Skolbanken Logo
Skolbanken

Verkstaden - Pärla mönster

Bryggargården, Borlänge · Senast uppdaterad: 2 oktober 2019

Syftet med undervisningen är att barnen ska få förutsättningar att öka sin förståelse kring mönster.

Vart är vi? - Nulägesbeskrivning

Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen finns i nuläget hos enskilda barn och i barngruppen?

Barnen har fått ett ökat intresse för pärlplattor den senaste tiden. Flera barn pratar om att de gör mönster när de skapar pärlplattor, andra har uttryckt att de vill göra mönster, men att de inte vet hur. 

Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen som utbildningen ska skapa lärtillfällen för har inte fått tillräckligt stort utrymme och behöver lyftas fram?

Utbildningen behöver erbjuda ökade förutsättningar för barnen att skapa sig en förståelse för vad ett mönster kan vara.

Att få syn på mönster är enligt Doverborg (2013) förknippat med den matematiska aktiviteten räkna.

"Räkna. Systematiskt urskilja, jämföra, ordna och utforska mängder av föremål. Utforska grundläggande egenskaper hos tal om samband mellan olika tal för att ange ordning och antal (...). Erfara tal med konkret material, (...) bilder (...) ord och andra uttrycksformer samt utveckla symboliskt tänkande (Doverborg, 2013 s. 4). 

 

Vart ska vi - Vilken/vilka förståelse, värden, kunskap, förmåga eller intressen ska barnen få möjlighet att utveckla nu och på sikt?

Formulera lärandeobjektets specifika aspekter (Vad vill vi att barnen ska få förutsättningar att utveckla här och nu, på kort sikt?)

Barnen ska ges förutsättningar att utveckla en förståelse för vad ett mönster kan vara, och vad som kännetecknar ett mönster.

Formulera lärandeobjektets generella aspekter (Vad vill vi att barnen ska få förutsättningar att lära sig indirekt och på längre sikt, som en produkt av arbetet med den specifika aspekten av lärandeobjektet?)

Målet är att barnen på längre sikt ska tillägna sig kunskaper om olika former av mönster. Att tillägna sig förståelse för mönster i bildform kan vara grunden för att på längre sikt få syn på mönster även inom andra områden, exempel talföljder inom matematik.

Kopplingar till läroplanen för förskolan

Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla

- förmågan att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

- grundläggande egenskaper hos mönster, antal, ordning och tal samt resonera matematiskt kring dessa

- förmågan att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp

 

Hur gör vi? - Vad behöver pedagogerna genom utbildningen göra för att skapa förutsättningar för barnen att utvecklas och lära?

Hur kan vi genom miljö, material, arbetsformer och förhållningssätt rikta barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet?

I "verkstaden" får barnen välja mellan olika pyssel. Ett val kommer att vara att pärla. Vi pärlar pärlplattor och på tråd. Vi introducerar bilder på olika mönster. Inledningsvis använder vi oss av genomskinliga pärlplattor för att barnen ska få förutsättningar att lägga dessa över en bild av ett mönster. På sikt kan vi utmana barnen att räkna pärlor för att ytterligare synliggöra hur mönster kan bygga på upprepningar. Vi deltar i skapandet och gör mönster.

Hur skapar vi förutsättningar för barnen att få erfara variation? (Hur ska barnen genom undervisningen få möjlighet att erfara skillnader och kontraster?)

Vi arbetar med flera mönster parallellt för att barnen ska få möjlighet att få syn på skillnader och likheter mellan mönster. Vi synliggör dessutom vad ett mönster inte är för att kontrastera till vad ett mönster är.

Hur skapar vi relevansstruktur? (Hur ska vi gå till väga för att barnen ska uppleva lärandet av det aktuella objektet som meningsfullt? Skapa ett intresse hos barnen? Ta till vara ett befintligt intresse?)

Vi tar tillvara barnens befintliga intresse för att pärla, och tillför nytt material i form av pärlor, tråd, pärlplattor och bilder på mönster.

Hur kan vi synliggöra lärandeobjektets externa horisont? (Hur sätter vi det som ska läras i ett större sammanhang?)

Vi synliggör mönster i andra sammanhang för att dra paralleller. Dessa mönster dokumenteras och presenteras i tillsammans med pärlmönster.

Hur kan vi rama in lärandeobjektet? (Hur kan vi skapa sammanhang i lärandet? Hur kan vi kommunicera för att rikta barnens uppmärksamhet bakåt och framåt i tiden, i relation till det som händer nu?)

Vi uppmuntrar barnen till att arbeta med ett mönster över tid på flera olika sätt. Exempelvis samma form av mönster på en pärlplatta som på tråd. Vi tar foton på barnens alster och sätter upp dessa som underlag för diskussion.

Hur kan vi skapa förutsättningar för språket att bli expansivt? (Vilka begrepp, som även fungerar utanför det lokala sammahanget, ska barnen genom undervisningen få möjlighet att tillgodogöra sig?)

Vi använder oss av begreppet mönster och pratar om att det vi gör handlar om matematik. Dessa begrepp kan bli viktiga för barnens fortsatta lärande i skolan.

Hur kan vi synliggöra mönster? (Hur kan vi skapa förutsättningar för barnen att generalisera, se samband och mönster?)

Vi behöver synliggöra flera mönster parallellt för att barnen ska få förutsättningar att på sikt kunna generalisera. Vi uppmärksammar likheter och skillnader i olika mönster.

 

Planering för dokumentation

Vem ska dokumentera? (Pedagoger och/eller barn?)

Pedagoger för logg och fotar. Barn erbjuds att ta foton eller hänga upp alster på dokumentationsvägg.

För vem ska vi dokumentera? (Som stöd i kvalitetsarbetet, för reflektion med barnen, för vårdnadshavare?)

För reflektion med barnen kring olika mönster. Som en del i kvalitetsarbetet. Via Unikum för vårdnadshavare.

När ska vi dokumentera?

I verkstaden vid de planerade lärtillfällen samt även vid andra tillfällen då vi tillsammans får syn på mönster.

Vad ska vi dokumentera (Vilka processer? Koppla till de mål som satts upp i planeringen)

De mönster som skapas samt dialogen kring mönster.

Hur ska dokumentera? (Foto, film, anteckningar, loggar, samla barns alster?)

Foto och logg.

Hur ska dokumentationen sparas och presenteras? (Dokumentationsvägg, tidslinje, logg i unikum?)

Dokumentationsvägg, Unikum.

Hur ska barnen tillfrågas om sitt deltagande?

Vi frågar barnen innan vi fotar. erbjuder barnen att delta i dokumentationsprocessen.

 

Referenser

Matematik

Doverborg red (2013). Nämnaren tema 9. Förskolans matematik. Göteborg: Göteborgs universitet.

Undervisningsstrategier

Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson (2015). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Mun Ling (2014). Variationsteori - för bättre undervisning och lärande. Lund: Stundentlitteratur.

Dokumentation

Åsen (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber. P


Läroplanskopplingar

förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback