Deckartema åk 3

Vem har tagit nyckeln till kökets gottefrys? Vad gjorde den mystiska Fröken Falsk på skolan och hur ska Elektriker Elofsson få sitt företag på fötter? Under hösten kommer vi att lösa mysterier, arbeta med deckargenren och samarbeta i detektivbyråer.

Syfte med undervisningen

Syftet med Deckartemat är att eleverna ska få använda sin kreativitet och ett kritisk tänkande för att lösa problem och mysterier. Eleverna kommer att arbeta med deckargenren. Syftet är också att eleverna ska uppleva skrivglädje. Eleverna kommer att få lösa problem både enskilt och i grupp. Vi fokuserar på kollaboration och kommunikation. 

Så här kommer vi att arbeta

I temat arbetar vi med upplevelsebaserat och lekfullt lärande. Under temats gång har eleverna kontakt med "Detektivbyrån" som skickar ut riktade uppdrag till klassen. Uppdragen handlar bland annat om att göra brottskartor, hur man blir en detektiv och hur man gör en motivsprofil. Lärgrupperna kommer att bilda egna deckarbyråer som samarbetar genom temat. 

Under temat kommer vi att fördjupa oss i deckargenren, kritiska textsamtal och strategier för läsförståelse. Vi kommer också att arbeta med skrivande och hur man planerar en egen deckare. i matematiken löser vi matematiska problem och i idrotten gör vi bland annat detektivinspirerade banor. 

Det här ska du lära dig

Strategier för problemlösning. 

Lässtrategier.

Vad som utmärker en deckare.

Några kända deckarförfattare. 

Skriva en egen deckare. 

Att vara kritisk och lösa problem samt hur texters avsändare påverkar texten. 

Samarbeta och lösa uppdrag i lärgruppen. 

Så här kan du visa dina kunskaper

I textsamtal.

I matematiska diskussioner och uppgifter. 

Genom att skriva en egen deckare.

Genom att lösa uppdrag i lärgruppen.  

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.