Skolbanken · Återbruk - förvaring åk 8

Ämnen:

Slöjd

·

Årskurs:

8

Södra Ängby skola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 22 september 2020

Namn: _____________________________ Klass: ______ HT-20

Var sak har sin plats!

Ett arbetsområde kring återbruk och förvaring!

I Sverige konsumerar vi varje år ca 15 kg textilier. Av dessa 15kg så slängs ca 8kg. Sedan år 2000 har konsumtionen ökat med 40%. Varje sak som konsumenter köper bärs hem i en plastkasse. Hur påverkar det miljön? Hur påverkas människor som befinner sig i tillverkningsindustrin? Hur påverkar det dig och kan du påverka??

SYFTE OCH INNEHÅLL

När vi arbetar med området återbruk får du möjlighet att utveckla din förmåga att:

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,

• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets-och miljöaspekter, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och

• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

UNDERVISNING

Så här arbetar vi:

· Introduktion av arbetsområdet och repetition av slöjdsalarnas maskiner, redskap och verktyg.

· Idé och planering med genomarbetade skisser på ett eget arbete.

· Genomföra arbetet och redovisa det skriftligt/muntligt

BEDÖMNING

Underlag för bedömning:

• Hur du utvecklar idéer

• Hur du planerar ditt arbete med skisser och val av material, svårighetsgrad på arbetet

• Hur du genomför ditt arbete, följer instruktioner och väljer arbetsmetoder

• I vilken grad du tar egna initiativ.

• Hur du hanterar verktyg och redskap

• Hur du designat och slutfört ditt arbete

• Hur du motiverar och förklarar arbetsprocessen i loggboken och utvärdering.

CHECKLISTA

Det här behöver du kunna inom området återvinning:

Göra en egen planering med minst två väl genomarbetade skisser.

Genomföra ett eget arbete.

Utvärdera din arbetsprocess och ditt färdiga arbete.

Terminsplanering

		V.46	Eget arbete
V.35	Slöjdval och introduktion	V.47	Skriva redovisning
V.36	Planera arbetet/Ta med material	V.48	Extra tid
V.37	Skiss/ planering. Läxa: skriva klart planeringen till v. 38	V.49	Arbete in för bedömning
V.38	Rita mönster	V.50	Utvärdering
V.39	Tygutlägg	V.51	Städning/avslutning
V.40	Eget arbete
V.41	Eget arbete
V.42	Eget arbete
V.43	Eget arbete/uppföljning logg
V.44	LOV
V.45	Eget arbete

1. PLANERING – Börja med att gör två olika förslag

Rita gärna din skiss från båda sidorna så man ser hur du tänkt dig konstruktionen. Färglägg! Skriv mått!

SKISS nr. 1

SKISS nr 2.

Tänk på att det är detta kunskapskrav din planering bedöms:

E	D	C	B	A
Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa föremål efter instruktioner.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål efter instruktioner.	Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.	Eleven kan på ett väl utvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål efter instruktioner.

2. PLANERING

Ta hjälp av följande punkter när du planerar.

1. Vilken typ av förvaringsföremål ska du sy?

2. Hur fick du din idé?

3. Har du sökt efter information? På vilket sätt? Vilka källor använde du dig av?

4. Tänker du utgå från ett mönster eller gör du en egen konstruktion?

5. Vilka olika material ska du använda dig av?

6. Varifrån får du tag på de material du vill använda?

7. På vilket sätt passar ditt material (garn eller tyg t.ex.) till det du ska göra? T.ex. Hur känns det? Fungerar det bra att arbeta med? Hur ser det ut? Kommer det fungera bra till det som det är tänkt

8. Vilken betygsnivå strävar du efter?

9. Beskriv hur du tänker gå tillväga. Arbetsordning i stora drag.

…………………………………………………………………………………………………………………………..

Tänk på att det är detta kunskapskrav din idé bedöms:

E

D

C

B

A

Eleven kan bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirations-material.

Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.

Eleven kan i slöjdarbetet utveckla

idéer med hjälp av erbjudet

inspirationsmaterial.

Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.

Eleven kan i slöjdarbetet utveckla

idéer med hjälp av erbjudet

inspirationsmaterial och sådant som

eleven själv har sökt upp.

3. KVALITETS OCH MILJÖASPEKTER

Vid tillverkning av t.ex. garn och tyg används kemikalier som inte är bra för miljön. Det går även åt stora mängder vatten. På vilket sätt skulle du kunna ta hänsyn till miljön när du arbetar med textila material och som konsument?

……………………………………………………………………………………………………………………….....

Kunskapskrav

E	D	C	B	A
Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val.	Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.	Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.

4.

4. ARBETSPROCESSEN

SKRIV DENNA DEL FORTLÖPANDE I DIN LOGGBOK.

Beskriv steg för steg hur arbetat under hela processen.

Berätta hur du provat olika metoder att lösa problem som uppstått.

Beskriv också hur du provat att kombinera olika tyger eller t.ex. olika tyger med varandra och hur blev det då?

Kunskapskrav

E	D	C	B	A
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.	Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.	Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlings-alternativ som leder framåt.

Kunskapskrav

E	D	C	B	A
I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.	I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision.

Kunskapskrav

E	D	C	B	A
Eleven kan pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	Eleven kan pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.	Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.	Eleven kan systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion.

5. ANALYS AV ARBETSPROCESSEN

Berätta hur ditt arbete blev. Hur kommer det att användas?

Har ditt arbete egenskaper som gör att det kommer att fungera som det är tänkt?

…………………………………………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………………………

Bedöm din egen insats under arbetsprocessen.

Vad har gått bra och vad har gått mindre bra? Vad har du lärt dig?

…………………………………………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………………………

Kunskapskrav

E	D		C	B	A
Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet.		Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.		Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet.

6. SLÖJDFÖREMÅLS UTTRYCK

Vad har ditt arbete för uttryck? Är ditt arbete trendigt eller äldre i sin stil? Blir man på något sätt berörd av ditt föremål? I vilket sammanhang passar det in? Är ditt föremål ett uttryck för din egen stil eller för någon annans person eller grupp? Gör kopplingar till egna erfarenheter och trender och traditioner i andra kulturer.

………………………………………………………………………………………………………………………

Kunskapskrav

E	D	C	B	A
Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.	Eleven uppfyller kraven för betyget E och till övervägande del för C.	Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.	Eleven uppfyller kraven för betyget C och till övervägande del för A.	Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Exempel på vad som krävs i tx för de olika betygen A-E

Förvaring som består av minst 4 delar, raksöm och sicksack samt en knäppning

Eulalia skissar på en idé till en enkel väska ev. med hjälp. Hon använder färdiga mallar till en väska. Därefter väljer hon tyg utifrån färg och hållbarhet. I själva arbetet följer Eulalia färdiga instruktioner antingen skriftliga eller muntliga från läraren och hon motiverar sina val genom att säga tex. – jag valde det här tyget till väskan för det är starkt och tjockt. Eulalia följer ett färdigt exempel eller gör likadant som en kompis. När hon slöjdar ” blir det som det blir” hon berättar inte alltid i förväg hur det ska bli. Hon kan bekräfta och följa instruktioner. Eulalia vet hur man klipper ut tyg och använder symaskin med lite hjälp. När Eulalia utvärderar sitt arbete motiverar hon genom tex. arbetet blev bra för att det var lätt och gick fort och fick en form som jag gillar och hon använder några enkla slöjdord tex raksöm, sicksack, måttband.

Dorotea gör nästan allt som Cesar gör

Cesar skissar på en förvaring med flera delar som hänger ihop tex en väska med lock fickor och handtag. Inspirationen som erbjuds på skolan blir som en start på idéer som Cesar vidareutvecklar. Han gör egna mallar och motiverar tygval tydligt utifrån var och hur väskan ska användas tex jag gör en brun väska för att den ska passa till min bruna jacka och mina bruna skor. Eleven försöker jobba självständigt men tar hjälp vid behov och då genom att själv komma med förslag på vad som ska göras och bolla den idén med läraren. Cesar motiverar sina val ur flera synvinklar tex. Jag gör en brun väska i kraftigt bomullstyg för att det är hållbart och för att bomullstyg är lätt att tvätta. Cesar kan också vidareutveckla slöjdarbetet under arbetets gång om han inte är nöjd direkt och föreslå egna lösningar i samtal med läraren. Cesar använder symaskinen själv utan problem. Till sist berättar Cesar om förvaringen blev som han tänkt, om vad som gick bra och vad som gick mindre bra och vad han lärt sig. När Cesar berättar använder han slöjdord som passar in i sammanhanget t.ex. mellanlägg, måttlisa, sömsmån mm och beskriver utseendet på förvaringen och relaterar det till liknande saker.

Bartholomeus gör nästan allt som Augusta gör

Augusta planerar självständigt en förvaring i helt egen design med många delar och i olika material utifrån lärarens inspirationsmaterial som gett henne idéer att söka egna inspirationskällor. Augusta gör väl medvetna val av material och form för att det ska passa att använda till det hon tänkt sig och utifrån vad som krävs. Hon testar söker egna svar och prövar sig fram bland olika tekniker till hon hittar den som fungerar bäst. Augusta hanterar slöjdredskap och material och tekniker så att hon kan välja det bästa sättet att arbeta. Hon gör genomtänkta val under hela arbetet och kan motivera varför hon gör på ett visst sätt ur flera synvinklar tex. Jag gör en brun väska i kraftigt bomullstyg för att det är ett vävt tyg som inte töjer sig, det är hållbart och färgat med miljövänlig brun färg. Den bruna färgen passar bra med mina skor och min jacka. Sen väljer jag ett grönt foder för att det ska bryta av mot den bruna färgen och för att det blir ljust och lätt att se sakerna i väskan. Augusta kommer också med egna förslag till lösningar. Till sist utvärdera Augusta noggrant vad hon själv gjort och hur förvaringen fungerar. Hon utvärderar sin egen insats och föreslår förbättringar till nästa gång. I diskussioner om slöjdarbetet använder hon hela tiden relevanta slöjdbegrepp såsom vliseline, skräddarvinkelhake, kaststygn. Som avslutning gör Augusta kopplingar till olika tidsepoker eller olika kulturer kring arbetet med och utseendet av förvaringen. Tex. Den här sortens väska användes tidigare som en sorts enkel postväska. Den var då sydd i läder vilket jag försökt likna genom att välja ett kraftigt brunt bomullstyg samtidigt känns väskan modern i och med att jag valde att ha ett grönt foder eftersom jordfärger är höstens modefärger.

Återbruk - förvaring åk 8

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter