👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Språksociologi

Skapad 2019-10-02 16:48 i Partille Gymnasium Partille
Gymnasieskola 1 – 3 Svenska
Det här arbetsområdet kommer att handla om språksociologi. I språksociologi lär vi oss om språkets funktion i samhället. Vi studerar hur språket påverkar människor och vice versa. Vi undersöker den kulturella delen av språket. Vilken betydelse har språk för människor och kulturer?

Innehåll

Vad ska du göra/  Hur ska lära dig?

 Du ska delta aktivt i lektionerna.

Du ska göra skrivövningar och samtala om olika frågor.

Du ska lyssna till genomgångar.

Du ska se filmer om språksociologi.

Du ska läsa texter om språksociologi.

Du ska lära dig nya begrepp: idiolekt, dialekt, sociolekt, kronolekt, sexolekt, brytning, modersmål, formellt och informellt språk, samt kommunikativ kompetens.

Du ska reflektera kring frågor du får till texterna och besvara dem i ett dokument som du kopplar till denna planering. 

Hur du får visa vad du har lärt dig och hur ditt arbete bedöms:

Skriftligt genom dina reflektioner och svar i dokumentet. Klart fredag vecka 42

 Du ska delta i en muntlig examination där du ska reflektera och diskutera följande med en klasskamrat under 20 min v. 43:

- Vad finns det för kopplingar mellan språk och identitet?

- Hur kan språk och språkbruk markera avstånd?

- Hur kan språk och språkbruk skapa samhörighet?

- Vilka faktorer påverkar hur vi pratar?

- Vad finns det för attityder och fördomar kopplade till språk?

- Hur och varför förändras det svenska språket? 

Material

Texthäfte att läsa (lämnas ut under lektion) med frågor att reflektera kring. Frågorna besvaras i ett dokument som bifogas denna planering.

 Karen Milles föreläsning

 Dialekter runt omkring i Sverige

 Värsta språket - om privat och offentligt språk, användningen av dialekter i TV (se 0-10 min)

 Värsta språket- om gruppspråk (se 0-5.30 min och 20:50-24.00 min) 

 Värsta språket- om språk och makt (se 0-11 min)

 Värsta språket - om talspråk och skriftspråk  (se 0-11 min och 14.20-16 min)

 Värsta språket - om manligt och kvinnligt i språket. (se 0-11 min och 22.50- 24.50)

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
    Sve  -
  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
    Sve  -
  • Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
    Sve  -
  • Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
    Sve  -

Matriser

Sve
Språksociologi

E
C
A
Tala
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter. Detta gör eleven med viss säkerhet.
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt. Detta gör eleven med viss säkerhet.
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt.. Detta gör eleven med säkerhet.
Språksociologi
Reflektioner över språkliga variationer
Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet.
Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet.
Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet.
Språksociologi
Resonemang kring attityder om språkliga variationer
Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.
Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.
Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.