Medeltiden, åk 5 HT-21

Hur hade ditt liv sett ut om du hade levt under medeltiden? Hade du gått i skola då? Vad hade du gjort under dagarna? Tänk om någon annan skulle bestämma hur du ska leva ditt liv eller vilken religion du ska ha. Eller att du går på en gata i en stad du besöker och plötsligt kommer det sopor och matrester nerdimpande från gatornas lägenhetsfönster. Hur tror du det luktar på gatan? På vilket sätt fick man kontakt med människor i andra länder när det inte fanns datorer, mobiler att chatta eller sms med. Under några veckor kommer vi att arbeta med Medeltiden . Vi kommer lära oss om hur Sverige blir ett land med lagar. Hur samhällen växte fram, kristendomen kom till Sverige, städer byggdes och landet tog del av olika kulturer. Medeltiden tar sin början i och med kristnandet cirka år 1050 och varar fram till Gustav Vasa blir Sveriges kung 1523.

Syfte med undervisningen

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. 

 

Mål med undervisningen

Under temats/arbetets gång kommer du ges möjlighet att utveckla din förmåga att lära dig om: 

• Diskutera/reflektera, jämföra förr och nu, likheter/skillnader, orsak/konsekvens

Undervisning och arbetssätt

I detta arbetsområde kommer vi tillsammans att läsa och diskutera Medeltiden. 

Genom filmvisning, tankekartor och diskussionsforum, såsom:

www.gleerupsportal.se - filmer, diskussionsfrågor

www.sli.se filmer

Texter 

 

Du kommer att få lära dig om:

 Medeltidens samhälle, kristendomens införande, medeltida städer och kulturmöten.

Bedömning

 

Bedömningen görs av hur du deltar i de olika momenten för temat. Bedömningen kommer att vara kopplad till undervisningen och arbetsformerna samt målen. Genom att du deltar i undervisningen som ingår i temat har du möjlighet att visa att du har kunskaper om detta ämne. Genom att vi varierar arbetssätten kan du visa dina förmågor såväl i grupp som i enskilda sammanhang

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.