Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönika v. 34-37

Skapad 2019-09-04 20:20 i Förslövs skola F-9 Båstad
När du använder denna mall, gör så här: Ta en kopia på mallen. Döp till arbetsområdets namn Koppla till rätt ämnen i Lgr11 Välj vilka årskurser den ska användas för. Spara utkast. Börja skriva. Publicera när du är klar.
Grundskola 1 – 9 Svenska
Vi ska nu bekanta oss med texttypen krönika! En krönika är en personlig åsiktstext där du har möjlighet att uttrycka dig med humor, språklig uppfinningsrikedom fast även med en del allvar.

Innehåll

 

 

 

 

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

- Du visar att du kan skriva en krönika med anpassning till textens uppbyggnad och språkliga normer.

-Du visar att du kan ge ett omdöme om en krönika utifrån dess uppbyggnad och språk.

-Du visar att du kan bearbeta en text utifrån respons och utifrån din kunskap om hur man skapar variation och korrekthet i skrivandet. 

 

 

 

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

-Vi kommer att läsa några texter som är exempel på typiska krönikor och diskutera dem utifrån innehåll och texttyp.

-Vi kommer att träna på att skriva krönikor. 

-Vi kommer att ge omdömen på varandras krönikor. 

-Vi kommer att, utifrån respons, bearbeta den egna krönikan mot större variation och korrekthet. 

 

 

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:


-Din förmåga att skriva en krönika med anpassning till textens typ, uppbyggnad och språkliga normer. 


- Din förmåga att ge ett omdöme om krönikan som texttyp utifrån uppbyggnad, språk/stil samt anpassning till språkliga normer.

 

-Din förmåga att bearbeta en texts variation och korrekthet utifrån respons. 

 

 

 

 

 



Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Krönika

1
2
3
Krönikans övergripande kvalitet
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
Texten fungerar väl som en krönika.
Innehåll
Elevens tankegång framgår. Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel.
Elevens tankegång framgår tydligt. Eleven resonerar på ett utvecklat sätt. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgarresonemanget. Retoriska frågor bidrar i viss mån till fördjupning av innehållet. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.
Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Retoriska frågor bidrar till fördjupning av innehållet. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel genom mestadels huvudsatser och enstaka bisatser. Avslutningen är något otydlig.
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning. Textbindningen är utvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
Texten är samman- hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Menings- byggnaden fungerar i huvudsak. Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar . Menings- byggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Menings- byggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt en variation av sambandsord . Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav vid behov används i större delen av texten.
Du följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Du följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Du använder stora skiljetecken samt kommatecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: