Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Första världskriget

Skapad 2019-09-10 12:59 i Tullbroskolan Falkenberg
Grundskola 7 – 9 Historia
Planering för vecka 34-38

Innehåll

V 34-38

Vi jobbar med Första Världskriget

 

Centrala begrepp som det är bra att lära sig:

Bolsjevik, centralmakterna, duman, ententen, fredsrörelsen, februarirevolutionen, kommunist, kulspruta, livegna, mobilisera, Nationernas förbund, oktoberrevolutionen, pacifism, ransonering, separatfreden, skyttegrav, Sovjetunionen, spanska sjukan, svarta veckan, tsar, ubåt,

 

Arbetsgång: Vi jobbar med nedan angivna källor och har muntliga genomgångar. Vi avslutar med en muntlig examination.

 

Studi.se

Första världskriget: alla områden

 

SLI.se

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=UR207600

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V6031

Handledning med frågor:

http://res.sli.se/00/Media/KMEDIA/1688KM_Forsta_Varldskriget_i_Sverige_Stdhl.pdf

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V6393

Handledning med frågor:

http://res.sli.se/00/Media/KMEDIA/1777KM_Forsta_Varldskriget_Stdhl.pdf

 

Gleerups

a559, a870, a587

 

 

 

Sammanfattning av första världskriget

Första världskriget 1914–1918 stod till att börja med mellan två maktblock, på ena sidan centralmakterna som bestod av Tyskland och Österrike-Ungern och på den andra ententen med Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Allt fler stater drogs in i striderna på någon av de båda sidorna. Det innebar att kriget kom att föras över stora delar av jordklotet även om de mest intensiva striderna fördes i Europa och i Mellanöstern. Kriget slutade med att centralmakterna förlorade men först sedan USA ställt sig på ententens sida 1917.

Historiker har svårt att enas om förklaringar till varför kriget bröt ut. De brukar ange imperialism, kapprustning, nationalism och den bristande demokratin i de krigförande staterna som några de viktigaste orsakerna. Kriget ledde till stora förluster i människoliv: minst åtta miljoner soldater dog och tjugo miljoner sårades. Civilbefolkningarna drabbades också mycket svårt, och dödsoffren på grund av krigshandlingar, förföljelser, folkmord, sjukdomar och svält var ännu fler än antalet döda soldater.

I frederna efter kriget ritades kartorna om i stora delar av Europa och Mellanöstern. Nya stater skapades när Österrike-Ungern och det osmanska (turkiska) riket föll samman. Länderna i centralmakterna skulle betala krigsskadestånd eftersom segrarmakterna ansåg att de var skyldiga till att kriget hade startat, mest skulle Tyskland betala eftersom det var det största landet på den sidan. I fredsavtalet som undertecknades i Paris 1919 bestämde man också att en internationell organisation som hette NF (Nationernas förbund) skulle övervaka världsfreden i framtiden.

I Ryssland bidrog förlusterna i kriget till att det utbröt en revolution 1917. Tsaren störtades och så småningom tog kommunistpartiet makten och skapade den nya diktaturstaten Sovjetunionen efter ett tre år långt inbördeskrig.

De nordiska länderna var neutrala i kriget och drabbades framför allt ekonomiskt av händelserna. Det land som drabbades värst i Norden var Finland. Landet hade hört till Ryssland men blev genom revolutionen där ett självständigt land i december 1917. I samband med självständigheten skakades landet dock av ett inbördeskrig

Sverige fortfarande ett fattigt jordbruksland vid tiden för första världskriget. Många sökte därför arbete i städernas industrier eller emigrerade till USA. Städerna växte okontrollerat och bostäderna var trånga och ohygieniska. Unionen Sverige–Norge upplöstes fredligt 1905 efter en norsk folkomröstning.

När första världskriget bröt ut 1914 minskade världshandeln kraftigt. Ransonering och surrogat blev två sätt att undvika bristen på mat och andra viktiga varor. Alkoholkonsumtionen var hög vilket ledde till begränsning genom den så kallade motboken. Ett totalförbud mot alkohol blev dock nedröstat med knappa siffror i en folkomröstning 1922.

 

När du är färdig med detta arbetsområde ska du kunna detta om första världskriget:

 

1.     redogöra för de bakomliggande orsakerna

2.     redogöra för förloppet

3.     redogöra för konsekvenserna

 

Dessa frågor kommer att ingå i vår muntliga tentamen:

 

1.     Jämför imperialismen och nationalismen, vilka likheter och skillnader finns det?

2.     Hur påverkade imperialismen och nationalismen människor och händelser under denna tid?

3.     Beskriv orsakerna till första världskriget!

4.     Mellan vilka årtal pågick kriget?

5.     Vad hette de två blocken som länderna hade delat in sig i? Vilka länder hörde till respektive block? Vad hade länderna inom blocken lovat varandra?

6.     USA och Ryssland agerar på två olika sätt i slutet av kriget, vad är orsaken till det och vilka följder blir det för kriget och de båda länderna?

7.     På vilket sätt och varför förändrades kvinnans roll i samhället under och efter första världskriget? Förklara!

8.     Hur förändrades den europeiska kartan efter krigets slut? Samt vad var tanken med att skapa fler och mindre nationer? Kan du ge exempel på en nutida konflikt där detta är åter aktuellt?

9.     Svårigheterna med försörjningen (skaffa mat) i Sverige fick politiska följder. Hur då? Kan man se att detta åter är aktuellt?

10.  Redogör för Versaillesfreden. Hur gick det till? Villkoren? Resultatet? Resonera kring varför det inte blev en hållbar fred. Vad blev konsekvenserna för Tyskland / Europa i och med Versaillesfreden?

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
    Hi  7-9

Matriser

Hi
Första världskriget

Första världskriget

F
E
C
A
Faktakunskap/Tidsperioder
Eleven har ej grundläggande kunskaper om WW1
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under WW1
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under WW1
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under WW1
Orsaker och konsekvens
Eleven kan inte i tillräcklig utsträckning resonera om orsak och konsekvenser kopplade till WW1
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av WW1
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av WW1
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av WW1
Samband mellan tidsperioder
Eleven behöver träna på att beskriva samband mellan olika tidsperioder, WW1-WW2
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom tex kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan WW1-WW2
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom tex kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan WW1-WW2
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom tex kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan WW1-WW2
Använda källmaterial
Eleven använder inte historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor under ww1, och för inte underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor under ww1, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor under ww1, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under byggda slutsatser om människors levnadsvillkor under ww1, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Historiska begrepp
Eleven använder inte historiska begrepp kopplade till WW1på ett fungerande sätt
Eleven kan använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: