Människa och marknad (HT19)

"Ingen kan göra allt men alla kan göra något". Vad kan du göra för att skapa ett mer hållbart samhälle?

Vad ska vi lära oss Varför just detta?

Arbetet i geografi fördelas på två arbetsområden. Under terminens första veckor, fram till och med praon, kommer vi fokusera på naturresurser samt handels-, produktions och transportmönster i världen. Under arbetsområdets andra del, efter ett avbrott med samhällskunskap i anslutning till praon, kommer vi fokusera på befolkning- och utvecklingsfrågor.  Arbetet kommer också varvas med kartkunskap.

Vi har en planet vars resurser ska räcka även i framtiden. Samspelet mellan människa, samhälle och natur är viktigt för att skapa en hållbar utveckling. Det är alla människors ansvar att ta hand om jorden så att en hållbar utveckling är möjlig. För att göra medvetna val är det därför viktigt att ha kunskaper om olika miljö- och utvecklingsfrågor samt fundera på lösningar på olika problem.

Mer detaljerad planering finns i classroom allt eftersom arbetsområdet fortgår. I tidsplaneringen finns information om respektive lektion.

 Hur ska vi arbeta med detta?

 Du kommer att få:

•  Göra en fältstudie

• Lyssna på genomgångar

• Använda Studi och Gleerups portal

• Diskutera i mindre grupp och i helklass

• Söka information från geografiska källor

 Bedömning

Vi kommer ha skriftliga resonemang och läxförhör i kartkunskap under arbetsområdets gång. Därutöver blir det muntliga diskussioner på lektionerna. Du kommer framför allt att få möjlighet att utveckla din analysförmåga och din begreppsförmåga. Avslutningsvis kommer vi att ha en skriftlig bedömningsuppgift på varje delområde där du bland annat ska utgå från olika geografiska källor och använda dina kunskaper om naturresurser, befolkning och hållbarhetsfrågor.

Arbetsmomenten är till för att du ska få chans att visa hur väl du:

• har kunskaper om samspelat mellan människa, samhälle och natur genom att resonera om orsaker och konsekvenser
• kan använda dig av ord som hör till ämnet

• kan resonera om produktions-, handels- och transportmönster

• kan undersöka omvärlden med hjälp av kartor, tabeller och diagram

• har kunskaper om olika platser genom att läges- och storleksbeskriva dem

• resonera om hållbarhetsfrågor genom att ge förslag på lösningar där konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kriterier

• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.