Vitsippans övergripande språkplanering

Vitklövergatans övergripande språkplanering. Varje avdelning utgår från sin barngrupp och gör en mer anpassad språkplan. Utvärderingarna sker på de egna avdelningarna.

Sammanhang:

Vi har flera barn som inte talar eller förstår svenska. Vi har även tvåspåkiga barn som behöver extra stöd med det svenska språket, samt fler av de äldre barnen som behöver utveckla språket för att lättare kunna / våga uttrycka sig verbalt, både i och utanför förskolan.

Mål:

• Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

 

Åtgärder: Gruppstärkande iekar, rim och ramsor, läsa böcker, titta på bilder och prata om dem, sång och musik, tecken som stöd till det talade språket. "Yxan byxan sången"- bilder/ ord Bornholmsprojektet. Aktivt ta hjälp av föräldrarna med hemspråket, att förklara och tolka.Förskolan förklarar vikten av att bibehålla sitt modersmål. Använda iPaden som hjälpmedel ex:Polyglutt

Tar hjälp av Florida till 3 av våra barn som talar Albanska. Spelar spel.  Läser mm Hon delger oss hur dessa barn talar sitt modersmål.

Tecken (hur går det):

Att sjunga gör att barnen lär sig fler ord och meningars uppbyggnad på svenska. Att sjunga är lustfyllt och en framgångsfaktor när barnen ska lära sig svenska språket. Språket utvecklas vid sånger med rörelser, man gör och sjunger samtidigt och förtydligar det man sjunger om. Även tecken tydliggör det barnet vill säga Barnens intresse för djur vävs in och gör att vi pratar/sjunger om djuret ex Höna Tupp Kyckling Ägg Picka Kläcka mm nya ord,begrepp och tecken.

Februari: Samtalar under måltider verbalt om:

Gruppera ex: äpple banan päron vad blir det? =frukt  Hund katt häst?= Djur

Sammansatta ord Jul+ klapp= julklapp

Motsattser/ "tvärt om språket": uppe/ nere arg/glad mm

Polyglutt appen använder vi  bla vid vilan efter lunch. Barnen ser inte bilderna då för att barnet själv via sin fantasi ska skapa egna bilder.Barn med annat modersmål får lyssna på sagor på sitt hemspråk.

Under Mars har barnen fått lyssna på flera sagor där pedagogen använt sig av konkret material ex djur, figurer för att gestalta innehållet i sagan. Materialet gjorde barnen intresserade och de koncentrerade sig länge.Sagolådan med konkret material angagerar barnen och de lär sig nya ord. Efter sagans slut ber vi dem berätta vad den handlade om

April:Såpbubblor- munmotorik.                                Letad efter mönster: Randigt, Rutigt, Prickigt. Göra egna mönster i naturmaterial sk mandala och på pärlplattor. Tittat på de blommor som finns representerade i vår förskolas avd namn: Tussilago Vitsippa Maskros mm                        För att påminna oss själva om att ordbada barnen och ge dem begrepp vid utevistelse på gården finns nu ordförslag uppsatta vid: gungan rutchkanan klätterställningen och affärsluckan. 

Utvärdering:

Från att inte kunna någon svenska alls har flertalet barn utvecklat sitt språk och tal mycket.Dock är det fortfarande ett "enklare" språk för flertalet barn.

De har lättare att göra sig förstådda i lek och aktivitet med barn och vuxna.

Sagopåsar/lådor och annat konkret material gör att barnen lär sig fler ord och begrepp.. även koncentrationen blir något längre eftersom de tycker det är roligt/ spännande.

Flertalet barn har svårt att återge innehåll i sagor de hört. Beror både på fortsatt språkliga svårigheter kort koncentrationsförmåga kort arbetsminne. Men också att man inte har vanan att återberätta inte blivit "utsatt" för det.Bilder med vad hände först, mitten, slutet  kan användas i försök att bena upp vad som hände.

Vi inser vikten av att informera VH med annat språk än svenska att aktivt använda sitt modersmål hemma. Vi ser att om barnet har ett enklare språk på sitt modersmål, blir det svårare att få ett akademiskt svenskt språk på sikt.