Ämnen:
Historia, Svenska
·
Årskurs:
4
Tågaborgsskolan, Helsingborg · Senast uppdaterad: 21 oktober 2019
De människor som levde i Skandinavien mellan ca 800-1100 e.Kr. har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Ni ska få utforska och upptäcka saker om dessa vikingar och se hur det var att leva under denna tid.
Vi kommer att arbeta enskilt och i helklass
Vi kommer att arbeta med olika typer av texter, hemsidor och filmer.
Vi kommer skapa tankekartor tillsammans och enskilt.
Vi kommer att diskutera, resonera och samtala.
Vi kommer plocka ut ord/begrepp och samtala kring dessa för att skapa större förståelse.
Vi kommer skapa faktatexter och göra en kunskapskoll i slutet av arbetsområdet.
Syfte (7)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (12)
Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kriterier (6)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Innehåller inga uppgifter