Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vill alla när en vill?

Skapad 2019-09-06 10:32 i Parkens förskola Norrtälje
Förskola
Varför vill alla vara på samma ställe? Vad är det som lockar? Aktiviteten, de andra barnen eller var vi pedagoger befinner oss? Syftet är att barnen skall lära sig hur man fungerar i en grupp tillsammans med andra och kunna förstå andra människors sociala koder i olika sammanhang.

Innehåll

 

 1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen? 

Barnen skall lära sig hur man fungerar i en grupp tillsammans med andra och kunna förstå andra människors sociala koder i olika sammanhang. 

Generativ fråga: Vill alla när en vill?

Syfte: Barnen ska lära sig hur man samspelar med andra och visa förståelse för andras val.   

Eftersom barnen är 1-2 år och inte har språket än så behöver vi hjälpa barnen att få syn på hur man behandlar kompisar och läser av sociala koder, för att skapa en grund inför framtida sociala sammanhang. Vi ger dem olika strategier.

”Barn växer upp med snabba förändringar i sin omvärld. De möter nya människor och nya situationer och de skall lära sig samspela och att bidra till en hållbar utveckling, såväl ekonomisk och social som en miljömässig. Förskolan har en viktig roll i hur barn lär sig att möta olika utmaningar och att föra varierade resonemang utifrån olika perspektiv.” (Skolverket).   

Vi vill ta reda på vad det är som lockar att alla vill vara på samma ställe. Är det aktiviteten, de andra barnen eller vi pedagoger? 

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.  

BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

* Vi har observerat att de vill ha varandras saker

* De är nyfikna på varandra

* Vill vara tillsammans 

* Är där alla andra är

* De visar intresse för böcker, vatten, färg, lera, sjunga, dansa och äta.

* Vi ser ett behov att träna på turtagning

 

Specifika mål

BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

Förstå andras känslor och läsa av kroppsspråk

Förstå vad man kan göra för att hjälpa andra

 

BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:

Utveckla sina förmågor att tänka sig in i andras situation. 

Utveckla sin empatiska förmåga

Veta hur man hanterar miljö och material utifrån ett hållbarhetstänk

BARNENS BEGREPP

Begrepp:

Dela med sig 

Stopp

Glad-Ledsen

Hjälpa varandra

FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

 

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi kommer att arbeta med barnens attityder och handlingar.

Vi kommer att använda oss av konversation, instruktion och undersökande förhållningssätt med barnen i olika miljöer både inomhus och utomhus. 

Vi observerar barnen med bild och film och på så sätt vet vi att alla blir sedda. 

Vi sätter ord på det som barnen försöker förmedla. 

 

Vetenskaplig grund: Kunskaper skapas i sammanhang med andra. 

”Den sociala dimensionen handlar om människors beroende av och påverkan på varandra, om jämlikhet, rättvisa, jämställdhet och ett demokratiskt förhållningssätt.” Vara rädd om de resurser vi har, både mänskliga och naturella.” Skolverket  

 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Genom observationer kan vi se om:

Barnen är trygga och trivs

Bjuder in till lek och delar med sig

Visar glädje när kompisarna kommer

Samarbetar i aktiviteter 

De är rädda om materialet  

KRITERIER

Kriterier: 

Förstå skillnad mellan glad och ledsen

Vi ser att barnen spontant hjälper varandra 

Att miljö och material skall användas på ett varsamt sätt

När de uppmärksammar varandras känslor 

Att barnen slutar eller backar när de ser att någon inte vill 

När vi ser att de delar med sig

 

UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt:

På reflektionstiden skall vi reflektera över vad som hänt och hur vi går vidare, och sätta etiketter för att synliggöra vad vi sett. Vi observerar nu under hösten med bild, film, papper och penna hur samspelet i gruppen fungerar just nu i olika aktiviteter för att kunna få syn på hur barnens sociala samspel förändras över tid. Vi både frågar barnen och observerar deras mimik och kroppsspråk för att se om de tyckte aktiviteterna var roliga och intressanta för dem kopplat till samspelet med kompisar.  

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

STARTAKTIVITET

Aktiviteter: Vi startar med olika aktiviteter som barnen har visat intresse för, som vattenlek, skapande, sång och rörelse och bygg för att få syn på vad barnen kan och se hur de samspelar med varandra just nu. För att få en bild av vad det är som lockar barnen och hur vi kan utmana dem vidare. 

FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Filma, fota, och observera för att se vad barnen intresserar sig för. Titta på filmerna om och om igen. Vad är det egentligen som händer i filmen? Vad händer i bakgrunden? Är de nyfikna på varandra? Vad försöker de förmedla till varandra? Vilka strategier använder de?

LÄRMILJÖ

Lärmiljö:

Vi skapar en lärmiljö som är tillåtande där barnen själva kan samspela många tillsammans. Vi erbjuder olika aktiviteter i både mindre och större grupper utifrån deras intresse. Vi har både spontan och planerad undervisning.

BILAGA: REFLEKTIONSFRÅGOR TILL FORMATIV UPPFÖLJNING

Vad har hänt sedan förra gången?

Vad har vi gjort?
Vad har vi sett?

Reflektioner

Hur gick det?
Varför blev det så?
Hur reagerade barnen på det vi gjorde?
Vad fångade barnen?
Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?
Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen?
Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vilka barn var delaktiga?
Vilka reflektioner gjorde barnen?
På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande? 

Vilket lärande ser vi?

Vad är det barnen försöker förstå?
Vad verkar de vilja undersöka?
Vad vill vi som pedagoger att barnen ska förstå?
Arbetar vi mot de mål som är uppsatta?
Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande? 

Hur går vi vidare?

Vad och hur ska vi utmana?
Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?
Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?
Vilka fakta behöver vi pedagoger söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga?
Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda?

Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare


Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Delmål
Delmål
Delmål

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Delmål
Delmål
Delmål

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Delmål
Delmål
Delmål
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: