Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vatten

Skapad 2019-09-24 12:57 i Önnebacka förskola Munkedal
Förskola
Vattentema på avdelningen Björken.

Innehåll

Kartläggning av barnens intressen

Bygger på samtal, iakttagelser samt observationer. På grund av att vi enbart varit två personal har vi inte kunnat reflekterat så mycket som vi önskat. Vi började med att observera barngruppen och kom fram till att det som fångade hela barngruppen var vatten. Intresset för vatten inleddes redan förra terminen där barnen intresserade sig exempelvis för Vattenrummet och vattenbana. Flera gånger under dagen får barnen en naturlig kontakt med vatten; exempelvis vid städning med blöta trasor, vattna blomman, vattnat grödor, när dom tvättat händerna samt spola i toaletten. Enligt Montessori ”kan barnet enbart utvecklas genom att uppleva sin omgivning. De erfarenheter barnet gör kallar vi för arbete”.

Mål

Eget formulerat mål

Barnen är delaktiga genom att dom på samlingarna får göra olika experiment som dom deltagit aktivt i. Sånger om vatten, ramsor exempelvis bordsramsan Hajen simmar. Letat vatten, frost, is, regn och andra vatten former, i skogen och fann en pårlande bäck.

Montessori menade att ” barnet vill själv göra, se och lär sig genom sina egna sinnen och inte genom en vuxens ögon”. 

Läroplanens mål

Se nedan. 

Barnens erfarenheter

Vatten är något som intresserar vår barngrupp vare sig det gäller att hoppa i vattenpölar ute på gården eller att leka med vattnet när de tvättar händerna. 

Beskrivning av gruppens erfarenheter. Det här känner barnen till om det valda området. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat.

Montessori: Jag vill hela tiden pröva nya saker och jag lär mig alltid något nytt. 

Jag vill arbeta med mina händer, för det jag gör kommer jag ihåg. Det jag bara hör glömmer jag. 

Insatser - åtgärder för att nå målet

Det här kommer vi att göra:

Första tillfället: Vi började med saphera övningar. Barnen fick lukta, känna på isbitar. Sedan fick de smaka på krossad is. De upptäckte även att det hände något med isbiten de höll i handen. Barnen ville inte avsluta samlingen.

Andra tillfället: .Vatten i olika riktninggar. Vatten som rinner neråt (vatten från kanna i glas) och sprutas uppåt (vattenspruta). Barnen fick se att vatten kan rinna ochh kan ” 

Tredje tillfället: Exprimentet Russinhissen. Barnen får undersöka vad som händer när dom släpper ner russin i kolsyrat vatten (dom åker upp och ned).

Fjärde tillfället:  vad flyter och vad sjunker? Benen får prova huruvida en disksvamp, trälåda, blyertspenna, sked samt legobit flyter  eller sjunker. 

Femte tillfället  Vilka djur lever i vatten ? Inför detta tillfälle börjar vi att skapa pappersmaneter med barnen. Vi valde att inleda med ett djur som barnen kanske sett när dom är vid havet. Inledningsvis ställs frågan om dom vet några djur som lever i havet och har med några exempel på djur, i form av plastdjur såsom haj, val, valross och rocka. Veckan efter fick djuren följa med till vattenrummet. De mindes Haj och Valhaj bäst. 

Sjätte tillfället: barnen fick lyssna på olika vatten ljud. Porlande bäck, rinnande kranvatten och regndroppar. Barnen lyssnade tittade och några berätta vad de hörde och såg.

 

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att utvärdera i vilken utsträckning vi nått målet genom att reflektera och analysera kring undervisningen samt i samtal med barnen. Observera och se om det fångat barnens intresse i leken.

Lyssna hur barnen när de pratar med varandra och oss pedagoger om vatten. Även om det agerar anorlunda i vattenrummet och vattenbanan på gården. Barnen har snabbt lärt sig de nya sångerna och ramsorna omvatten..

Teoretisk bakgrund

Björkman (2011-06-13) belyser att eftersom ten är ett nödvändigt ämne för oss människor i den miljö vi lever i, är det fullt naturligt att vi redan som små får bekanta oss med detta ämne. Detta genom  att barnen får uppleva vatten genom sina sinnen genom att bland annat; se, smaka, känna, lyssna, lukta, plaska,  ösa, droppa och stänka vatten. I vårt temaarbete sker detta  både i planerande undervisningstillfällen såsom samlingar, i vattenrummet, genom skapande men i utomhusmiljön.

För att att naturvetenskapsundervisningen ska passa förskolans kunskapskultur är det betydelsefullt att barn kan bidra  med sina erfarenheter och idéer visar en ny avhandling från Umeå universitet (förskoleforums redaktion, 2017-06-19). Det är även betydelsefullt att undervisning bygger på undervisning bygger på händelser i vardagen. 

Areljung (2017) menar att " när naturvetenskapsundervisningen realiseras i förskolan är det angeläget för pedagogerna att undervisningen inte är avgränsad i tid och rum från barnen och pedagogernas vardag". Areljung har utvecklat verb-idén. En vanligt  förekommande aktivitet i förskolan kan handla om att is smälter till vatten. Verb-idén innebär i detta fall att tänka på verbet "smälta". På så vis kommer man enligt Areljung (2017) åt själva processen, vilket innebär övergången mellan fast och flytande form. 

Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta (Montessoriförbundet). 

En betydelsefull aspekt av  montessoripedagogiken är tanken på allt levandes samhörighet. Maria Montessori kallade detta den kosmiska undervisningen. Denna betonade betydelsen av att lära barnet hur viktiga våra handlingar är för vår miljö och för allt levande samt hur allt hänger ihop (Signert, 2000).

Dokumentation

Vi ska dokumentera detta i Unikum,blå böckerna, samtal och anteckningar som vi reflekterar över när barnen sover.

Samverkan med vårdnadshavare

Vi lägger ut på unikum och klistra in i de blå montessori böckerna

så alla barn får med de olika delarna ur läroplanen.

Vi berättar och har en god dialog i hallen med alla föräldrar om vad som hänt och om något ändrats under veckan.

Pyssel och annat hänger vi upp synligt så alla föräldrar kan se vid hämtning. ex maneter.

 

 

 

 

 

Uppgifter

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: