Röd sinnen 19-20

Sammanfattning Vi har arbetat med sinnen under hela läsåret. Projektet började och slutade med att barnen fick uppleva med alla sinnen genom att vara delaktig i sagan ”Knacka på” där barnen fick knacka på och öppna dörren. Vi hade även smak, lukt och känsel-stationer. Vi har arbetat vidare med att få uppleva och känna på olika material, t.ex. olika sorters lera, lim och färg. Vatten, is, luft, ris, bakning, rörelse på många olika sätt (dans, yoga, musik, hinderbana ute/inne, skogen, gården, gympa) Sagor och ramsor. Olika känslouttryck. Ljudmemory. I arbetet med projektet har vi även lyft in värdegrundsarbete och då använt Barnkonventionen med en del sagor som grund.

Innehåll

Under läsåret har vi gjort en planering utifrån vårt projekt: Alla våra sinnen. Vi startade utifrån frågan: Vad kan vi göra och använda våra olika sinnen till? 
Vi startade med en aktivitet där alla barnen skulle få möjlighet att få uppleva och undersöka med alla sina sinnen. Den här aktiviteten upprepades vid ett flertal tillfällen för att alla barn skulle få ta del av den samt att vi pedagoger skulle kunna se vad barnen fångades av. Alla barn är olika och när barnen möts av samma utbud/upplevelse flera gånger tar de för sig på olika sätt och blir mer bekväma i det som händer. När vi såg vad som fångade barnens intresse planerade vi för att arbeta med att urskilja de olika sinnena. 
Vi arbetade vidare i undervisningsstunder med barnen i mindre grupper där vi tog oss an de olika sinnena. Vi smakade på sött, surt och beskt, luktade på oregano, kaffe, pepparkaka, vanilj och kände på olika material (ris, mjöl, potatismjöl) som vi fyll i påsar/handskar.
Vi pedagoger hjälpte till att sätta ord på vad vi gjorde och vilket sinne som användes mest vid olika tillfällen. Luktsinnet var det som svårast för barnen att relatera till. Vi reflekterade över det här och pratade om att vi tror att barnen inte hade den erfarenheten av hur man aktivt kan lukta och känna dofter. 

Vi reflekterande även över att barnen upptäckte och använde känseln mest i allt nytt som de mötte i olika aktiviteter.

Under hela läsåret kommer utbildningen präglas av likabehandlingsarbete och Barnkonventionen. I vår medvetna utbildning kan barnen få en tillit till sig själva och därmed en ökad självkänsla som kan leda till att barnen blir mer trygga i de lärande situationerna. 

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Vi vill att barnen ska få möjlighet att utforska och uppleva med alla olika sinnen.

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Vad kan vi göra och använda våra olika sinnen till?

Vad kan vi använda våra ögon, öron, näsa, munnen, känsel till?

Syfte: Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla förmågan att uppleva och lära genom alla sina sinnen. 

 1b: MÅL ur Lpfö 18

- Förskolan ska ge varje barns förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

- Förskolan ska ge varje barns förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

- Förskolan ska ge varje barns förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnen låtsas-äter, känner på många olika saker, provar att köra bilar, gör olika ljud. Bär/flyttar på saker, gör pussel, duplo, målar, ritar, vattenlek, plockar i och ur saker, ngt barn har visat intresse för det skrivna ordet. 

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Innan läsårets slut har alla barn; 

- fått en ökad förståelse för sina egna känslor och handlingar.

- utvecklat sin förståelse för att kunna tolka kompisarnas känslouttryck och viljor

- utvecklat sin förmåga att kunna göra saker själv med stöttning av pedagoger. 

- utvecklat sin förståelse för att ha möjlighet att kunna påverka sin vardag. 

- utvecklat sin förståelse att ta hand om vår miljö (material, växter, djur och människor)

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Innan läsårets slut har alla barn; 

- utvecklat förmågan att kunna förmedla sin vilja och sina känslor. 

- ökat sin delaktighet i samarbete och sociala samspel tillsammans med andra. 

- öka sin egen progression i lärandet. 

- utvecklat förmågan att kunna uttrycka sina åsikter. 

1f: BARNENS BEGREPP

Innan läsårets slut har alla barn tagit till sig dessa begrepp. 

- vänta, dela med sig, hjälpa någon.

- skillnaden mellan hårt/mjukt, kallt/varmt, 

- urskilja lukt, smak, ljud. 

- olika känslolägen och sinnesstämningar.  

- vad är ett sinne?

  

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: tillåtande, lyssnande, nyfikna, medforskande, stöttande, reflekterande, repeterande, hålla miljön föränderlig, förberedda inför de olika undervisningsstunderna, mindre grupper. 

Vetenskaplig grund: Scaffolding-stöttande. 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Begrepp inom ämnet; sinnen. Material inom värdegrund. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Vi har skrivit kriterier för förståelse, förmåga och begrepp. Genom att se över dessa olika stadier kan vi lättare se om och hur varje enskilt barn och även barngruppen har utvecklats under läsåret.

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Kriterier

  

 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: I slutet på terminen upprepar vi vår startaktivitet och kan se och utvärdera lärandet och förståelsen hos barnen. 

Vi har även sett att förståelsen, begreppen och förmågorna i vår matris för uppföljning av måluppfyllelse har ökat/utvecklats hos barnen. 

3. AKTIVITETSPLAN

3a: STARTAKTIVITET

Förslag på en startaktivitet: Uppleva med alla sinnen genom t.ex

- musik i stereon

- ljus

- ljusstenar

- luktpåsar

- känselpåsar

- ljudburkar/flaskor

- dunkar med olika vikt att bära

- is i ballonger 

- plastband, fjädrar, 

- tennisbollar

- kabeltrumma med instrument 

- hitta lika känselsaker

- kartong med känselhål 

- inspelade röster VH 

- inspelade ljud

  

FÖRSTA STARTAKTIVITETEN SOM VI UPPREPADE ETT ANTAL GÅNGER

- Saga (Knacka på) som projicerades på dörren där barnen kunde vara delaktiga genom att få öppna samtidigt som sagan fortsatte.

- Ljusbord med olika transparanta former

- Ljusstenar utspridda över golvet

- Musik i bakgrunden

- Fläkt som blåste på plastband som hängde ner från taket

- Tyg med djurmönster för fönstren för att mörklägga något och utmana barnens fantasi.

- Discokula och prismor som gjorde mönster av lampans sken.

- Luktpåsar (kanelstång, vanilj, pepparkaka, te, kaffe) 

- Känselpåsar och handskar innehållande ris, mjöl och potatismjöl.

- Smaker som barnen fick prova på (ananas, grape, citron, kiwi) 

 3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Vi dokumenterar och följer upp utifrån våra mål. Olika begrepp, olika tekniker att använda olika saker, samarbete, känslor och vänskap, 

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö: 

It - Programmering genom olika appar på ipad och även dansprogrammering genom olika emojis som barnen valt. Vi använder oss av Polyglutt där vi läser och pratar om olika böcker.

För att skapa ett intresse för läs- och skrivutvecklingen erbjuder vi mycket bokläsning och vi visar på barnens namn, dels på korten till barnens val, deras hyllor, skriver namn på deras alster och har deras namn inplastade.

I barnens lärmiljö finns det en möjlighet att lära sig olika tekniker genom att skapa på olika sätt, t.ex. klippa, limma med olika sorters lim, måla med olika färger.

Rörelse med madrasser, tunnel, bamsegympa, balansplattor mm. Barnen vill ofta göra olika rörelseprogram, yoga och andra gympaprogram.

Vi kommer fortsätta att erbjuda barnen yoga och använda fler olika rörelser. Skogen och gården är en otrolig lärmiljö som vi använder oss mycket av i vår utbildning.

Barnen erbjuds undervisning mestadels i mindre grupper, men även i en större grupp där barnen kan leka och samspela i olika konstellationer. De kan då få möjlighet att träna sitt sociala samspel med olika kompisar.

BILAGA: REFLEKTIONSFRÅGOR TILL FORMATIV UPPFÖLJNING

Vad har hänt sedan förra gången?

Vad har vi gjort?
Vad har vi sett?

Reflektioner

Hur gick det?
Varför blev det så?
Hur reagerade barnen på det vi gjorde?
Vad fångade barnen?
Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?
Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen?
Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vilka barn var delaktiga?
Vilka reflektioner gjorde barnen?
På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande? 

Vilket lärande ser vi?

Vad är det barnen försöker förstå?
Vad verkar de vilja undersöka?
Vad vill vi som pedagoger att barnen ska förstå?
Arbetar vi mot de mål som är uppsatta?
Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande? 

Hur går vi vidare?

Vad och hur ska vi utmana?
Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?
Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?
Vilka fakta behöver vi pedagoger söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga?
Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda?
Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare?