Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
7 - 9
Krönika HT-20 åk 9
Gustav Adolfsskolan, Alingsås · Senast uppdaterad: 24 augusti 2020
Kommande veckor ska vi undersöka texttypen krönika.
Arbetsområde:
De kommande veckorna kommer vi prata om vad som är typiskt för en krönikor, läsa och diskutera texttypen och till sist skriva en krönika. Till sist kommer ni även att få prova att skriva en egen krönika.
Konkreta mål:
Målet är att ni ska utveckla er genrekännedom och förmåga att analysera krönikor samt träna er på att skriva texttypen. Vi kommer även träna på att ge respons på texter samt att bearbeta texter efter respons.
Bedömning:
Jag kommer bedöma din förmåga att:
- Din förmåga att skriva en krönika
- Din förmåga att ge och använda dig av respons
Undervisning:
Vi kommer att ha genomgång, läsa och svara på frågor till krönikor och diskutera texttypen. Ni kommer dessutom att träna på att skriva inledningar gemensamt i par där ni försöker hitta “krönikekänslan” och fånga läsaren. Vi kommer att repetera hur man ger och tar emot respons. Till sist kommer ni att skriva en egen krönika.
Matrial:
- Se "krönikehäfte" med exempeltexter, frågor och faktablad i en uppgift
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll (8)
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
