Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Åsö Grundskola 9D Ottografi

Skapad 2019-08-28 13:12 i Åsö grundskola Stockholm Grundskolor
Grundskola 9 Historia Religionskunskap Samhällskunskap Geografi
Regionalgeografi, uppvärmning inför geopolitik

Innehåll

 

SO, åk 9 HT 2019

 

Ottografi   Bildresultat för stockholm stad

 

”Regionalgeografi”

 

 

 

Vi mjukstartar nian med att ni ska visa några grundläggande kunskaper för att nå E. Resten handlar om att ni ska ges arbetsuppgifter och tester för att få syn på ert eget arbete inför nian. Hur lär ni er? Hur jobbar ni med er själva som studenter.  

 

För att nå E:

 

 

  Klara läxförhöret.

 

                          

 

 

 

Arbetsform:

 

Uppgifter där ni observerar er själva medan ni arbetar med uppgifter inom geografi och de andra SO-ämnena:

 

Lyssna på genomgångar med bilder…

 

 

  Lyssnade du och mindes något?

 

Se en dokumentärfilm om folkmordet på kristna minoriteter i Turkiet…

 

   Tittade du på filmen? Mindes du något efteråt?

 

Läsa på läxa om grundläggande fakta…

 

   Läste du på läxan så att du klarade den på första försöket?

 

  Om du gjorde läxförhöret senare på läxhjälpen. Hade du med det papper du

 

  fått?Kunde du då göra läxförhöret på direkten eller behövde du läsa på först?

 

Läsa en text tillsammans om folkmordet på kristna minoriteter i Turkiet…

 

   Följde du med i texten? Mindes du något efteråt?

 

Jobba med ett uppgiftshäfte där du söker information om Turkiet och Osmanska riket…

 

   Jobbade du kontinuerligt eller tog du långa pauser?

 

   Tog du reda på sakerna själv eller lånade du information från andra?

 

   Läste du lite extra någonstans om ämnet för att du hittade något intressant?

 

   Svarade du hela tiden väldigt kort och med lite slarvigare handstil än

 

   nödvändigt?

 

   Hade du med dig uppgiftshäftet varje gång ni skulle arbeta med det?

 

   Blev du klar med häftet snabbt, utan att ha svarat på alla frågor och utan att

 

   vara sugen på att göra någon av extrauppgifterna?

 

   Minns du något av de svar du skrev?

 

Ha med sig Ipad, mapp, skrivhäfte, penna, suddgummi…

 

   Klarade du detta varje lektion?

 

 

 

                          

 

 

 

Om du svarade ja eller nej på rätt ställen finns inget som hindrar dig från att i årskurs nio bli riktigt, riktigt bra på SO.

 

 

 

Innehåll:

 

 

 

 

tisdag

torsdag

fredag

34

 

Lektion 1, torsdag 22 aug, 60: Föreläsning om vad som händer i årskurs 9, vad som hände i Europa under 1900-talet, hur välstånd skapas, hur nationer grundas. Sedan Seterra.

 

Lektion 2, fredag 23 aug, 60: Forts. föreläsning om vad som händer i årskurs 9, vad som hände i Europa under 1900-talet, hur välstånd skapas, hur nationer grundas. Sedan Seterra.

 

35

Lektion 3, tisdag 27 augusti, 60: Genomgång av läxa, grundläggande begrepp i regionalgeografi.

 

Lektion 4, torsdag 29 augusti, 60: Hur ser man att ett land är rikt? En kortfilm från ett land lika rikt som Sverige, vi jämför regionalgeografiskt. Ni får regionalgeografiskt pysselhäfte.

Lektion 5, fredag 30 augusti, 60: Vi läser text om folkmord. Ni gör pysselhäfte.

 

36

Lektion 6, tisdag 3 september, 60: Vi ser en bit av en dokumentär om samma folkmord, sedan blir det pysselhäfte.

 

Lektion 7, torsdag 5 september, 60: Vi ser en bit av en dokumentär om samma folkmord, sedan blir det pysselhäfte.

 

 

Lektion 8, fredag 6 september, 60: Vi ser en bit av en dokumentär om samma folkmord, sedan blir det pysselhäfte.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål:

 

 

 

Ur centralt innehåll geografi I årskurs 7–9

 

Livsmiljöer

 

  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

 

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

 

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

 

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

 

  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

 

ur centralt innehåll historia I årskurs 7–9

 

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

 

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

 

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

 

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

 

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

 

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

 

  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

 

Hur historia används och historiska begrepp

 

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

 

ur centralt innehåll samhällskunskap I årskurs 7–9

 

Individer och gemenskaper

 

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

 

Samhällsresurser och fördelning

 

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

 

Beslutsfattande och politiska idéer

 

  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

 

ur centralt innehåll I årskurs 7–9

 

Religion och samhälle

 

  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

 

Identitet och livsfrågor

 

  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

 

 

 .

Matriser

Hi Re Sh Ge
Åsö Grundskola 9D Ottografi

Rubrik 1

E
Klara läxförhöret
Nivå 2
Nivå 3
Aspekt 1
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: