matematik

Vi vill med Räkne Resas hjälp öka barnens intresse för matematik.

1. Undervisningsplanering 

Varför? 

 Vi vill utveckla / öka barnens kunskap och intresse för siffror och matematik . Vi vill att barnen ska kunna och förstå siffrorna 1-10. Vi vill att barnen ska få någon form av tidsuppfattning. Vi vill att barnen ska kunna spela enkla tärnings spel. Få en uppfattning om storleks ordning.

 

Hur ska undervisningen genomföras? 

 Vi räknar och klassificerar olika föremål dagligen. Vi räknar och upplever matematik med kroppen ex. Regel lekar , mäter olika föremål, tärnings leken ute . Vi räknar i vårat års hjul, vi tittar på klockan och sanduret, vi tar tiden på olika saker.

. 

 

 

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

 Vi har en pågående dialog med barnen dagligen . Vi gör och leker matematik dagligen med barnen.

 

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 Kaprifolerna

 

Vad är målet med undervisningen? 

 Vi vill att alla barnen ska kunna räkna och förstå siffrorna 1-10

Vi vill att alla barnen ska kunna spela enkla tärnings spel. 

 Uppföljning:

 Vi har tittat och undersökt hur lång en minut är på klockan .Hur många kottar kan vi samla på en minut.

Dagligen räknar vi föremål och sorterar efter färg och form.

 

datum:27/9 

datum: ... 

Resultat: (Hur gick det?)

 

EXMPELTEXT: Barngruppen som deltagit i projekt skogens svampar har varit åtta till antalet. När vi påbörjade arbetet så var det bara tre barn som kunde namnet på eller kände igen några av våra svampar i skogen. Vid temats slut samtalade vi med barnen i en samling om vad vi lärt oss om svampar, och kunde då konstatera att samtliga barn kunde namnge och beskriva olika svampar. Några barn kunde väldigt många svampsorter, medan två av barnen hade lärt sig om tre svampsorter. Alla barn har skapat

 

OBS! Lathund för Dibbers planeringsmall för undervisning i Unikum

Innan publicering av planeringen i skolbanken så ska ni ha:

Tagit bort bilden och texten ovanför ”1. Undervisningsplanering”.

Skrivit om ingresstexten.

Om ni vill, byta till en bild som passar aktuell planering.

Klippt ur punkt 2, 3 o 4. Dessa ska sedan klistras in i planeringen när den är tilldelad till avdelning eller barn. Ni klistrar in den under ”Reflektion enbart för personal”. Syftet är att ni då ska ha med er dessa frågor när ni reflekterar. Det går inte i dagsläget att få frågorna där direkt, tyvärr.

 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”.

(Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle, frågorna nedan är förslag, kommer ni på nåt annat så är det bra!)

Vad fångar barnens intresse?

Vilka lärstrategier använder barnen? (Hur har barnen tagit in de nya kunskaperna?)

Vilka reflektioner gör barnen?

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga. kön, könsidentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?)

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

 

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

En analys beskriver varför vi fick de resultat som redovisats.

Vad var det vi medvetet gjorde som var avgörande för resultatet?

Hur har vi sett varje enskilt barns förändrade kunnande och är det i så fall en direkt följd av den verksamhet vi genomfört?

Har vi planerat tillräckligt tydligt kring syfte och mål för att kunna se att vårt medvetna pedagogiska arbete har lett oss i mål?

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” -reflektionen?

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen? 

Detta var särskilt bra: (framgångsfaktorer, varför blev det så?)

EXEMPELTEXT: Vår planering som var underbyggd med läroplanen, vår likabehandlingsplan och vi i arbetslaget hade en samsyn på vad vi ville att barnen skulle få med sig för kunskaper vid temats slut, gav ett positivt utfall, där vi tydligt kunde följa barnens lärandeprocess.

Detta var mindre bra: (mindre bra tillfällen, eller tidsåtgång, närvaro, delaktighet etc., varför blev det så?)

EXEMPELTEXT: Som det alltid är i livet så påverkas arbetet ibland av yttre faktorer. Vi ha haft en medarbetare i detta temaarbete som varit frånvarande en del, vilket har gjort att vi fått skjuta på några aktiviteter och därmed tog temat längre tid än planerat. Vi borde även fördjupat oss mer i detaljplanering, för att på så vis låta svamptemat genomsyra hela förskoledagen, som tex plocka svamp till lunchen, inte bar tillverka egna svampsorter i lera, utan också använt svamparna för att leka med i hemvrån.

 

4. Nästa steg/ Utveckling framåt

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys:

Här skriver ni vad ni behöver arbeta vidare med:

Vill ni fortsätta temat/projektet? Är ni färdiga?

Har temat/projektet gjort att ni i er analys sett att barngruppen behöver arbeta mer med tex normer och värden? Eller har de visat stort teknikintresse? Skapandeintresse?

Behöver ni pedagoger arbeta på annat sätt för att vara effektivare? Hur då?

Behöver ni vara mer detaljerade i era kommande LPP-er? Eller göra tätare lägesavstämningar under temat/projektets gång?

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?

---

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,