikum - pedagogisk dokumentation - systematiskt kvalitetsarbete

 

  

Arbetslaget svarar på frågan VAR ÄR VI?

Vad tar vi med oss från förra läsåret  - goda strategier och arbetssätt (titta tillbaka på er utvärdering och analys)

• Gruppindelningar (fasta utflyktsgrupper)? Vi vill testa fasta grupper en period.
• Samarbete med Orange
• Stationstänk/aktivitetsbord (bli bättre på att erbjuda samma material en vecka/period) så att alla hinner bli nyfikna.
• Bildstöd/TAKK
• Sopsamlarmonster/sortering

Hur arbetar vi idag med hållbar utveckling i vår undervisning ute och inne som vi vill ta med oss framåt?

• Naturmaterial
• Plocka rent i naturen/närmiljön (vi får hjälpas åt att ta hand om vår miljö).
• Skapa relation med  naturen genom att vistas i den, leka och lära.
• Sopsamlarmonstren
• Plantering
• Djurlekar/gestaltande
• Djur är återkommande intresse och vi läser faktaböcker/ ser faktafilmer och fiktion om djur.
• Vi samlar insekter och andra småkryp
• Vi använder leksaker år efter år. När det blir gammalt köper vi inte alltid nytt, men vi kan ta ut materialet på ett annat sätt. Ofärdigt material som lätt kan vara rekvisita i många olika lekar.
• Återbruk (äggkartonger, mjölkförpackningar, tidningspapper)
• Vi försöker förnya och göra nytt av gammalt så gott vi kan.

 

Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intressen och motivation just nu?

 Vi har påbörjat en kontinuerlig kartläggning. Finns kopplat till teamplanen. Barnkonferensen ska vi försöka hålla levande. Det kan vara intressant och se vad barnen intresserade sig för första tiden. VI är medvetna om att för många barn är allt nytt just nu. Vi ser dokumentet som en idébank. Ett underlag för att göra om, förnya lärmiljöer osv.

Arbetslaget svarar på frågan VART SKA VI?

Vad blir arbetslagets prioriterade mål på avdelningen utifrån vårt prioriterade utvecklingsområde/fokus Hållbar utveckling? 

Vad vill vi att barnen ska upptäcka? Vad vill vi att barnen ska få uppleva?

 Se samband, göra kopplingar. Förstå hur processer i miljön/hänger ihop. Vi ser mötet med naturen i sig som viktigt och vill kunna ge utrymme för det som händer i den.

I kommande projekt så vill vi skapa delaktighet och inflytande utifrån att alla får bidra med sin del via sitt perspektiv och sina intressen.

Vilka av läroplanens strävansmål ska vi fokusera på, på vår avdelning?

Se kopplade läroplansmål. Vi tänker utifrån både sociala och miljömässiga aspekter.

 

Beskriv ett önskat läge i punktform. Fundera gärna över delmål vid årsskiftet och mer långsiktiga mål som ni vill uppnå till läsårets slut. Vad vill vi uppnå? Utgå från social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet samt utgå från var barngruppen befinner sig; intressen och behov i barngruppen. 

Vi vill att alla barn ska vilja komma hit, trivas och må bra. Vi vill att det ska vara ett behagligt klimat där alla får vara den de är. Vi vill att alla ska hitta sin plats, vilja hjälpa varandra. Alla är lika viktiga.  Viktigast för oss som arbetar är att nu jobba med att alla barnen känner sig delaktiga, lyssnade till och får sina behov bekräftade. Både långsiktigt och kortsiktigt önskar vi att barnen känner sig trygga med varandra och vuxna, samt att de känner att de att de kan komma till oss vuxna när det är något.

Ur ekonomiskt perspektiv tänker vi att vi tar vara på material, lånar från andra avdelningar/naturen, återbrukar etc. Vi vill återanvända "innematerial" utomhus.

Ur ett ekologiskt perspektiv vill vi kortsiktigt/långsiktigt perspektiv vill vi skapa positiva stunder i naturen för att stärka barnens relation med naturen. Vi vill att de ska vara nyfikna på naturen /skogen och allt som växer/lever i vår närmiljö. Vi vill kunna ta vara på årstiderna och nyttja det fina i varje årstid. Vi vill att de ska få utforska och upptäcka genom tid och uppmuntran till det.

Välj ett eller flera prioriterade områden i likabehandlingsplanen som ni arbetar aktivt med på avdelningen. Beskriv ett önskat läge där likabehandlingsplanen är levande i verksamheten. 

• Alla är olika och alla är lika bra. Ingen ska diskrimineras pga religion, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet.
• Vi vill vara närvarande och lyhörda i arbetet med våra barn. Intressera sig för hur dem tänker istället för att säga "så får man inte säga"
• Vi ska låta barnen dokumentera (med ipad) trygga och otrygga platser på Hattstugan, även utomhus.

Ett önskat läge är att barnen behandlar varandra som de själva vill bli behandlade/bemötta. Att vi vuxna mejslar fram ett förhållningsätt som är begripligt för barnen.

 Arbetslaget svarar på frågan HUR GÖR VI?

HUR ska vi arbeta med vårt/våra mål? Beskriv så konkret som möjligt. 

I skrivande stund funderar vi på att använda oss av en fiktiv karaktär på avdelningen som behöver hjälp med att förstå hur "världen" hänger ihop. Vad får man göra? Vad får man inte göra? Hur är man en bra kompis? osv

Utflykterna i närmiljön är en annan viktig del. För att kunna skapa relationer till skogen och hur vi kan ta vara på vår miljö är det viktigt att vi vistas i den. Vi tänker att vi tar med pedagogiskt förberett material i form av uppdrag, lekar mm, men att barnens upplevelser och tankar får styra vad vi utforskar på plats.

Upplägg i verksamheten? Vem ansvarar för vad? Tänk också på hur ni ska arbeta med mindre sammanhang.

Alla som arbetar på Hattstugan har ett ansvar för att upplägget fungerar, gällande rutiner och hur vi delar upp oss. På Hattstugan ser vi vinsten i att dela upp sig ofta i mindre sammanhang och försöker göra det i så många moment som möjligt. Utöver det har vi alla viktiga ansvarsområden på avdelningen som fördelas via våra styrdokument och skollagen.

(Förskola 2.0)

Vi delar upp oss i mindre grupper. Kommer vi inte iväg på utflykt försöker vi tänka "uppdelningar" i rummen. Samla många runt en aktivitet osv. Vi delar upp oss på fyra matbord vid måltiderna tack vare att vi är fyra i personalstyrkan. Vi försöker att inte ta ut alla i hallen samtidigt. Få eller inga "kösituationer" där barnen måste vänta länge, ex: toa, ingång osv.

 

Hur ska vi dokumentera? Vem ansvarar för vad?

Vi dokumenterar veckovis. Skickar ut veckobrev varje fredag med bilder från veckan som varit. Veckobreven använder vi sedan som underlag för veckoreflektionen som vi skriver i blogginlägget i rutan som bara är till för personal. Alla hjälper till att fotografera och vi önskar att barnen blir mer involverade i dokumentationen och delaktiga för att äga sin läroprocess.

 

Reflektioner varje vecka-  när, hur, vem ansvarar?

Björn och Emelie ansvarar för att veckobreven kommer ut. I samband med veckoplaneringen på fredagar reflekterar vi alla över veckan som gått och samlar stoff, idéer och tidigare erfarenheter inför nästa vecka. Alla hjälps åt att dokumentera. Fadia önskar att få en "uppgift" när hon är här. Vi har sagt att hon gärna får dokumentera vår verksamhet.

Nedan svarar vi på i våra uppföljningar:

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

• Vad har vi dokumenterat? Hur har barnens lärande blivit synligt?

Vi har dokumenterat både i de planerade aktiviteterna och i barnens initierade lekar och utforskande. I bilderna kan barnens lärande synliggöras för både barnen och oss. Vi pratar nu om att börja gå tillbaka till höstens dokumentation för att samtala med barnen om bilderna, vad som skett sedan dess. Vi tänker att all dokumentation från året hjälper oss att få perspektiv nu och framåt.

• Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?)

Vi ser och hör på barnen att de är intresserade och motiverade av att hjälpa naturen, göra fint/städa och de pratar ofta om återvinning. De har varit engagerade när våra rymdvarelser behöver hjälp av oss att rädda deras planet.

I skogen och på lekplatser plockar barnen ofta skräp själva. Vi ser att de är medvetna om att vi kan påverka genom att välja att agera eller att inte göra det.

Vi ser att de är måna om varandra, hämtar oss när kompisen är ledsen, eller hämtar kalla påsen.

Det märks att barnen trivs när vi går till skogen. Vi ser i deras samspel att skogen blir en trivsam lekmiljö.

• Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen?

Barnen visar intresse för det mesta. Vårat deltagande och engagemang väcker nyfikenhet hos barnen. Vill vi att barnen ska samarbeta i ett kojbygge är vi närvarande i den aktiviteten osv. Skogsutflykter är uppskattat och vi hör att barnen önskar att få gå dit. Något vi försöker ta tillvara på och infria.

• Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det? Se ovan.
• Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? För att fånga upp vad barnen är intresserade av och svara på kluriga frågor (man inte kan besvara i stunden) vill vi testa och ha ett reflektionsblock nära tillhands. Så vi kan ta tillvara på deras nyfikenhet för vidare projekt. Som en idebank.
• Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde? Barnen behöver få tid i skogen. Tid att utforska, hitta sin plats och landa. Vi är närvarande och inlyssnande. Vi låter barnen lära av varandra och lyfter deras kompetenser genom att låta dem få berätta och förklarar för varandra. Mindre framgångsrika metoder är att göra saker över barnens huvud. Om barnen inte får känna sig delaktiga i beslut som fattas blir det oftast inte bra.
• Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och