Solbringens förskola Aktivt arbete mot diskriminering

Aktivt arbete mot diskriminering 19-20

 Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var finns det risk för diskriminering?

 Var finns det hinder?

 Kön:

I den fria leken kan barnen exkludera varandra utifrån kön, "Bara flickor får vara med!". De vuxnas syn på kön och hur de uttrycker den påverkar också barnen. Får flickorna tillexempel vänta längre än pojkarna innan de får hjälp med dragkedjan? Vem får hålla pedagogen i handen? Vi ser inga fysiska hinder i form av lokalers utformning osv, utan hindren finns i så fall i våra handlingar och hur vi uttrycker oss verbalt. Vi vuxna upplever att det är ett hinder att vi inte alltid kan vara närvarande pedagoger och bemöta kommentarer och handlingar från både barn och vuxna.

Könsidentitet eller könsuttryck: 

I vår verksamhet bemöter vi många blickar och uttalanden mellan barnen kring exempelvis färger, kläder och leksaker. Det kan exempelvis vara när en pojke bär rosa. Barnen vill gärna dela upp världen i flickor och pojkar för att göra den begriplig och överskådlig. Vi pedagoger måste finna verktyg att bemöta detta på ett sätt som inte exkluderar eller förminskar människors livsrum. Vi pedagoger måste bemöta barnens kategoriserande utan att det blir utpekande för något barn. Det finns också en "tradition" i förskolan bland vuxna att dela upp barnen i pojkar och flickor. Tillexempel genom det gamla TRAS materialet.

Vi vill lära barnen att säga "hon" och "han" på ett språkligt korrekt sätt. Vi måste tänka till: vad i våra uttalanden kan hindra ett barn att uttrycka sin könsidentitet som den önskar. Kanske behöver vi inte dra ifrån något i våra uttalanden utan bara lägga till ett: "Det där kan ju vara så olika!".

 

Etnisk tillhörighet:

En risk kan vara kommentarer angående hudfärg och utseende från barnen. Detta upplever vi är okunskap och barnens sätt att försöka förstå sin omvärld.

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Barnen har ibland frågat muslimska mammor om deras sjalar, men inga negativa kommentarer har fällts. Precis som under punkten etnisk tillhörighet kan vi se en fara i att vi inte vet tillräckligt om barnens religions högtider och därför inte delar barnens engagemang och ger bilden av att det inte är så viktigt.

 

Funktionsnedsättning:

Risk för diskriminering finns om pedagogerna inte har som utgångspunkt att alla kan vara med. Det gäller att inte skapa en miljö som är funktionshindrande. Det är också viktigt att inte permanenta särskilda lösningar för barnet med funktionsvariation.

 

Sexuell läggning:

Vi löper nog störst risk att diskriminera regnbågsfamiljer genom att i tanken utgå från en kärnfamilj med en mamma och en pappa. Det kan tillexempel ske när vi skriver viktiga meddelanden till vårdnadshavare eller under föräldramöten. Vi upplever att barnen kan hålla normer för hur en familj ”ska se ut” när de leker familj.

 

Ålder:

”Du är för liten” respektive ”Du är för stor för att göra så” är vanliga kommentarer på förskolan. Det senare kommer främst ur de vuxnas munnar vilket kan upplevas som diskriminerande. Risk för diskriminering finns när vi delar upp barnen i de olika rummen utefter ålder. Exempelvis rum med smådelar där de små inte får vara eller rum där de små endast får vara för att få en lugnare miljö runt omkring sig.

 

Analysera orsaker

 

 Varför finns det risker och hinder?

Kön:

I vårt samhälle finns gamla normer kopplat till kön. Både pedagoger, föräldrar och barn påverkas av detta. Vi har föreställningar om tillexempel hur länge en pojke respektive en flicka kan vänta på sin tur.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Vår brist på kunskap bidrar till att vi kanske gör klumpiga uttalanden i onödan. Vi visar heller inte barnen i tillräcklig stor omfattning olika variationer av könsuttryck.

 

Etnisk tillhörighet:

Eftersom vårt samhälle är segregerat har barnen olika erfarenhet av etnisk tillhörighet. Vi på förskolan har då en uppgift att bredda och öka erfarenheterna.

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Eftersom vårt samhälle är segregerat har barnen inte alltid så stor vana vid olika religioner eller olika trosuppfattning. Om vi som personal har större kunskap är det lättare för oss att dela det barnet vill förmedla.

 

Funktionsnedsättning:

Vi pedagoger behöver planera våra aktiviteter så att det finns en tydlig struktur som alla barn klarar följa. Vi måste få tid att planera för flera olika varianter för barnen att välja emellan. Annars kan en segregerande lösning för ett barn med funktionsvariation bli en permanent lösning.

 

Sexuell läggning:

Gamla normer som vi inte riktigt är medvetna om att vi har kan påverka oss trots att vi vet vad som står i läroplanen.

 

Ålder:

Kommentarer kring ålder är ett snabbt sätt att få barnen att göra som de vuxna vill när de vuxna är stressade eller frustrerade. När det gäller rum med smådelar är det viktigt att ha gränser efter mognad och inte ålder. För oss handlar det mer om att anpassa vilka barn som är i rummet utefter om en vuxen har möjlighet att vara med.

Åtgärder (förebyggande och främjande

Vad kan vi göra?

 Hur kan vi göra?

Kön:

Få tid till att aktivt diskutera läroplanens mål i arbetslaget samt informera om målen på tillexempelvis föräldramöten, inskolningar och utvecklingssamtal för ett gott samarbete med vårdnadshavare. Vi behöver tänka på hur vi pedagoger presenterar och introducerar aktiviteter och leksaker för barnen. Vi behöver också tänka på vårt språkbruk och våga, på ett snyggt sätt föreslå förändringar av kollegors och vikaries handlingar och uttryckssätt. Vi kan också lägga in en punkt om vårt förhållningssätt i vikariehäftet.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Vi behöver som arbetslag sätta oss in i vad begreppen betyder (och ta del av olika livshistorier). Vi måste också bredda vårt "sortiment" av könsuttryck i exempelvis sångpåsar och flanosagor.

 

Etnisk tillhörighet:

Vid inskolningar och utvecklingssamtal kan vi uppmana vårdnadshavare att tala om för oss när en specifik högtid närmar sig. Då kan vi lättare dela barnens olika livsvärldar och i viss mån knyta ihop dem. Språksamtalen har också stor betydelse här.

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Vid inskolningar och utvecklingssamtal kan vi uppmana vårdnadshavare att tala om för oss när en specifik högtid närmar sig. Då kan vi lättare dela barnens olika livsvärldar och i viss mån knyta ihop dem.

 

Funktionsnedsättning:

Att vi som rutin tänker på att det finns fler varianter på en uppgift. Att de olika varianterna är valfria. Inte bara den som är rullstolsbunden som kan välja alternativet att åka slalom mellan olika koner istället för att hoppa över pinnen tillexempel. Men det här tar tid- och tid behövs för att det ska bli bra och vi ska kunna göra det som åligger oss. Vi behöver tid för både planering och för utvärdering. Vi tänker att om ett barn är delaktig på ett adekvat sätt i vuxenstyrda aktiviteter så ökar statusen och barnet blir i större grad också delaktig i den fria leken. Återigen behöver vi bredda vårt material (sångpåsar och flanosagor) som kan åskådliggöra olika funktionsvariationer.

 

Sexuell läggning:

När barnen i leken ger varandra snäva ramar kan vi vuxna hjälpa till att vidga ramarna så att alla får plats. Det är viktigt att vi börjar nu och inte när vi väl har en regnbågsfamilj. Biblioteket kan vara oss behjälpliga att hitta bra material och vi behöver återigen åskådliggöra olika familjer i våra samlingsspåsar.  

Ålder:

Med minskad stress och frustration skulle vi få färre kommentarer kring ålder. Vi skulle vilja kunna dela upp oss mer mellan rummen med en vuxen i varje rum.

 

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande) 

 

Reflektion och analys:

Aktivt arbete mot diskriminering 19-20

Följa upp och utvärdera (december)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Följa upp och utvärdera (mars)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Följa upp och utvärdera (maj/juni)

Hur gick det?

Har vi uppfyllt våra mål på lång sikt (19-20)?

Hur kan vi fortsätta arbetet?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Nästa steg

Ny upprättas inför 20-21, senast 15 september