”Med motvända fötter” Blå/Röd Grupp

”Med motvända fötter” är en översättning av grekiskans ”Antipod”, det är folk och platser på andra sidan jorden, dit man kommer om man skulle färdas genom jordens mittpunkt. Det är här vi tar vår utgångspunkt för att få en ökad förståelse för hållbar utveckling ur ett globalt perspektiv.

Innehåll

Denna planering är en ”Målstyrd planering” av ett tema i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S Philgrens planeringsmodell "Baklängesplanering", sammanställt till denna version av Gunilla Christersson Vigert. Se mer i "Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) kapitel 9 - 11.  

Den här planering är tänk som en ryggsäck som arbetslaget gemensamt packar för att göra sig redo för en utforskande utflykt inom ett ämnesområde tillsammans med barnen. Ryggsäcken fylls med ett innehåll som förskollärarna och barnskötarna kan behöva under arbetet med temat. Men den är inte färdigpackad från början utan de kommer att packa ner fler saker efter hand som processen fortskrider tillsammans med barnen. Det är inte heller säkert att de kommer att använda allt det de packade ner från början. 

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

 

Syftet är att ge barnen möjlighet att tillägna sig en positiv framtidstro och att hållbar utveckling faktiskt kan göra skillnad. Vi ska ta tillvara på barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intressen för djur, natur och samhälle utifrån ett globalt perspektiv.  

Att låta barnen reflektera över ett grundläggande mänskligt behov – att ha ett hem. Se likheter och skillnader mellan olika hem och kulturer. 

  

Barnen ska ges möjlighet till en ökad förståelse att resurser inte är oändliga och att det påverkar framtiden hur vi lever idag.  

Större förståelse för det som är nytt och utanför det som redan är bekant, världen är större än jag. 

  

Generativ fråga: Med motvända fötter (var hamnar vi då?).

1b: MÅL ur Lpfö 18 

*Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (sida 14) 

*Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation (sida 16) 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Vi startat upp terminen med en planering för att ta reda på barnens intressen och förförståelser.  

 Dokumentation 4/9  

  

Funderingar kring världskartan  

  

• Alla länder är med?  

• Finns Finland med 

• Vart finns Sverige 

• Sverige är en jätte bamse plats 

Alla barn pekar på olika platser men vet inte var Sverige ligger 

• Jag vet att det som inte är land är hav 

• Jag undra var Grönland finns 

• Vad finns i England 

• Finns det vulkaner 

• Krokodiler finns i Australien 

• Jag vet att det inte finns hus i vissa länder 

• Det finns stormar i andra länder och här, Alfrida  

• Apor finns i djungeln, i djungel bor det djur 

• Jag vill veta vilken ö som har vulkaner 

• Min pappa kommer från Grekland  

  

Dokumentation 11/9 

• Jag undrar var Thailand ligger 

• Jag undrar vart Gröna Lund ligger, det är jättelångt bort 

• Jag undrar vart Nabbo ligger, Nabbo är ett stort ställe  

• Jag vet hur Sveriges flagga ser ut 

• Jag vet att Thailand flagga är blå, röd, vit 

• Jag vet en regnbåge flagga, den är alla färger 

• Prags flagga, röd och och sköld i mitten  

• Vart ligger Thailand?  

  

Utifrån dokumentationerna där har vi kommit fram till följande kring barnens intressen och initiativ: Stort intresse för djur och natur, återvinning, länder och flaggor. Här har även barnen en relativt stor förförståelse för djur, natur, återvinning och flaggor som finns i deras vardag. Både de djur och den naturen vi har runt om och på förskolan samt den miljön barnen har och vistas i hemma har barnen en stor förståelse och kunskap kring. Barnen är intresserade av världskartan och vilka länder som är var, vad de har för flaggor och vilka djur som finns var. 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

 Förståelse:  

Barnen ska ges möjlighet till en ökad förståelse att resurser inte är oändliga 

Se likheter och skillnader mellan olika hem, en ökad förståelse för att det kan se väldigt olika ut 

Se likheter och skillnader mellan olika klimat 

Barnen ska ha en förståelse för att Unikum är en plats för deras samlade dokumentationer

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

 Förmågor: 

Att bli nyfiken på och ställa frågor kring djur, natur och samhälle ur ett globalt perspektiv 

Barnen ska vara bekanta med och utifrån det individuella barnet självständigt kan dokumentera med ipaden, fota, filma och uppdatera sin lärlogg.

1f: BARNENS BEGREPP

 Begrepp: 

Antipoder  

Naturfenomen  

Arter  

Samhälle

Unikum 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

 Arbetslagets förhållningssätt: Scaffoldingstöttande 

Vetenskaplig grund: Scaffolding  

Denna form av stöd är inte ett generellt stöd, utan har som syfte att leda barnen mot att bemästra nya färdigheter, förstå nya begrepp eller nya grader av förståelse av begrepp. Det är en hjälp för barnen att nå sina proximala utvecklingszoner. Lärandet sker i samspel med andra och med omgivningen (Pihlgren 2017 s. 74). I scaffoldingmiljöer planerar vi undervisningen utifrån barnens förförståelse och erfarenheter. Det är även genom scaffoldingmiljön som vi får möjlighet att locka barnen att tänka vidare genom dialog och genom att de ges nya utmaningar (Philgren 2017 s. 134). Barnen ska få tid att lagra erfarenheter och upplevelser samt lära från en rad olika infallsvinklar och genom flera olika arbetssätt (Doverberg m.fl., 2013; Hattie, 2012; Marton, 2006).   

Vi kommer att arbeta med övervägande öppna frågor och med likheter och skillnader  

Vi kommer även jobba med att barnen ska få möjlighet att dokumentera sina egna lärprocesser samt att lärmiljö utformas utifrån deras intressen och deras åsikter och tankar ska tas tillvara, både i miljön och i hur temat utvecklas. 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: skapa oss större förståelse och kunskapar om både scffolding och proximala utvecklingszoner  

Framförallt så kommer vi att få massor av ny kunskap tillsammans med barnen om djur, natur och samhälle ur ett globalt perspektiv 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: När barnen känner sig säkra i sina dokumentationsprocesser, när barnen ser Unikum som en plats för deras samlade dokumentationer och frågar eller på eget initiativ vill titta i sina lärloggar. Temat är deras arbete och de ska känna sig delaktiga i det som syns i miljön. 

Barnen är bekanta med och kan använda sig av de begrepp som vi valt ut i baklängesplaneringen: Antipoder, Naturfenomen, Arter, Samhälle och Unikum. 

Hänvisning till matrisen   

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT 

Utvärderingssätt: I slutet av vårterminen -20 så ska vi knyta ihop temat genom att grupperna får skapa sina egna länder där det får möjlighet att använda sig av den kunskapen vi samlat på oss under året.  

matrisen kommer att användas som ett verktyg att kolla av under temats gång 
 

Vi pedagoger kommer även kontinuerligt att dokumentera, observera för att sedan analysera det utvärderingsmaterialet som samlats in. 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: Vi börjar med att utgå från de länder som barnen intresserat sig för. Vi tittar närmre på de länderna, flaggor, djur natur och hus och det som intresserar dem. Vi har startat igång barnens egna dokumentationsprocesser redan men där fortsätter vi med det som är aktuellt för temat.

När vi längre fram går vidare med att undersöka vad antipoder är så kan barnen få frågan: om vi är på förskolan och tar oss till andra sidan jorden, var hamnar vi då?

Här nedan är arbetsmaterial för oss pedagoger, ingenting färdigt men sånt vi vill ha med oss på något vis.

:https://m.youtube.com/watch?v=qKaMbpvNYsk

På andra sidan jorden 

Produktionsår:2013Längd:1:43:50Tillgängligt till:31 augusti 2015

Vi besöker antipoderna Ryssland och Chile, Hawaii och Botswana, Argentina och Kina samt Spanien och Nya Zeeland. Antipod, från grekiskans antipodes betyder ungefär "med motvända fötter" är folk och platser på andra sidan jorden, dit man kommer om man skulle färdas genom jordens mittpunkt. Över 70 procent av jordklotet täcks av hav, så de flesta platser på norra halvklotet befinner sig på motsatta sidan av vattenområden. Antipoder till platser i Sverige ligger i södra Stilla havet, långt från land. Dokumentärfilmaren Victor Kossakovsky skildrar här miljöer och människor på åtta bebodda antipoder. En svindlande reseskildring som följer den naturliga rytmen på varje plats och där bilderna och miljöljuden spelar huvudrollen.

- vi återvinner men vad händer sedan

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Målen ur Arbetspalnen/kvalitetsrapporten  

Vi kommer att fortlöpande, genom att observera och dokumentera ideer, hypotese, lärande och förståelse i barngruppen, revidera och styra om undervisningsaktiviteterna utifrån det som händer i barngruppen (jfr Rinaldi, 2001; Project Zero & Children, 2001).

Utifrån scaffolding, som vi valt att använda som teori i temat, så måste vi i barnens lärprocesser läsa av när och hur stöttningen ev behöver ändras. Det är även då vi kan fatta beslutet när vi kan stoppa ner fler saker i "planeringsryggsäcken".

 

3c: Lärmiljö:

Lärmiljön kommer vi att utforma tillsammans med barnen under projektets gång. Vårt mål är att temat ska synas i de flesta vrår på förskolan och att barnen kommer att vilja arbeta med och leka utifrån det som vi gör i temat. Vi kommer att fortsätta arbeta med en öppen och tillåtande miljö och materialet är tillgängligt för barnen. Barnen ska vara med och bygga upp miljöer kring samhällen som de är intresserade av, olika klimat kring olika typer av hus, djur och natur samt vad som kan tänkas behövas i ett hållbart samhälle (infrastruktur). Vi har som utgångspunkt även här att barnens smittspridning och de proximala utvecklingszonerna visar sig i lärmiljön och gör att vi får med oss alla barnen genom några barns större intresse och förståelse/kunnande