Återberättande texter - tidningsartikel

Nu ska nu i par få skriva en tidningsartikel.

Mål:

Du kommer att få lära dig hur en tidningsartikel är uppbyggd. Du kommer att få lära dig ämnesspecifika ord som t.ex. rubrik, ingress och brödtext samt olika språkliga drag som kan användas för att väcka en läsares intresse.

Du ska känna till att i återberättande texter skrivs verben ( sådant man gör) i preteritum (dåtid) samt att man återger vad någon sagt genom direkt eller indirekt tal. Du ska också kunna skilja på fakta och åsikt.

Du ska visa din kunskap under de olika delmomenten i ditt arbete med återberättande texter och som avslutningsuppgift ska du planera och skriva en tidningsartikel samt träna på kamratbedömning.

Tidsplanering:

Vi kommer att jobba med återberättande texter under ungefär fyra veckor.

Kopplingar till läroplanen

·         Syfte

•  Syfte formulera sig och kommunicera i skrift,
•  Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
•  Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
•  Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

 

·         Centralt innehåll

·         Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser.

·         Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

•  Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Matriser

 

Ø  Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.

 

Ø  I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

 

Ø   I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet¨

 

Ø    Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.

 

Ø   I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.

Matris	Du har otillräckliga kunskaper	Du har godtagbara kunskaper	Du har mer än godtagbara kunskaper
Rubriken Rubriken bör locka till läsning och ge en aning om vad artikeln ska handla om.	Rubriken säger inget om innehållet i artikeln eller använder sig av språkliga knep för att locka till läsning	Rubriken är bra och säger  något om innehållet i artikeln.	Rubriken är mycket bra. Den säger något om innehållet i texten. Dessutom har du använd dig av något språklig knep för att locka till läsning.
Ingressen Svara på frågorna vad, Vem, hur och när. Den ger då en sammanfattning av texten och lockar till vidare läsning.	Ingressen behöver förbättras då den inte besvarar alla 4 frågorna	Ingressen är bra då de besvarar de 4 frågorna.	Ingressen är mycket bra då den besvarar de 4 frågorna och är skriven på ett sådant sätt att den lockar till att läsa artikeln.
Brödtexten Brödtexten ska fördjupa och fylla på med detaljer	Brödtexten behöver förbättras då det helt eller delvis saknas en röd tråd som förklarar vad som hänt.	Brödtexten är bra då den har en röd tråd som gör händelseförloppet begripligt och fördjupar och fyller på med detaljer.	Brödtexten är mycket bra med tydligt händelseförlopp samt att den fördjupar och fyller på med detaljer. Den har med kommentarer från inblandade personer och/eller redovisar både fakta och åsikter.

 

 

Språkliga drag

Verb i preteritum i en artikel skrivs verben (sådant man gör) i preteritum (då-tid).	Du har inte skrivit artikeln helt i preteritum.	Du har skrivit artikeln i preteritum och visar därmed att du förstår begreppet.
Direkt & Indirekt tal Direkt tal anges med talstreck och citerar vad någon säger. Indirekt tal berättar vad någon sagt.	Du har varken med direkt eller indirekt tal.	Du har med direkt tal och/eller indirekt tal.	Du har både med direkt tal där du citerar vad någon sagt, korrekt skrivet med ett talstreck eller citattecken och indirekt tal där du återger vad någon sagt.
Pronomen Skriv gärna hela namnet, för - och efternamn i början av artikeln, sedan kan du använda pronomen som han, honom, de, hon, henne osv.	Du upprepar namn istället för att använda pronomen. Eller bara pronomen istället för namn och /eller du är osäker på pronomen och skriver t.ex. han där det ska vara honom.	Du använder namn och pronomen på ett för läsaren tydligt och lätttolkat sätt.	Du använder namn och pronomen korrekt och på ett medvetet sätt, för att underlätta för läsaren.
Sambandsord för tid t.ex. efter ett tag, lite senare, efter en timme, nästa dag, på kvällen osv.	Du upprepar ett begränsat urval av sambandsord för tid, t.ex "sen", "och sen".	Har en viss variation av sambandsord för tid.	Skriver sammanhängande och varierat med hjälp av olika sambandsord för tid.