👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska: skriva krönika

Skapad 2019-09-06 09:49 i Vallåsskolan Halmstad
Grundskola 9 Svenska Svenska som andraspråk
Nu är det dags att lära sig om en ny textgenre, nämligen krönika. En krönika är en personligt skriven text och baseras ofta på en konkret händelse som författaren har reagerat på. Den innehåller krönikörens egna tankar och åsikter och vill få läsaren att känna igen sig eller se saker från ett nytt perspektiv. Syftet kan också vara att underhålla läsaren vilket gör att skribenten tillåts använda ett "kryddat" språk med bl.a. överdrifter och dialoger. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. Vi kommer att inleda arbetsområdet med att läsa och analysera olika krönikor. Vi lär oss oss hur en krönika är uppbyggd, tränar på att skriva kommentar till en krönika i par och slutligen får du skriva en egen krönika. Därefter får du även arbeta med kamratrespons och bearbetning.

Innehåll

    Syfte - förmågor från kursplanen:

  • formulera dig och kommunicera i tal och skrift.
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

    Centralt innehåll

  • ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • skillnader i språkanvändningen beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • redigering och disposition av texter med hjälp av dator.

    Arbetsgång: i undervisningen kommer du att få:

  • titta på Studi.se om texttypen krönika
  • läsa och ta del av genomgångar kring krönikans uppbyggnad/innehåll
  • diskutera krönikor i såväl mindre grupp som helklass
  • söka på internet och läsa några olika krönikor
  • analysera krönikan Var är grabbarna eller en egen vald krönika tillsammans med en kamrat
  • träna på att skriva kommentar till en krönika tillsammans med en kamrat
  • skriva en egen krönika i Exam.net
  • kamratrespons, bearbeta egen text utifrån respons

    Bedömning: Jag kommer bedöma din förmåga att kunna:

  • skriva en krönika text med språklig variation, språkliga normer och strukturer under lektionstid
  • skriva kamratrespons/bearbeta krönikan utifrån respons
  • Tidsplan: 

  • v. 38-40 (preliminärt) 

     Läromedel:

  • Spegla språket 9  s. (finns även på inläsningstjänst) 
  • ett urval av krönikor
  • filmer:och Quiz: Studi.se/svenska/texttyper/krönika

Uppgifter

  • Spegla språket: Text

  • Krönika: Var är grabbarna?

  • Inlämningsuppgift: Var är grabbarna?

  • Inlämningsuppgift/skrivmall: skriva egen krönika

  • Inlämningsuppgift: kamratrespons

Matriser

Sv SvA
Halmstad Svenska - Kunskapskrav åk 9

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskrav för betyget E - C- A i slutet av årskurs 9.
  • Sv   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv   läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • Sv   söka information från olika källor och värdera dessa.
E
C
A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsakfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativtväl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt välfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Sv SvA
Bedömningsmatris: Krönika

E
C
A
Krönikans övergripande kvalitet
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
Texten fungerar väl som en krönika.
Innehåll
Elevens tankegång framgår. Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel. Krönikan utgår till större delen från det personliga.
Elevens tankegång framgår tydligt. Resonemanget är utvecklat genom t ex passande exempel och problemet är vidgat. Krönikan utgår från det personliga men har inslag av igenkänning hos läsaren.
Elevens tankegång är mycket tydlig. Resonemanget är välutvecklat genom träffande exempel med hög igenkänning. Det finns en god balans mellan det personliga och det allmänna.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt men uppvisar viss variation Det finns enstaka exempel på bildspråk, t ex en liknelse eller en metafor.
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar . Det finns några exempel på liknelser och metaforer. Det finns försök att leka med språket, t ex ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom genom anafor.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av målande liknelser och metaforer. Det finns dialoger eller citat som levandegör upplevelsen
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Det finns ingen eller ibland otydlig styckeindelning. Det finns en tydlig inledning och antydan till avslutning textbindningen är enkel.
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Textbindingen är utvecklad.
Texten är samman- hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
Meningsbyggnad och tempus
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Många meningar börjar på samma sätt och de sambandsord som används är vanliga ( t ex och, men). Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av texten.
Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt en variation av sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs i huvudsak.
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs relativt väl.
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs väl.