Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Myrstackens Mål och utvecklingsplan Läslyftet 19/20 - Del 1, 2 och 3

Skapad 2019-09-17 13:33 i Sandtorps förskola Nykvarn
Pedagogisk planering för prioriterade mål i LpFö utifrån självskattningen på huset.
Förskola

Utifrån vår gemensamma satsning på Läslyftet, har vi valt ett gemensamt mål.

Innehåll

Avdelning

Myrstacken

Prioriterat mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Delmål 

1 Naturvetenskapsverb

2 Barns arbetsteorier om naturvetenskap

3 Tekniken i barnlitteraturen

Nuläge

Del 1:
 
Vi pedagoger benämner verbet spontant men har inte medvetet synliggjort verbet.

I nuläget på avdelningen undervisar vi i naturkunskap genom våra skogspromenader då vi uppmärksammar, utforskar och studerar de djur och växter vi stöter på. Vi jämför likheter och skillnader samt tar med oss utforskandet till avdelningen där vi tar hjälp av teknik i form av läroplattan/datorn när vi söker information, vi tar hjälp av estetik i form av skapande med olika tekniker, musik och dans.

Vi använder våra samlingar som reflektionstillfällen om vad vi gjort/undersökt och låter barnen föra fram sina funderingar och hypoteser. Reflektionssamtal sker även vid våra planerade aktiviteter utifrån de barnen uppmärksammat på promenaderna.

Det är främst substantiv vi utforskat nu - Förrförra läsåret utforskade vi verben blåsa och rulla - vi planerade olika aktiviteter då vi testade olika föremål och testade på att skapa med verben. I dessa olika processer hade vi på oss "verbglasögonen" men nu har vi fokuserat på annat och känner att vi inte synliggör verben planerat.

Under föregående termin arbetade vi med flyta/sjunka och frysa/smälta men då var fokuset inte på själva verbet utan på fenomenet. 

 

Del 2:

Vi pedagoger har satt på oss verbglasögonen och erbjuder barnen en utforskande miljö där vi är lyhörda och spinner vidare på barnens frågor. Genom att undervisa med hjälp av verb erbjuder vi barnen en bred undervisning där vi planerar in läroplanens olika strävansmål.

Vi erbjuder barnen att reflektera under både spontana tillfällen, planerade aktiviteter och under planerade reflektionssamlingar. Utifrån barnens olika teorier planerar vi vidare aktiviteter.

Barnens arbetsteorier synliggörs på avdelningen genom bilder-dock inte med text.  

 

Del 3

Fortfarande som ovan. Vi observerar barnen och bjuder in dem att framföra sina arbetsteorier och planerar undervisningen utifrån detta. Vi erbjuder reflektionstillfällen med hjälp av projektorn eftersom det gynnar deras reflekterande. Vi erbjuder samma tillfällen flera gånger om för att främja barnens arbetsteorier och ändra om eller bibehålla. Vi erbjuder olika uttrycksformer för att få en bred i undervisningen och i förståelsen. Vi lyfter in dokumentation på väggarna i både bild, foto och text för att barnen både själva ska kunna reflektera och i samspel med oss.

Vi har inte lyft fram tekniken i litteraturen. Vi undervisar sporadiskt om teknik men kan bli betydligt bättre på att planera aktiviteter med teknik som huvudämne. Barnen visar intresse för exempelvis lampknappen men det är ingenting vi vidareutvecklat och synliggjort tekniken för dem - vidare leder detta till att barnen inte har fått en miljö där tekniken synliggjorts och utforskas i större utsträckning. 

Utveckling pågår när barnen

1. får tillfällen att utforska olika naturvetenskapsverb och teknik.

2. får tillfällen att beskriva naturvetenskapsverb med olika uttrycksformer.

3. får tillfällen att ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Så ska vi arbeta för att nå dit

Del 1:

1.

- Arbetslaget väljer ut några naturvetenskapsverb som vi ska undervisa om på avdelningen under läsåret ht-19/vt-20 och planerar olika projekt utifrån det.

- Vi börjar med verbet rulla och lyfter in naturvetenskapsverb som ligger parallellt med rulla, så som glida och hasa för att jämföra skillnader och likheter, samt för att erbjuda barnen tillfällen att även utforska dessa verb.

- Vi delar in barngruppen i mindre grupper och går till en närliggande backe, samt testar på den lilla kullen vi har på gården för att utforska med hela kroppen. Vi uppmuntrar barnen att rulla nerför, uppför och åt sidan, samt på plan mark för att undersöka likheter och skillnader.

- Vi testar olika föremål och undersöker om och hur de rullar. Vi synliggör olika tekniker och undersöker hur de rullar olika - så som boll, cykel, leksaksbilar, matvagnen... m.m. Vi synliggör det som rullar i vår vardag.

- Vi tar in verbet rulla in i ateljén och erbjuder barnen att utforska vad som sker när en kula rullar i målarfärg - vidare erbjuder vi att se över när en boll eller äpple rullar i målarfärg.

- Om intresset för rulla håller i sig tills det kommer snö utforskar vi hur man kan rulla snöbollar.

- Vi lyfter in möjlighet att för barnen att själva kunna utforska verbet på avdelningen i form av olika lutande plan och bollar och andra föremål.

- Vi sätter på oss våra "naturvetenskapsverbglasögon" för att även kunna undervisa i spontana situationer.

- Vi är lyhörda för om intresset för verbet rulla svalnar och väljer då ut ett annat verb. Känner vi att projektet rulla inte kommer vidare ser vi över vilka verb vi utforskar vidare om.

- Vi lyfter in sagoberättande med hjälp av BlueBoten.

 

2.

- Vi erbjuder barnen att beskriva rulla med hjälp av pennor och färg i ateljén samtidigt som vi samtalar om vad vi gjort/utforskat.

- Vi erbjuder barnen att beskriva rulla på läroplattan med hjälp av ritfunktionen. 

- Vi erbjuder barnen att själva fotografera och filma med hjälp av läroplattan när de i mindre grupper utforskar verbet.

- Vi erbjuder barnen att rulla till olika musikstilar, samt lyssnar på "Häng med! del 2 - HoppHatten på Youtub och gör de rullövningar som finns i sången - för att få tillfälle att uttrycka sig med kroppen.

 

3.

- Vi planerar in lässtunder där vi även utför boksamtal tillsammans med barnen. Under boksamtalen erbjuder vi barnen att ställa frågor om och samtala om bokens innehåll och verbet rulla.

- Vi försöker få tag på relevanta böcker där vi kan synliggöra och koppla till verbet rulla (de böcker vi vill låna är utlånade på biblioteket - vi vill gärna få tag på boken Rulla, rulla lilla nystan).

- Vi tar fram sagorna "Ägget som rullade" och "Kolobok" och försöker även hinna göra dem till flanosagor - under de tillfällen sagorna berättas, både i mindre och helgrupp får barnen tillfälle att ställa frågor och samtala om verbet rulla.

- Vi erbjuder barnen under både samlingstillfällen och spontana tillfällen att samtala om och ställa frågor om verbet, samt reflektera över vad vi gjort/ vad som skett.

- Vi projekterar upp kort och filmer samt skriver ut bilder och text på barnens undersökande och sätter upp på avdelningen för att skapa möjlighet för barnen att spontant reflektera över det vi gjort.

 

Vid vårt utforskande och samtalande om verbet rulla ställer vi frågor som:

Vad kan rulla? (inspirerar till försök)

Rullar olika saker olika fort? I så fall, varför? (inspirerar till jämförande)

Rullar saker olika långt? I så fall, varför? (inspirerar till jämförande)

Kan vi få något att rulla uppför? (inspirerar till att lösa problem)

 

Del 2:

1.

- Vi erbjuder barnen att utforska sina olika arbetsteorier som vidare kan leda till nya upptäckter och ny information.

- Vi pedagoger ser till barnens olika arbetsteorier och har detta som utgångspunkt i planering för kommande aktiviteter och undersökande.

- Vi pedagoger ställer utmanande frågor (Vad tror ni har hänt?, Varför rullar den ena bollen längre än den andra?).

- Vi pedagoger riktar uppmärksamheten mot det naturvetenskapliga fenomenet.

- Vi hjälper barnen att expandera sina arbetsteorier genom att förse dem med material för att testa sina arbetsteorier.

 

2.

- Vi erbjuder olika uttrycksformer när barnen beskriver sina arbetsteorier.

- Vi erbjuder barnen att illustrera, måla, skriva, fotografera och filma sina arbetsteorier.

 

3.

- Vi erbjuder barnen tillfällen där de får ställa frågor om sina arbetsteorier - både spontant och planerade tillfällen.

- Vi belyser att vi tänker olika och jämför olika teorier och ser samband.

- Vi pedagoger erbjuder barnen att berätta som sina idéer.

- Eftersom alla barn på avdelningen inte har det verbala språket observerar vi även barnens arbetsteorier. Hur gör barnen vid olika fenomen?

- Vi pedagoger synliggör olika arbetsteorier. Vi tar reda på vad teorin är och ställer frågor utifrån den. (Varför kommer daggmaskar upp är det regnar?)

- Vi sätter upp barnens verk på väggarna för att ha som samtals- och reflektionsunderlag.

- Vi bidrar med naturvetenskapliga begrepp och hjälper barnen att få syn på sina upptäckter.

 

Del 3

Vi i arbetslaget sätter på oss våra teknikglasögon - teknik handlar inte bara om iPads, telefoner m.m. utan är allt människan uppfunnit för att underlätta sin vardag, teknik finns överallt. 

1. 

- Vi lånar böcker på från biblioteket och utifrån vilken teknik barnen visar intresse för planerar vi kommande tema/projekt. Vi planerar att försöka låna böcker som Buss och Frö på varsin ö samt Mamma Muböcker. Vi planerar in aktiviteter kopplat till olika problemställningar i litteraturen, ex. Hur kan man ta sig upp där? En berättelse kan bidra till att väcka barns intresse och nyfikenhet för teknik, samt användas som underlag för diskussioner om teknikens inverkan på människor och miljö.

- Vi planerar in boksamtal där vi lyfter fram tekniken.

- Vi går på teknikjakt - tända/släcka lampa, klippa med sax, förflytta föremål med en skottkärra....

- Vi ställer frågor både under boksamtalen, andra planerade aktiviteter och vid spontana tillfällen. Frågor som innehåller verb och inleder med Hur? Vad händer när...? Vi ställer frågor utan givna svar, Varför tror du...? Detta för att främja barnens förståelse för och möjlighet att utforska olika naturvetenskapsverb och teknik.

- Vi hjälper barnen att identifiera tekniken i böckerna samt i vardagen.

- Vi tar fram en lista med olika verb som hjälper oss pedagoger använda verb som kan kopplas till teknik: Behålla, bära, flytta, hälla, lyfta, dricka, åka, äta...

- Vi ser över materialet under temats gång om vi behöver tillföra något för att främja barnens utforskande.

- Vi har ett kritiskt granskande hur genus framställs i litteratur kopplat till tekniken, för att barnen inte ska fastna i gamla synsätt på könsroller.

- Utifrån den bok vi väljer ut skickar sedan huvudkaraktären ett brev med en problemställning som vi får hjälpas åt att tänka omkring och diskutera olika alternativ på lösningar, samt testa på om det går.

 

 2.

- Vi ser över hur vi kan vidareutveckla vår bygg och konstruktionshörna, samt projekterar upp bild på väggen för att främja barnens beskrivande och uttryckande.

- Beroende på vilka aktiviteter vi planerar tar vi fram passande estetiska uttrycksformer.

- Vi erbjuder barnen att själva dokumentera med hjälp av läroplattan och mobiltelefon.

Genom att testa olika slags konstruktioner och material ges barnen möjlighet att lära genom kroppen.

 

3. 

- Vi använder oss av våra reflektionssamlingar i både mindre grupper och i helgrupp då vi minns tillbaka med hjälp av bild och film. Vad hände? Varför?... Hur?

- Vi reflekterar spontant under aktiviteterna.

- Vi tar fram bilder på ex. toaletten, nu och då? m.m....

- Vi lyfter fram de mäktiga fem med hjälp av bilder på avdelningen: hjulet, hävstången, lutande planet, skruven, kilen. Detta för att ha som underlag i reflekterande och beskrivande tillsammans med barnen.

 

 

Så här ska vi följa upp

Vi observerar barngruppen - hur de använder, uppmärksammar, utforskar och samtalar om verbet, samt använder olika uttrycksformer innan och efter utförda aktiviteter för att ha som underlag i kommande utvärdering.

Vi ser över miljön innan projektet startar och ser vad vi erbjuder barnen.

3. Vi dokumenterar barngruppen med hjälp av film, foto och text och har som underlag i våra reflektioner både med barn och personal.

Uppföljning

Vi ska följa och dokumentera barnens lärande i barnens och avdelningens lärlogg i Unikum.

Reflektion/Utvärdering/Analys/Förslag till åtgärder

På avdelningens reflektionstid dokumenterar vi våra tankar i kommentarsrutorna under vår Mål & utvecklingsplan.

Kopplingar till läroplanen

  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
    Lpfö 18
  • upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
    Lpfö 18
  • får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
    Lpfö 18
  • utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
    Lpfö 18
  • utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
    Lpfö 18
  • verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
    Lpfö 18
  • ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
    Lpfö 18
  • fantasi och föreställningsförmåga,
    Lpfö 18
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: