👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

planering för tema kroppen 2019/2020

Skapad 2019-09-09 12:49 i Svalbo Dibber Sverige AB
Förskola
Svalbos planering för tema kroppen, om hur vi väver in läroplanens mål, lärvännerna och ämnena i ett tematiskt arbete med stora möjligheter till barnens inflytande och deras intressen.

Innehåll

 

 Dibbers planeringsmall för undervisning- Övergripande planering för tema ¨Kroppen` Svalbo 2019/2020

 

 Vad ska läras ut?

 

Vi kommer under hösten 2019/  våren 2020 arbeta ämnesöverskridande med temat Kroppen. Vi kommer att integrera övervägande del av läroplansmålen och samtliga lärvänner i planerade samt spontana lärtillfällen.

 

Varför? (Syfte med undervisningen)

 

Syftet med undervisningen är att nyskapa och omforma kunskap i ett sammanhang där alla läroplanens delar samverkar med varandra i en helhet genom ett pedagogiskt tema för hela verksamheten med aktiviteter anpassade efter barnens individuella förmåga.

 

Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)

 

Vi kommer att arbeta ur ett sociokulturellt perspektiv med språk, kommunikation och reflektion som grund till kunskapsutveckling där utbyte av erfarenheter får ta stor plats. För att kunna arbeta med språket som verktyg även med de yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk så kommer vi använda oss av bildstöd och pratkartor för kommunikation och reflektion. Detta innebär även att vi kommer lägga stort fokus på att alla har rätt att tänka på olika sätt och att alla har rätt att vara olika, dvs. att vi besitter olika egenskaper som lyfts fram som styrkor och tillgångar- Olika är bra!

 

Vi kommer förutom språket ge barnen artefakter till sitt lärande som gynnar det upplevda lärandet och aktiverar flera sinnen. Detta då vi ser till varje barns olika behov och för att kunna nå alla barns individuella inlärningsstrategi så kommer vi att arbeta multimodalt; Då barnen får uppleva lärandet genom flera olika medier så ges de större förutsättningar att skapa minnen som de senare kan återgå abstrakt till i skolans lärande. Enligt den sociokulturella teorin bör även fantasin och föreställningsförmågan ges stort utrymme då detta är grunden till att tänka och resonera utan fysiska hjälpmedel, vilket är ett krav i skolan. Detta kommer vi implementera genom att låta den fria leken vara en stor del av vår dag. Vi hoppas att temat kommer att hjälpa barnen i sin fria lek genom att skapa gemensamma referenser från temaarbetet (främst litteraturen) vilket gynnar inkluderingen i leken för de barn som har svårigheter att påbörja samt stanna kvar i eller förstå rollekar.

 

Under de planerade lärtillfällena delar vi barnen i mindre grupper blandat över avdelningarna för att kunna möta varje barn utefter behov och förmåga, inte ålder. Grupperna behöver inte vara konstanta utan vi ges utrymme att vara flexibla med förändring utefter gruppernas dynamik och utveckling. Vi delar in temaarbetet i tre olika perioder med störst fokus på specifika lärvänner, dock med samtliga lärvänner integrerade i aktiviteterna;

 

 Vid uppstart (period 1) kommer Hjärtrud vara i fokus och därmed värdegrundsarbetet med kompisrelationer, barnkonvention, självkänsla etc. kopplat till temat. Exempel på aktiviteter i värdegrundsarbetet kopplat till tema kroppen är lika- olika; att vi alla är olika både utseendemässigt och personlighetsmässigt, vi kan exempelvis göra eget mix-max-pussel, arbeta med symmetri genom foton och målning, reflektera och öva känslor i speglar, foton samt egna bilder. Vi kommer även anpassa vår barnlitteratur efter aktuella aktiviteter och då läsa böcker som handlar om känslor, att känna sig annorlunda, acceptans, utmanar stereotypa könsnormer etc. Genom nämnda aktiviteter får vi då på ett naturligt sätt ett ämnesövergripande arbetssätt då Räkne-reza genom pussel och symmetriövningar vävs in samt Alfa-beta genom litteraturen. Vi har ingen tidsplan på hur långa perioderna är, utan arbetar kvar som medforskare så länge barnens intresse finns. Dock kommer värdegrundsarbetet naturligtvis fortsätta vara en del av verksamheten i både planerade samt spontana lärtillfällen.

 

När vi går vidare till period 2, som är Ute-Ugos period, så gör vi det genom att utforska våra sinnen. Vi kommer att ha aktiviteter som bl.a. Sapere, känselbanor, ljud- och ljusövningar etc. Genom att utforska med våra sinnen i olika aktiviteter kommer barnen få uppleva lärandet sensoriskt med kroppen. Vi kommer även reflektera kring vad sinnena är och hur de fungerar med genom digitala verktyg, litteratur etc. på olika nivåer anpassat efter barnen individuella behov. Vi kommer sedan arbeta oss vidare med den fysiska kroppen och hur den fungerar, dvs. skelett, blodomlopp, organ, matspjälkning, muskler etc. Vi kommer i denna period använda oss av aktiviteter som till exempel att rita av barnen på stora papper och rita upp ovanstående organ på dessa. I denna period kommer vi även tillsammans med Ute-Ugo förlägga stor del av undervisningen i skogen genom att exempelvis skapa skelett av naturmaterial, vilket även ger övning i matematik genom sortering, jämfördelsord, symmetri m.m.

 

Efter Ute-Ugo kommer Rör-Else ta vid som period 3. Då vi efter vår nya kunskap om kroppen anatomi fortsätter med våra muskler; hur vi rör oss och vad det är som gör att vi rör oss. Vi kommer i denna period prova motorikbanor, göra sagodanser, dansa och röra oss på olika sätt för att utveckla och undersöka kroppens rörelseapparat. Vi kommer även introducera olika former av rörelsepass såsom miniröris, yoga, avslappningsövningar etc. I och med detta kommer vi även reflektera och forska vidare kring vilken mat kroppen behöver för att må bra (vi återkopplar då till tidigare aktiviteter i period 2) hur vi ska leva för ett hållbart levnadssätt etc. Vi kommer även här använda oss av olika litteratur, både barnbokslitteratur och faktatexter för att barnen ska få möta så många olika genrer som möjligt, samt digitala verktyg.

 

Vi anser att Krea-Tiva inte behöver en specifik period då hen kommer att vara med i övervägande delen av alla lärtillfällen både genom skapande som reflektion och dokumentation, lärmiljöer och digitalitet. Även Alfa-Beta kommer att vara ständigt närvarande genom bland annat vårt val av litteratur, utökat ordförråd, begrepp, reflektion och samtal. Vårt jobb blir att synliggöra detta för barnen; att ämnena integreras i varandra.

 

Genom detta tematiska arbetssätt så kommer även Lek-Levi vara ständigt närvarande då all undervisning sker på ett lustfullt och lekfullt sätt. Vi kommer genom detta arbetssätt därmed skapa tydlighet och en helhet i lärandet samt genom en lustfylld undervisning med leken i fokus ge barnen en individuellt anpassad undervisning.

 

Vi kommer göra mer specifika planeringar för två veckor framåt med syfte att kunna vara lyhörda och medforskande pedagoger med flexibilitet i arbetet och aktiviteter utefter barnens intresse. Detta innebär att vi kan forska vidare i något som fångar barnens intresse under en längre tid, exempelvis om barnen intresserar sig för sjukhus och brutna ben när vi har lärtillfällen kring skelettet så kan vi ta oss tiden att utforska sjukhus, doktorer och brutna ben så länge intresset kvarstår för att sedan återgå till den tänkta planeringen. Detta gör även att vi kan skapa material till det som barnens intresserar sig för i stunden och på så sätt anpassa verksamheten utefter barnen, vilket gör att de får ett tydligt inflytande över sin tid på förskolan.

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 
Reflektion kommer att ske fortlöpande, både innan, under samt efter lärtillfällen. Vi kommer att använda dokumentationen i pedagogisk syfte som stöd för reflektion och för att synliggöra lärandet och utvecklingen för barnen. Reflektionstillfällena kommer att organiseras i mindre grupper utefter intressen, nivå samt individuellt anpassade aktiviteter. Detta gör vi också för att skapa en trygghet att våga reflektera och våga synas och höras i grupp, då mindre, konstanta grupper skapar trygghet hos barnen.

 

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 

 För samtliga barn på förskolan, i mindre grupper med aktiviteter och material anpassat efter individuella behov.

 

Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)
Av samtlig personal. Pedagogerna i respektive grupp ansvarar över material och att undervisningen samt dokumentationen blir genomförd.

 

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

 

Målet med undervisningen är att barnen, genom en ämnesintegrerad undervisning ska få ökad kunskap om kroppens insida och utsida, dess funktioner samt de abstrakta delarna som känslor samt att våga och kunna uttrycka dessa. Samt stärka sitt jag och blir medveten om sina kroppsliga och emotionella rättigheter i enighet med barnkonventionen

 

Vårt mål med det tematiska arbetet är också att barnen skRööka sin medvetenhet kring en hållbar utveckling och att vikten av att ta hand om sin kropp genom de aktiviteter vi genomför kopplat till kroppens anatomi. Vi vill att genom kunskap om kroppen tillsammans med rörelseglädje skapa en medveten hälsosam livsstil. Vårt mätbara kunskapsmål är även att utveckla barnens motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning genom att utmana dem efter individuell nivå.

 

I leken tillsammans med estetiska uttryckssätt såsom dans, musik, rollekar, drama och skapande i olika former och medier, såväl digitala som andra, vill vi kunna se mätbar kunskapsförändring i att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

 

De språkutvecklande kunskapsmålen vi strävar efter genom våra planerade aktivitetr är att skapa intresse för olika medier, texter, både digitala . berätta, reflektera, utöka ordförråd, använda begrepp, ställa frågor, kommunicera både genom verbalt- och kroppsligt språk samt genom texter.

 

Målet med undervisningen är även att kunna se kunskapsutveckling i barnens matematiska förmåga då vi kommer arbeta mycket med det logiska tänkandet och matematiska resonemang samt lägesord, jämförelseord, olika räknesätt, symmetri och mönster etc. vilket är en grundförutsättning för att klara större matematiska dilemman i högre åldrar.

 

Vi kommer att se mätbara resultat i barnens kunskapsutveckling genom den pedagogiska dokumentationen som vi kommer att använda för att synliggöra barnens lärande och processen dit, både för dem själva samt för vår egen kvalitetssäkring då dokumentationen kommer att användas för reflektion och analys i vårt arbete i verksamheten, vilket vi kommer analysera för att ständigt förbättra arbetet.

 

 

 

Hur vi tänker kring de olika lärvännerna och deras syfte i vår verksamhet finns även att läsa under respektive lärväns planering  i Unikum.

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    Lpfö 18
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö 18
  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
    Lpfö 18
  • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
    Lpfö 18
  • förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
    Lpfö 18
  • fantasi och föreställningsförmåga,
    Lpfö 18