Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska, Kemi

·

Årskurs:

4 - 6

Kemins dag 2019

Hemsjö kyrkskola, Alingsås · Senast uppdaterad: 27 augusti 2019

I detta arbetsområdet kommer du lära dig mer om kemi och vad allt är uppbyggt av. Du kommer sedan att få använda dina nyfunna kunskaper till att skriva en faktatext som du sedan kommer att få redovisa för din klasskamrater. Vi avslutar arbetsområdet med Kemins dag och Sveriges största experiment.

Arbetsområde:

Den 18-19 oktober är det kemins dag. Vi kommer på fredagen (den 18:e) att fira kemins dag genom att genomföra Sveriges största kemiexperiment. Minst 110 000 barn och ungdomar kommer att genomföra detta experiment detta år, därav kallas det för det största experimentet. På Ikems hemsida kan vi läsa följande:

"I år är det 150 år sedan den ryska kemisten Dmitrij Mendelejev presenterade sitt första periodiska system. FN har därför utsett 2019 till Internationella året för periodiska systemet. Det har vi tagit fasta på när vi utformade årets Kemins Dags-material, experimenten handlar både om dåtidens analysmetoder och om framtidens kemi och hur den kan bidrar med hållbara lösningarna."

Fram till kemins dag kommer vi att förbereda oss genom att bland annat lära oss mer om det periodiska systemet, olika material och dess egenskaper.

Konkreta mål:

 

  • Material i vår värld, dess uppbyggnad samt fördjupning av luft och vatten
    Du ska kunna lite om periodiska systemet och hur det är uppbyggt samt veta hur det har förändrats de sista 150 år sedan. 
    Du ska kunna vattnets egenskaper, och kretslopp.
    Du ska kunna luftens egenskaper och sammansättning. 
  • Du ska skriva en faktatext och läsa upp denna för din klass/halvklass
    Du ska kunna söka information från olika källor och förklara varför denna information är användbar (relevant) eller inte, utifrån din uppgift (källkritisk). Denna information ska du använda till att skriva en faktatext. 
    Du ska kunna berätta om någon upptäckt , vem/vilka som gjorde den och vad de har för betydelse. 
    Du ska aktivt delta i lektionernas olika moment och bidra på bästa sätt i grupparbetena. 

Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att:

  • ta till dig information genom film och text och kunna använda dig av denna informationen i diskussioner och samtal,
  • kunna kritiskt granska och välja ut trovärdiga sidor på internet för din faktatext, 
  • följa en instruktion och genomföra enklare experiment ensam och tillsammans med andra samt att använda utrustning på ett säkert sätt,
  • dokumentera dina undersökningar/experiment skriftligt för hand och på dator samt i unikum,
  • utifrån din informationssökning skriva en relativt korrekt faktatext om ex. Demitriji Mendelejev, periodiska systemet genom tiderna eller grundämnen och atomer.

Dessutom kommer vi att ha ett test/prov där man ex. ska kunna beskriva hur en vattenmolekyl är uppbyggd.

Undervisning:

Under arbetets gång kommer vi bland annat att:

  • se på film,
  • läsa olika texter,
  • diskutera utifrån bland annat sedda filmer och lästa texter,
  • göra enklare experiment,
  • planera och dokumentera vårt arbete (viss dokumentation kommer att ske på unikum),
  • skriva faktatexter,
  • ta reda på fakta med hjälp av böcker och internet och
  • avsluta med ett större experiment (kemins dag) samt ett test/prov.

 


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

söka information från olika källor och värdera dessa.

Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Vattnets egenskaper och kretslopp.

Luftens egenskaper och sammansättning.

Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Några metoder för att dela upplösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.

Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp.

Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.

Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback