Kemiska reaktioner v. 38-42

De första kemisterna kallade sig alkemister. De hade egentligen felaktiga grundkunskaper och var besatta av att skapa guld, vilket inte gick. De var dock duktiga på att experimentera. Under sina experiment upptäckte de nya ämnen och nya användningsområden för sin forskning. Vi ska titta på alkemisternas upptäckter och den partikelmodell som slutligen ledde till deras undergång, men som ledde till modern kemi.

Målet med undervisningen är att...

• Ni ska efter avslutat arbetsområde vara förtroliga med ett naturvetenskapligt arbetssätt.
• Kunna förklara grundläggande begrepp inom kemiämnet.
• Ha grundläggande kunskap om olika ämnens varierande egenskaper. 
• Kunna redogöra för några processer i luft och vatten
• Kunna göra en självständig säkerhetsbedömning inför laboration utifrån given information.

Vi kommer att:

• Genomföra laborationer
• Ha genomgångar i klassrummet
• Arbeta med uppgifter

Läromedel:

• Gleerups kemi 7-9, kapitel
• Anteckningar från lektioner

Bedömning:

• Läxförhör
• Fusklappsprov
• Laboration och laborationsrapport.

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.