Biologi: Signaler som styr och Genetik

Nervsystemet och genetik

 

 

Vecka	Avsnitt	begrepp	sidor	Laboration
35	Kroppens internet Ledningscentral Medvetet eller omedvetet Nervceller och nerver Hjärnan Storhjärnan Lillhjärnan Hjärnstammen	Hormoner Nervsystem Centrala nervsystemet Reflexer Nervcell Storhjärna Lillhjärna hjärnstammen	288-293 Ny 304-309	Vi testar våra sinnen
36	Del 1 Nervsystemet skador och sjukdomar Våra sinnen Balansen, lukten, smaken, känseln, muskelsinnet Del 2 Nervsystemets signalämnen Kramp eller förlamning Hormoner	Stroke Epilepsi MS CP Synaps Nervgaser Auto	294-301 Ny 310-319         302-308 Ny 320-326	Vi testar våra sinnen
37	Test Nervsystemet Det handlar om gener Kromosomer Anlag Korsningsschema	DNA Celldelning Dominerande anlag Recessiva anlag	310-315 Ny 328 - 333
38	Hur könet ärvs Arvsanlag kan förändras Förädling av växter och djur Genteknik DNA-analys Kloner Hur det bildas kopior av DNA Könsbundet arv	Mutationer Korsningsförädling insemination släktforskning fyra kvävebaser	316-326 Ny 334-346
39	Fortsätter arbeta med genetik prov gener

 

Uppgifter

Lektionsuppgift 1- Genetik

Denna uppgift arbetar vi med på lektionerna och ska lämnas in under lektionstid.

Svara på frågorna

1. Vad är en gen?
2. Vad är en gentik?
3. Hur lagras information om proteiner i DNA- molekylerna?
4. Varför är du inte en exakt kopia av dina föräldrar?
5. Vad är en kromosom?

Temaarbete 1900-talet

· Du ska skriva och lämna in ett enskilt arbete

· Välj ett exempel på genteknik från Nobellistan(se längre ner)

· Arbeta med uppgifterna nedan

· Du ska ge och få kamratrespons på texten.

· Bearbeta texten enskilt utifrån feedbac

Checklista.docx

k.

Uppgifter

1. För ett naturvetenskapligt resonemang utifrån perspektiven individ och samhälle kring fördelar och nackdelar med en ny genteknik. Ta ställning till vad du själv tycker och motivera.

2. Förklara hur människors värderingar kan påverkas av den tid de lever i; alltså ge exempel på skillnader och likheter i hur en person i dagens Sverige respektive en nazist i Hitlers Tyskland skulle kunna resonera kring fördelar och nackdelar med nya gentekniker.

Nobellistan

Sjukhuset i Umeå, fosterdiagnostik Krabbes sjukdom: Vid fosterdiagnostik tar 

man tidigt under graviditeten ut antingen lite fostervatten eller moderkaka, och analyserar celler från fostret som finns där. Sådana tester har funnits sedan mitten av 1980-talet, och görs i Sverige då ett par kommer och är oroliga för en konkret sjukdom, eftersom de vet eller misstänker att den finns i släkten. Några hundra fosterdiagnostiker med gentest görs varje år (och tusentals, där man inte gör en DNA-analys utan färgar in och räknar kromosomer för att upptäcka kromosomavvikelser typ Downs syndrom). Sådana tester finns idag designade för de flesta ärftliga sjukdomar, dvs. sjukdomar som beror på en enda gen, och där olyckliga gener dömer bäraren till, sjukdomen. 

Sjukhuset i Falun, embryodiagnos för många sjukdomar:Provrörsbefruktning 

med embryodiagnos förekommer idag för ett antal ärftliga sjukdomar. I skrivande stund går arbetet mycket snabbt med att kartlägga de gener och genvarianter, som påverkar risken för en rad mycket vanligare sjukdomar och tillstånd åt olika håll (ateroskleros/åderförkalkning,högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, ungdomsdiabetes, åldersdiabetes, Parkinson, Alzheimer,olikacancerformer, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, autism, aspbergers syndrom, Cronssjukdom/tarminflammation, mm). Det är därför fullt realistiskt att tänka sig att man inom tio år kan designa storskaliga gentester, som kan förutsäga den genetiska risken för att 

drabbas av dessa olika sjukdomar.

Vårdcentralen i Säter, embryodiagnostik fetma och alkoholism: Det är klart 

visat att risken för både fetma och alkoholism påverkas av gener, men det tycks vara frågan om många olika gener, som var och en ger ett litet bidrag till risken. Men forskarna är dessa olika genvarianter på spåren, de har redan hittat några av dem. Så det är inte orimligt att tänka sig att man om femton år kan skapa ett gentest, som visar sannolikheten för egenskaper som övervikt, fetma och alkoholism. 

Musikbarn: Forskare har hittat en sällsynt genvariant, som dömer sin bärare till 

tondövhet. Det är frågan om en gen som beskriver ett protein, som säger åt en speciell grupp av celler att dela sig under ett visst stadium av fosterutvecklingen, då innerörat anläggs. Den olyckliga genvarianten har en något annorlunda styrsekvens än normalt, vilket leder till att cellerna delar sig ”fel” antal gånger, vilket leder till att proportionerna mellan olika delar av innerörat blir sådant, att man inte klarar av att korrekt uppfatta tonhöjd. Det är inte uteslutet att forskare med tiden hittar fler gener, där olika varianter för med sig olika risk för dåligt musiksinne. (Däremot är det inte troligt att man med gentester kan hitta de embryon som kommer att kunna bli extremt musikaliska, ty troligen kräver detta en lyckosam kombination av ett stort antal genvarianter och miljöförhållanden.) 

Basketälskande föräldrar ,embryodiagnostik: Kroppslängd påverkas av hur starka 

styrsekvenser man har framför genen för tillväxthormon. Idag känner man till flera tiotals olika styrsekvenser, som ger olika skjuts åt produktionen av hormonet. Så länge man äter tillräckligt mycket under uppväxten har dessa genvarianter stort inflytande över hur lång man blir. Forskare har också hittat olika genvarianter som har betydande inflytande över muskelmassa och syreupptagningsförmåga. Det är inte osannolikt att samma typer av genvarianter som kan påverka gehör/tondövhet (se ovan) även kan ha betydelse för balans/bollsinne. 

Basketälskande föräldrar ,genmodifiering: Vi kan idag föra in nya gener i 

befruktade ägg och därigenom genmodifiera många olika däggdjur, och skulle vi vilja skulle det antagligen inte vara något stort tekniskt problem med att lära oss göra samma sak med oss själva. Dock: När vi genmodifierar möss och kossor nöjer vi oss med att det lyckas en gång på tre eller fyra. Skulle man vilja börja föra in nya gener i människor skulle man nog först vilja ha metoder, som ökar sannolikheten för att lyckas till betydligt över 90%, och det kan ta tid att utveckla sådana metoder. Kanske ett årtionde, kanske flera. Angående generna som skulle sättas in, se ovan. 

Superlär: Forskare som studerar minne i bananflugor och möss har hittat ett protein, som spelar en nyckelroll då förbindelsen mellan två nerver stärks, då ett minne formas. När djuren gavs en extra kopia av denna gen, med en specialdesignad styrsekvens som slogs på av en viss kemikalie, fick man djur som efter att ha getts kemikalien i fråga bara behövde ett enda inlärningstillfälle för att etablera ett sådant långtidsminne, som normalt kräver 3-5 upprepade inlärningstillfällen. Såväl detta protein, som dess närmaste samarbetspartners, finns även hos människan. Man kan dock besinna att det naturliga urvalet har fixerat den mängd vi tillverkar av detta protein på en viss nivå? Kanske finns skäl till att vi inte bildar mer av det? 

Lektionsuppgift 2 Genetik

Denna uppgift arbetar vi med på lektionerna och ska lämnas in underlektionstid.

Besvara frågorna nedan, använd dig utav biologiboken:

Fråga 1 Att rulla tungan är ett dominant anlag. Olle kan rulla sin tunga. Kan Olles föräldrar rulla sina tungor? Motivera ditt svar samt inkludera korsningsschema som visa hur du tänker.

Fråga 2 Blir ett barn mest lik sin mamma eller sin pappa? Motivera svaret! Kan du bevisa det på något sätt?

Fråga 3 I våra anlag som vi fått finns det två olika varianter av anlag. Förklara vad som är speciellt med de två olika anlagen samt vad kallas de olika anlagen. Det finns även två olika namn på om man har olika varianter av anlaget eller lika. Vad kallas dessa? Visa gärna med hjälp av ett korsningsschema.

Fråga 4Kungen blev mycket misstänksam då drottningen födde honom ett tvillingpar med blåa ögon. Både kungen och drottningen hade nämligen mörkt hår och bruna ögon. Hade kungen fog för sina misstankar? Varför? Varför inte?

Fråga 5Förklara så tydligt du kan, hur en DNA-molekyl är uppbyggd och hur den fungerar. Samt hur en ny DNA-molekyl blir till.

Inför Biologitestet, nervsystemet

Instuderingsfrågor nervsystemet.doc

Nervsyste .ppt

Frågor om hjärnan

läs s. 291-293, ny s. 307- 309.

1. Vad heter förbindelsen mellan storhjärnans högra och vänster halva?
2. Varför är den inre delen av storhjärnan vitare än den yttre "grå barken"?
3. Var sitter hjärnans synområde?
4. Vad menas med att associera?
5. Vad är skillnad mellan storhjärnans vänstra och högre halva.
6. Vilken nytta har du av lillhjärnan?
7. Vad arbetar hjärnstammen med?

Skrivuppgift nervsystemet och hjärnan

·      Beskriv hur hjärnan och nervsystemet är uppbyggt.

• Beskriv hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Gör en noggrann redogörelse för skillnaden mellan det autonoma och viljestyrda nervsystemet. Ge exempel på hur dessa arbetar.

·      Beskriv en sjukdom som drabbar hjärnan och nervsystemet.

Hur uppstår den och vilka symptom har den.

• Redogör för hur ett par olika droger påverkar hjärnan.
• Diskutera hur man kan förebygga hjärnskador.

• Ta reda på hur alkohol påverkar reaktionsförmågan och hur lagstiftningen ser ut vad gäller alkohol och bilkörning, försök förklara varför det är olagligt att köra bil alkoholpåverkad.