Fysik Kraft, Rörelse och Tryck ht 19

Under detta område så lär vi oss om kraft, rörelse och tryck på olika sätt.

 

Preliminär planering och tidsram

Vi använder läromedlet Gleerups Fysik kapitel 5 (krafter) och 6 (tryck).

Under vecka 35-37 lär vi oss om krafter, vilket du kan läsa om på följande sidor:

ID: a522 Tyngdlöshet

ID: a244 Krafter påverkar materia

ID: a874 Hålla balansen

ID: a744 Friktion

ID: a255 Krafter kan ritas

ID: a456 Enkla maskiner

ID: a449 Hävstång - en enkel maskin

ID: a195 Rörelse

ID: a565 Centralrörelse

Observera att ordningen ovan kan ändras.

Under vecka 38-39 lär vi oss om tryck, vilket du kan läsa om på följande sidor:

ID: a616 Lagom tryck

ID: a467 Tryck mot yta

ID: a784 Luften trycker

ID: a635 Vatten lyfter

ID: a632 Vattennivå

Observera att ordningen ovan kan ändras.

Vi avslutar kursen om kraft och tryck i v. 42 med ett skriftligt prov som omfattar ovan nämnda sidor. Provet är inlagt i klasskalendern. 

Undervisningen kommer att bestå av genomgångar, diskussioner, demonstrationer och laborationer. Min bedömning sker utifrån visade kunskaper och förmågor under dessa moment samt i det skriftliga provet.

Mvh

/Jalil Albazi

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.